Fredagen den 15 mars 2024, kl 13:15, disputerar Karin Sjödin i idrottsvetenskap vid institutionen för hälsovetenskaper på avhandlingen Friluftsliv och naturmöten i utbildningspraktik. Disputationen äger rum i Hörsal G, Gymnastik- och idrottshuset, Örebro universitet, och hålls på svenska. Alla är välkomna.
Avhandlingsarbetet har bedrivits med stöd av handledarna Mikael Quennerstedt, Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm, och Johan Öhman, Örebro universitet.
Professor Kristin Walseth, Oslo Metropolitan University, är fakultetsopponent, och betygsnämnden utgörs av professor Susanna Hedenborg, Malmö universitet, professor Jesper Andreasson, Linnéuniversitetet, och docent Karin Gustafsson, Örebro universitet.
Friluftsliv och naturmöten i utbildningspraktik är en sammanläggningsavhandling, och följande artiklar ingår:
-
- Motiv för undervisning i naturen i svensk skola (NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 18, nr 3, s. 275-289)
- Moral relations in encounters with nature (Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, ISSN 1472-9679, E-ISSN 1754-0402, Vol. 15, nr 4, s. 310-329)
- The meanings of friluftsliv in Physical Education Teacher Education (Sport, Education and Society, ISSN 1357-3322, E-ISSN 1470-1243)
- Friluftsliv in Physical Education Teacher Education practice: its challenges, conflicting meanings, and negotiations (manuskript)
Avhandlingens kappa kan hämtas ned här.
Abstract
The overall interest of this thesis is to contribute with knowledge about meaning making processes in educational encounters with nature in different educational practices. The exploration consists of four studies based on a pragmatic perspective on meaning making inspired by the works of John Dewey and Ludwig Wittgenstein. A discourse analytical approach is also used in the first study to analyse the curriculum documents. The result confirms that encounters with nature have a clear position in the curriculum documents, and friluftsliv is a prioritised content in PETE. It is further confirmed that the field of outdoor education is a field of conflicting meanings that pose significant educational challenges. Indeterminate situations occur and may influence students’ possibilities to transform the educational content in PETE to a school context. Another conclusion from the results is that instrumental meanings and a sportification of friluftsliv often get precedence over more emotional based meanings connected to nature. The results also show empirical examples where encounters with nature enable participants to create moral relations towards nature. This potential is highlighted in previous research as one of the most important in order to (re)connect our relation towards nature and in extension better conditions to deal with environmental questions.
Svensk sammanfattning (bokens baksidestext)
Avhandlingens övergripande syfte är att bidra med kunskap om det meningsskapande som sker i pedagogiska möten med naturen i olika utbildningspraktiker. Empirin i avhandlingen består av texter i form av skolans läroplaner, filmad undervisningspraktik från I Ur & Skur-skolor, Naturskolor, friluftsinriktade folkhögskolor samt idrottslärarutbildningens friluftspraktik. Avhandlingen består av fyra delarbeten som tar utgångspunkt i ett pragmatiskt perspektiv på meningsskapande, inspirerat av John Dewey och Ludwig Wittgenstein. Ett diskursanalytiskt angreppssätt används också i den första delstudien för att analysera skolans styrdokument. Resultatet visar att möten med naturen har en tydlig plats i skolans styrdokument och att friluftsliv är ett prioriterat område inom idrottslärarutbildningen. Avhandlingen kan också visa att undervisning i naturen befinner sig i ett spänningsfält av olika meningar som ofta står i konflikt med varandra, vilket leder till stora pedagogiska utmaningar i undervisningspraktiken. Det visar sig att ovissa situationer uppstår i undervisningen där studenter får svårt att transformera utbildningens innehåll till en skolpraktik. En annan slutsats från resultatet är att instrumentella meningar och ett sportifierat friluftsliv ofta får företräde framför mer känslomässigt baserade meningar om naturen. Avhandlingen visar också empiriskt hur elever skapar moraliska relationer till naturen och hur förutsättningarna för ett sådant meningsskapande ser ut. Naturmötets potential lyfts fram inom tidigare forskning som en av de viktigaste när det handlar om människors möjlighet att återskapa en kontakt med naturen och i en förlängning skapa bättre förutsättningar att hantera de miljöfrågor vi ställs inför.
