Eventforskning i regi av Preuss

Karin Book
Institutionen för idrottsvetenskap, Malmö högskola 



Holger Preuss (red)
The Impact and Evaluation of Major Sporting Events
106 sidor, hft.
Abingdon, Oxon: Routledge 2009
ISBN 978-0-415-49489-2


När jag fick boken The Impact and Evaluation of Major Sporting Events i min hand med frågan om jag ville recensera den tänkte jag först att boken inte är ny, den har funnits med länge och jag har läst den tidigare. Så var dock inte fallet. Jag hade inte läst just denna bok förut, men frågeställningarna, flera av författarna (däribland redaktören Holger Preuss) och till stor del argumentationen har jag stött på många gånger tidigare.

Floran av böcker som behandlar stora idrottsevenemang, dess historia, innehåll och effekter ökar hela tiden. Det är förvisso inte konstigt eftersom intresset för detta är enormt stort bland såväl potentiella värdstäder, media, forskare som studenter inom olika ämnen. Finns det behov av ytterligare en bok? Kanske. Det verkar finnas behov av att vrida på varje argument och analysera varje möjlig variabel – i den mån det är möjligt att mäta och analysera de diffusa faktorer och samband som är inblandade. Frågan är dock när praktiker, eller de som huvudsakligen när en önskan om eller planer på de stora evenemangen, och forskarvärlden ska mötas i frågan. Att just denna bok skulle vara grunden i detta möte tvivlar jag på, men den innehåller såväl teoretiska resonemang som ekonomiska kalkyler och undersökningar som borde intressera båda sidor.

När man bläddrar i boken får man genast intrycket av att de olika kapitlen har karaktären av artiklar, snarare än bokkapitel i t ex en lärobok.  Detta intryck visar sig vara helt korrekt då boken ursprungligen var ett temanummer iEuropean Sport Management Quarterly. Boken/skriften innehåller sex kapitel omfattande totalt knappt 100 sidor. Den är alltså inte så lång, men ändå innehållsrik.

Redaktören (Holger Preuss) pekar i de inledande orden på att boken är av särskilt intresse för dem som ämnar ge sig in i och ansöka om ett större idrottsevenemang. Till detta skulle jag vilja lägga forskare med intresse i fråga samt studenter. Skriften är ingen traditionell ”lärobok”, men utmärkt som diskussionsunderlag både när det gäller det innehållsmässiga och metodologiska; Hur har undersökningar som presenteras i artiklarna genomförts? Vilka fördelar och nackdelar finns med metoderna? Hur är en vetenskaplig artikel uppbyggd?

Nedan använder jag begreppet evenemang som den svenska benämningen på event.

Holger Preuss inleder bokens första kapitel (”Impact and Evaluation of Major Sporting Events”) med att rada upp den numera välkända raden av anledningar till idrottsevenemangens attraktivitet, såsom att de lägger grunden till infrastruktur- och arenautveckling, värdstaden förbättrar sin image, skapar nya nätverk, nya arbetstillfällen, stolthet bland invånarna, ökad turism och så vidare. Han pekar också på de svårigheter som finns när det gäller att mäta och dra slutsatser om evenemangens effekter: platsspecifika faktorer, typ av evenemang och tidsaspekten. Tidsaspekten handlar om när effekterna mäts.

Författarna menar att investering i ett idrottsevenemang bör ses som ett instrument för idrottsutveckling och som en del i socialpolitiken, lika väl som ett ekonomiskt instrument.

Just tidsaspekten behandlas också i nästa kapitel, med titeln ”Post-Event Outcomes and the Post-Modern Turn: The Olympics and Urban Transformation”. Här pekar Harry Hiller på vikten av att se till hela den olympiska cykeln: ansökningsfas, förberedelsefas, genomförande/evenemangsfas och efterfas. Kapitlet behandlar effekter av infrastruktur som tillkommer på grund av OS – i form av idrottsanläggningar och andra OS-relaterade anläggningar samt övrig infrastruktur och bebyggelse – på staden och relationen till urbana processer. Fokus ligger på de specialiserade anläggningarna som tydligt kan kopplas till evenemanget. Utgångspunkterna för att förstå anläggningarnas betydelse och koppling till olika urbana processer är: globaliseringen, den urbana konkurrensen, utvecklingen av entreprenörsstaden och den ekonomiska omvandlingen från industri till serviceekonomi. I detta sammanhang slår Hiller fast att: ”In short, the Olympics fit well with an urban service-based economy” (s. 9). Den viktiga frågan om vem som gynnas av den urbana utvecklingen och det som byggs kommer upp. En annan fråga är huruvida anläggningssatsningarna svarar mot ett långsiktigt behov. Som huvudexempel, och faktiskt ett positivt sådant, lyfts vinter-OS-staden Calgary fram. Detta kapitel är intressant (tycker jag naturligtvis eftersom jag är intresserad av urbana utvecklingsfrågor), men ämnesmässigt inte direkt nytt. Vad som dock bör framhållas som positivt är att OS här inte är synonymt med sommar-OS utan fokus ligger snarare på vinter-OS.Nästa kapitel känns ämnesmässigt mer nytänkande och är mycket intressant. Det bär titeln ”The Sports Development Potential of Sports Event Volunteering: Insights from the XVII Manchester Commonwealth Games”. Författarna Paul Downward och Rita Ralston inleder med att poängtera att eventstudier oftast fokuserar på direkta och indirekta ekonomiska effekter (kostnader och intäkter). Sällan handlar de om mer svårgreppbara ekonomiska effekter och än mer sällan om ”human legacy”/sociala effekter. Kapitlet behandlar effekter på idrottsutvecklingen i form av idrottsintresse, deltagande/utövande i idrott samt, inte minst frivilligarbete. Författarna menar att investering i ett idrottsevenemang bör ses som ett instrument för idrottsutveckling och som en del i socialpolitiken, lika väl som ett ekonomiskt instrument. Baserat på en enkätundersökning bland frivilligarbetare under XVII Manchester Commonwealth Games diskuteras betydelsen av frivilligarbete. Det verkar finnas ett samband, om än ganska svagt, mellan frivilligarbetet under idrottsevenemanget och ett ökat idrottsintresse, främst bland de yngre. Ett starkare samband återfanns emellertid mellan frivilligarbete och ett ökat intresse att också framöver engagera ideellt i olika sammanhang. Detta kan betecknas som en positiv social effekt (utvecklingen av samhälleligt socialt kapital), som inte nödvändigtvis har med idrott att göra. Ytterligare ett samband som utkristalliserades var frivilligarbetet som en del i den personliga utvecklingen, såsom att öka sin kunskap, erfarenhet, sina nätverk och förbättra sitt CV (utveckling av personligt socialt kapital). Här menar författarna att det finns en utvecklingspotential för samhället att ta till sig.

Det kapitel som sedan följer behandlar ekonomiska effekter av Super Bowl. Kapitlet bär titeln ”Padding Required: Assessing the Economic Impact of the Super Bowl” och författare är Victor A. Matheson och Robert A. Baade. Enligt bedömningar gjorda av National Football League (NFL) och Sport Management Research Institute (SMRI) i Florida är de ekonomiska effekterna av Super Bowl mycket stora – endast sommar-OS kan mäta sig (bland de tidsbegränsade evenemangen). Kan detta verkligen stämma? Denna fråga är utgångspunkten för kapitlet. För att besvara den måste följande besvärliga fråga hanteras: I vilken utsträckning leder evenemanget till intäkter och utgifter som inte skulle finnas utan evenemanget? I detta sammanhang diskuterar Matheson och Baade brister hos olika modeller för att mäta ekonomiska effekter, såsom ex-ante- och ex-post-modeller. Därefter presenterar de en egen metod för att, med utgångspunkt i de undersökningar som tidigare gjorts av Super Bowl, mäta hur stor ökningen i den ekonomiska aktiviteten är i de städer som står värd för evenemanget. Författarna visar på att de ekonomiska effekterna blir avsevärt mindre än de som presenterats av NFL och SMRI – endast en fjärdedel. Trots osäkerheten i beräkningarna höjer Matheson och Baade ett varnande finger: ”Cities should be wise to view with caution Super Bowl economic impact estimates provided by the NFL” (s. 61). För en icke-ekonom som jag är det lite svårt att följa beräkningarna i kapitlet, men andemeningen är tydlig. Den har uttalats många gånger förut, men känns fortfarande viktig eftersom den ofta glöms när evenemangsentusiastiska aktörer och entreprenörer propagerar för idrottsevenemang och visar på glädjekalkyler.

This indicates that the hosting of a major sporting event cannot be regarded as a luxury good…

Detta leder över till nästa kapitel, ”Growth Impacts of major Sporting Events”. Här granskar och jämför Elmer Starken de ekonomiska effekterna av sommar-OS och fotbolls-VM. Optimistiska ex-ante-prognoser med fokus på effekter för värdstaden (den lokala eller regionala nivån) är vanliga. Därför fokuserar kapitlet istället på ex-post-analys för den nationella nivån (d v s makroekonomiska effekter). Den empiriska studien som presenteras visar på BNP-utvecklingen under olika perioder i de länder som stått värd för sommar-OS och fotbolls-VM. Resultat för respektive land kan inte utläsas utan studien är att betrakta som tvärsektoriell.  Enligt studien är de positiva effekterna på BNP till följd av värdskapet små, om ens några alls, d v s de makroekonomiska effekterna verkar vara små. Dock konstateras att effekterna är något större för ett OS än fotbolls-VM. Detta leder dels till en reflektion kring hur IOC respektive FIFA väljer värdländer, dels vilka länder som har störst tillväxtpotential. Detta tycker jag är viktiga frågor som bör föras upp mer explicit i diskussionen om de stora evenemangens möjliga effekter.I det avslutande kapitlet, ”Attracting Major Sporting Events: The Role of Local Residents”, lämnar vi det uttalade ekonomiska perspektivet och författarna Holger Preuss och Harry Arne Solberg menar att de ekonomiska kalkylerna inte ensamma kan ge en bild av de ”sanna sociala värdena av idrottsevenemang” (vilket jag tycker att vi redan tidigare i boken uppmärksammats på, t ex i det tredje kapitlet). Detta kapitel fokuserar lokala invånare som drivkraft eller motkraft i samband med ett idrottsevenemang. Först presenteras en litteraturgenomgång som leder fram till olika modeller (över olika aktörers roller) och sammanställningar (av t ex möjliga effekter av att arrangera ett större idrottsevenemang), något som jag uppfattar som ett kännetecken för Preuss texter. Sammanställningarna kompletteras med nödvändig text för att skapa lite djup till de förenklade konstruktionerna. Åter till den enskilde invånaren, som dyker upp här och där i kapitlets första del, men därefter definitivt får huvudrollen. Denne, alltså invånaren, har naturligtvis inte en komplett bild eller kunskap om evenemangets alla möjliga effekter, påtalar författarna. Han/hon baserar sin åsikt om evenemanget på olika källor: information från de aktörer som driver ansökan, lokala politiker media och lobbygrupper, information från tidigare värdstäder (genom t ex media) samt personliga erfarenheter från andra (idrotts)evenemang. Detta leder över till en sammanställning av resultat från 117 opinionsundersökningar som genomförts i samband med 54 idrottsevenemang under perioden 1990-2006, vilken visar hur stor andel som stödjer att staden/landet arrangerar det aktuella evenemanget. Resultaten delas in i före ansökan, under ansökningsperioden, förberedelseperioden (när det är klart att staden/landet ska stå värd) och efter evenemanget. Resultaten visar på en överlag positiv inställning bland invånarna (nationellt och lokalt). Flest skeptiska (negativt inställda) återfinns under den första perioden (d v s innan staden/landet tagit beslut om att ansöka om värdskap). Flest positiva finns under förberedelsefasen. I genomsnitt var cirka tre fjärdedelar av de tillfrågade positivt inställda. Preuss och Solberg slår då fast att: ”This indicates that the hosting of a major sporting event cannot be regarded as a luxury good…” (s. 97).

Denna bok, likt andra inom ämnet ”effekter av stora idrottsevenemang” ger inga klara svar på frågan om det är värt att satsa på att bli en värdstad. Det finns inte ett svar, det finns en mängd svar beroende på vad som mäts, när det mäts, vem du är och vad du vill.

 

 

 

 

 

 

 

© Karin Book 2009.


Hitta bästa pris på boken hos Prispallen.se
Kjøp boken fra Capris.no
Sammenlign priser på bogen hos Pensum.dk
Buy this book from Amazon.co.uk
Buy this book from Amazon.com

Print Friendly, PDF & Email

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.