Fredagen den 12 April 2024 kl 9:00 lägger Henrik Petré fram sin avhandling i idrottsvetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan GIH, Concurrent training for elite team sport athletes. Disputationen äger rum i Aulan.
I avhandlingen har Henrik Petré undersökt hur kombinationsträning för lagidrottare på elitnivå. Resultaten visar att träningsstatus, ordningsföljd på träningspassen och viloperiodens längd har betydelse för styrkeutveckling respektive prestation vid styrketräning.
Avhandlingsarbetet har bedrivits med stöd av huvudhandledaren docent Hans Rosdahl, Gymnastik- och idrottshögskolan, samt bihandledaren lektor Niklas Psilander, Gymnastik- och idrottshögskolan.
Ordförande för disputationen är professor Toni Arndt, Gymnastik- och idrottshögskolan.
Professor Gregory C. Bogdanis, National and Kapodistrian University of Athens, Grekland, är fakultetsopponent, och betygsnämnden utgörs av professor Abram Katz, Gymnastik- och idrottshögskolan; professor emerita Eva Jansson, Karolinska Institutet; samt professor Vesa Linnamo, University of Jyväskylä, Finland.
Avhandlingen är baserad på nedanstående artiklar:
-
- Petré H, Hemmingsson E, Rosdahl H, Psilander N. Development of Maximal Dynamic
Strength During Concurrent Resistance and Endurance Training in Untrained, Moderately Trained, and Trained Individuals: A Systematic Review and Meta-analysis. Sports medicine (Auckland, N.Z.). Mar 22 2021; doi:10.1007/s40279-021-01426-9. - Petré H, Ovendal A, Westblad N, Ten Siethoff L, Rosdahl H, Psilander N. Effect of the
Intrasession Exercise Order of Flywheel Resistance and High-Intensity Interval Training on Maximal Strength and Power Performance in Elite Team-Sport Athletes. Journal of strength and conditioning research. Jun 29 2023;doi:10.1519/jsc.0000000000004556. - Petré, H., Psilander, N., & Rosdahl, H. (2023). Between-Session Reliability of Strength- and Power-Related Variables Obtained during Isometric Leg Press and Countermovement Jump in Elite Female Ice Hockey Players. Sports (Basel, Switzerland). Apr 29 2023;11(5) doi:10.3390/sports11050096.
- Petré H., Tinmark F, Rosdahl H, Psilander N. Effects of different recovery periods following a very intense interval training session on strength and explosive performance during a power training session in elite female ice hockey players. Journal of strength and conditioning research. (Manuscript accepted and awaiting publication).
- Petré H, Hemmingsson E, Rosdahl H, Psilander N. Development of Maximal Dynamic
Avhandlingens kappa kan hämtas ned här.
Abstract
Most team sports consist of elements that require both a high level of strength and aerobic endurance. Because of these demands a combination of resistance and endurance training (concurrent training) is an integrated part of their weekly training program. Concurrent training can be defined as the implementation of resistance and endurance training in parallel within the same training program to develop both capacities simultaneously. Despite the wide range of benefits of concurrent training, there is evidence that adding endurance training to a resistance training protocol can compromise strength development. The underlying cause has recently started to be clarified, with substantial evidence suggesting that the design of the training program and inter-individual differences play a crucial role in determining the effect of concurrent training on strength performance. It has been suggested that the training status may have an independent influence on the results during concurrent training. Thus, it is important to acknowledge that the scientific literature on concurrent training for elite team sport athletes is very scarce, especially in females. The primary aim of this thesis was therefore to investigate the effect of concurrent training on elite team sport athletes with both sexes represented. This was done by performing one systematic review with meta-analysis and three experimental studies.
Study I is a review study addressing the effect of training status on strength development during concurrent training and the effect of same-session and different sessions of concurrent training. The result from this study suggests that adding endurance training to a resistance training protocol impairs lower-body maximal dynamic strength development in trained individuals but not in moderately trained or untrained. The data also show that the impairment appears to increase if concurrent training is performed within the same session. Given these findings, the focus of study II was to investigate the impact of intrasession exercise order during same-session concurrent training in elite team sport athletes. In this study, we show that high-intensity interval training before resistance training reduces power output during resistance training but does not impair maximal strength or power development during a 7-week training intervention. The focus of study III was to examine the reliability of isometric leg press and countermovement jump, two commonly used measurements when assessing strength- and power-related variables in elite team sport athletes. In this study, we demonstrate that isometric leg press and countermovement jump are highly reliable measurements when examining strength- and power-related variables.
The findings from study II showed that a reduction in resistance training performance (power output) during same-session concurrent training was visible only when high-intensity interval training was performed before resistance training (study II). The focus of study IV was therefore to investigate the effect of different recovery periods following high-intensity interval training on strength and explosive performance during a power training session in elite team sport athletes. Since isometric leg press and countermovement jump were shown in study III to be highly reliable measurements when assessing strength- and power-related variables in elite team sport athletes, these measurements were used in study IV. In study IV, we demonstrated that high-intensity interval training 10 min prior to power training impairs strength and explosive performance. However, the impairment was no longer present 6 and 24 hours after high-intensity interval training.
In conclusion, the present thesis shows that trained individuals are sensitive to concurrent training, and that adding high-intensity interval training prior to resistance training compromises strength and explosive performance during the resistance training session in elite team sport athletes. However, the reduction in training performance does not seem to translate to reduced strength or power development during shorter training periods (<7-weeks). The findings from the present thesis also show that the reduction in training performance can be reduced by performing the resistance training session first or by allowing at least a 6-hour recovery period between sessions. The findings from this thesis provide a foundation for an evidence-based approach when organizing training to enhance performance in elite team sport athletes, and for future work to further examine the effect of concurrent training on this population.
Svensk sammanfattning
Flera idrotter kräver en kombination av styrka och uthållighet för en god prestation, inte minst lagidrotter. Styrketräning och uthållighetsträning är därför en integrerad del av det veckovisa träningsprogrammet för en lagidrottare. Kombinationsträning definieras vanligtvis som genomförandet av styrketräning och uthållighetsträning parallellt inom ramen för samma träningsperiod med syfte att utveckla båda egenskaperna samtidigt. Det finns dock starka bevis för att i vissa situationer hämmas styrkeutvecklingen om uthållighetsträning adderas till ett styrketräningsprotokoll. Orsakerna till den hämmande effekter har på senare år börjat klarna och mycket tyder på att träningsprogrammets utformning samt individuella faktorer har avgörande betydelse för hur negativt uthållighetsträningen påverkar styrketräningen. En individuell faktor som tycks ha betydelse är träningsstatus, där tränade individer verkar få en mer negativ effekt på styrkeutvecklingen av att addera uthållighetsträning än mindre tränade. Trots detta är effekten av kombinationsträning för vältränade lagidrottare på elitnivå relativt outforskad. Det primära syftet med denna avhandling var således att undersöka effekten av kombinationsträning på utveckling av styrka och explosiv förmåga för lagidrottare på elitnivå. Resultaten som presenteras i denna avhandling grundar sig i fyra studier.
Studie I är en systematisk översiktsartikel med metaanalys som undersöker effekten av träningsstatus på styrkeutvecklingen vid kombinationsträning. I denna studie visar vi att tränade individer får en liten till måttligt reducerad styrkeutveckling av att addera uthållighetsträning till ett styrketräningsprotokoll, men att så inte är fallet för medeltränade eller otränade individer. Vi visar också att den negativa effekten hos tränade individer är mer påtaglig när kombinationsträning utförs inom samma träningspass (<20 min mellan passen) än om träningspassen delas upp på två olika pass (>2 h mellan passen). Då kombinationsträning verkar vara mer negativt för tränade individer och särskilt om träningspassen genomföras tätt inpå varandra, var fokus för studie II att undersöka effekten av kombinationsträningens ordningsföljd på elitaktiva lagidrottare. Resultaten från studie II visar att ordningsföljden på träningspassen har en inverkan på styrketräningsprestation men inte på styrkeutveckling efter en 7-veckor lång träningsperiod. Studie III i denna avhandling undersöker reliabiliteten vid upprepade mätning på olika dagar för isometrisk benpress och countermovement jump, två vanligt förekommande mätmetoder vid bedömning av styrka- och explosiv förmåga hos lagidrottare på elitnivå. I denna studie visar vi att isometrisk benpress och countermovement jump är mycket tillförlitliga mätmetoder för test av styrka- och explosiv förmåga. I studie II såg vi en reducerad styrketräningsprestation när högintensiv intervallträning (HIIT) utfördes före och tätt inpå styrketräningen (<10 min). Fokus för studie IV var därför att undersöka effekten av vanligt förekommande vilotider efter HIIT (10 min, 6 h och 24 h) på styrketräningsprestation hos lagidrottare på elitnivå och eftersom isometriska benpress och countermovement jump visats vara tillförlitliga mätmetoder i studie III användes dessa för att bedöma styrka- och explosiv förmåga. Resultaten från studie IV visar att HIIT har en negativ inverkan på styrka och explosiv prestation under ett styrketräningspass om träningspassen genomförs tätt inpå varandra (10 min) men inte om 6 h eller 24 h vila tillåts mellan passen.
Sammanfattningsvis så visar resultaten från denna avhandling att tränade individer kan vara känsliga för kombinationsträning och att tillägg av HIIT före styrketräning kan reducera styrketräningsprestationen för lagidrottare på elitnivå. Den reducerade träningsprestationen verkar dock inte överföras till en försämrad utveckling av maximal styrka eller effektutveckling under en kortare träningsperiod (<7 veckor). Resultaten visar även att 6 h vila efter HIIT är fullt tillräckligt för att lagidrottare på elitnivå ska återhämta sin maximala styrka och explosiva förmåga under ett styrketräningspass. Resultaten från denna avhandling är direkt tillämpbara och utgöra en grund för evidensbaserad träningsplanering för lagidrottare på elitnivå. Resultaten utgör även en plattform för framtida forskning att ytterligare utforska effekten av kombinationsträning för denna population.
