Läsvärt om ikoniska ögonblick i amerikansk idrottshistoria

Hans Bolling
Historiska institutionen, Stockholms universitet

Vilka är de viktigaste, mest ikoniska ögonblicken i idrottens historia? Frågan är inte helt lätt att besvara. De flesta idrottshistoriker jag känner skulle kräva en hel del preciseringar innan de är villiga att ge sig in på att besvara frågan. Vad menas med viktig/ikonisk? Vad är ett ögonblick? Vad är idrott? Dessa möjliga invändningar har emellertid inte hindrat Steven Gietschier att med hjälp av 22 kollegor, idrottshistoriker ta sig an frågan i Replays, Rivalries, and Rumbles. The most iconic moments in American sport. Som det framgår av titeln är urvalet gjort ur ett strikt USA-perspektiv. Befängt? Inte särskilt, sammantaget kommer Steven Gietschier et consortes nog så nära att skriva USA:s idrottshistoria som någon monografi jag läst. Kanske att detta tillvägagångssätt kräver en smula större förförståelse hos läsaren, för att placera in de utvalda händelserna i ett historiskt sammanhang.

Hur har de då gått till väga? Några riktigt tydliga urvalskriterier ges tyvärr inte, författarna tycks helt enkelt ha fått i uppgift att behandla sina respektive specialiteter, men vi kan konstatera att den kronologiska spridningen är god. De ögonblick som behandlas sträcker sig från det sena 1800-talet till 1990-talet. Samma sak kan sägas om urvalet av idrottsgrenar. Det är verkligen idrott i USA som uppmärksammas. Av de 23 uppsatserna handlar nästan en tredjedel om baseboll, sju stycken, fyra om amerikansk fotboll, tre uppmärksammar basketboll. Vi hittar ingen associationsfotboll, nästan ingen vintersport bortsett från en uppsats som tar upp ishockey och då handlar det om olympiska ”ishockeymirakel”. Det är för övrigt endast genom det olympiska perspektivet som friidrotten får plats och då i form av Babe Didrikson och OS i Los Angeles 1932. Därutöver finner vi två uppsatser om tennis, två om media samt en vardera om brottning, boxning respektive OS-invigningar.

Ett annat, och intressantare, sätt att kategorisera uppsatserna är emellertid att betrakta vilka teman som döljer sig bakom de olika ögonblicken. Och här finner vi ämnen som säkert kan godkännas även av ”seriösa” personer som ser idrottens vardag som en trivialitet. Uppsatserna tar sig an de teman som brukar uppmärksammas inom den traditionella historieskrivningen: etnicitet/ras, genus, klass, nationalism och juridik/ekonomi/organisation.

Håller då artiklarna streck? I stort sett gör de det, även om det givetvis finns bidrag som vunnit på en extra bearbetning eller två. Att gå igenom samtliga 23 uppsatser skulle här föra alltför långt. Så ett par exempel får räcka. Nationalism och förhållandet till främmande makt uppmärksammas till exempel på ett intressant sätt i två av de uppsatser som behandlar olympiska spel. Mark Dyreson skriver om de amerikanska OS-truppernas förhållande till sin flagga ”Stars and Strips” vid de olympiska invigningarna. Närmare bestämt traditionen att tåga förbi främmande statsöverhuvuden likt bortskämda barn, att i likhet med USA:s militära trupper ha inställningen att inte sänka fanan för någon. En tradition som man gärna för tillbaka till OS i London 1908 och det minst sagt spända förhållandet mellan det irländska elementet i USA:s trupp och den brittiska centralmakten. Vid närmare betraktande visar det sig dock att OS-trupperna inte alltid delat de militära truppernas förhållningssätt utan att det cementerades i samband med de olympiska spelen i Tyskland 1936. Än mer färgat av politiska överväganden och förhållandet till främmande makt visar sig inställningen till den legendariska OS-finalen i basketboll mellan USA och Sovjetunionen 1972 vara. Hur den har tolkats har i hög grad avgjorts av vilket förhållande USA har haft till Ryssland.

Vilken roll ras/etnicitet spelat för minoriteters möjlighet att utöva idrott i USA är välkänt och blir tydlig även i Replays, Rivalries, and Rumbles trots att redaktören valt att inte uppmärksamma Jackie Robinsons som den först svarta spelaren i Major League baseboll i modern tid. Brooklyn Dodgers utgör dock trots detta ämnet för ett av boken kapitel, men då handlar det om lagets flytt till Kalifornien och Los Angeles och frågan om hur stor skurk ägaren Walter O’Malley egentligen var.

Däremot finns uppsatser om skapandet av the Negro National League i baseboll 1920, de svartas återinträde i den nationella ligan i amerikansk fotboll 1946, den första svarta grand slam-vinnaren i Tennis från USA, Althea Gibson som vann i Wimbledon 1957, och hur Juan Marichals (latinamerikan) attack mot John Roseboro (svart) under en basebollmatch mellan San Fransisco Giants och Los Angeles Dodgers 1965 tolkades i etniskt inriktad press.

Sammanfattningsvis kan konstateras att upplägget är tilltalande och borde kunna kopieras i andra länder, även Sverige. Boken ger också en del rolig kunskap av mer trivial natur som att Ronald Reagan spelade Notre Dames amerikanska fotbollsstjärna George Gipp i filmen Knute Rockne-All American 1940 och där odödliggjorde uttrycket ”Win one for the Gipper”. Eller att besökare av staden Greenville i South Carolina kan besöka ett museum tillägnat Shoeless Joe Jackson, den mest kända av de Chicago White Sox-spelare som stängdes av för inblandning i den så kallade Black Sox-skandalen 1919.

En sista iakttagelse handlar om globalisering, som ju har varit ett mycket populärt begrepp under de senaste decennierna. En fördel med det är att användaren själv tycks kunna fylla det med ett innehåll som passar den egna argumentationen. Det är fritt att välja, den utgör ett hopp om en framtida frälsning eller ett hot om framtida ödeläggelse samt allting däremellan. Men även bland de som träter om globaliseringens väsen tycks det råda enighet om att elitidrotten med dess olympiska spel och världsmästerskap som följs av ”hela” världen utgör ett belägg för att den är global. Samma sak kan dock inte sägas om idrottens mest ikoniska ögonblick. Den idrott och de händelser som är betydelsefulla måste ha bäring på människors liv även när mediernas strålkastarljus riktats någon annanstans. Nästan alla riktigt klassiska idrottsögonblick är lokala eller nationella. Efter att ha läst Replays, Rivalries, and Rumbles är jag än mer övertygad om det, ett Vasalopp är långt mer ikoniskt än en OS-femmil på samma sätt som March Madness är mer betydelsefullt än NBA-slutspelet.

Finns det då några ikoniska ögonblick som saknas? Med tanke på att klassisk idrott är regional kan det vara en smula övermaga att kritisera urval sittande i Sverige. Men trots det, visst förtjänar väl ”århundradets boxningsmatch” en plats? Jag tänker givetvis på mötet mellan Jack Johnson och Jim Jeffries i Reno den 4 juli 1910 då tiotusentals boxningsentusiaster likt ”gräshoppor översvämmade den lilla och oansenliga staden… Livsmedelspriserna stego oerhört till en början, prisen på rum likaså. Sedermera kunde man ej uppbringa tak över huvudet ens för pengar.” En match som torde ha haft långt större betydelse på en mängd plan än mötet mellan Muhammad Ali och George Foreman i Kinshasa 1974.

Copyright © Hans Bolling 2018