![]() |
||
ISSN 16527224 :|: Publicerad den 9 november 2004
|
||
![]() |
Bo Carlsson
Inledning Under min uppväxt på Bjäre- och Kullahalvön kom jag tidigt i kontakt med golf men inte som en talangfull golfspelare, utan som en i ett gäng unga anarkister och trotskister. Ett av våra mer upproriska tilltag var när vi kollektivt gjorde ”dagens behov” dvs tarmtömning i ett antal hål bland bygdens golfgreener allt nattetid, självklart. Vårt revolutionära mod svek oss emellertid tyvärr som så ofta och vi lämnade golfbanorna utan att få se resultatet av vår subversiva verksamhet när de första golfspelarna bourgoasin i gruppens vokabulär anlände till banorna. Det har gått en mängd år sedan dess, och den här fraktionen ”golfgerillan” lever numera Svenssonliv i all högönsklig välmåga. En del av oss spelar sannolikt även golf, med rätt bra handikapp, och åker kanske rent av på golfsemestrar till Thailand och Tunisien. Jag tillhör emellertid inte landets stora skara av golfare 575 000 bara i Sverige, tillhörande 450 golfklubbar. Jag har däremot kommit att allt mer tycka att golf verkar vara en fascinerande aktivitet, åtminstone som en intresseväckande nisch inom det akademiska ämnet ”idrottsturism”. Döm om min förvåning när jag därutöver i mitt alldeles färska intresse för idrottsturism upptäcker att det även existerar en motrörelse till golfen och dess expansion, nämligen The Anti-Golf Movement, och där jag, på grund av min revolutionära kamp i ungdomen, rimligtvis borde vara hedersmedlem och rent av i smyg träffa någon av mina oppositionella fränder och kamrater från ungdomsåren. Det är i den här problematiken som föreliggande korta essä tar sin utgångspunkt. Jag ska nämligen ånyo kritiskt granska golfen men med andra vapen och härmed lyfta fram: a) golfens expansion och dess omfattning b) golfens kommersialisering i golfturism, c) golfens effekter på miljö och ekonomin, d) uppkomsten av en motrörelse och e) ökade krav på miljömedvetenhet. Essän ska ses som en första inventering av ett angeläget forskningsfält. Skolad i Thomas Mathiesens anda, via bl a ”Makt och motmakt”, rör det sig om ”radikal idrottssociologi” dock utan ungdomsårens ”samhällsomstörtande handlingar”. Golfens expansion och dess kommersialisering i golfturism Idrottsturismen, hävdar forskare inom näringsgrenen, är en gigantisk industri, och man kan läsa i SportBusiness.com:
Lisa Delpey Neirotti (2003) påtalar att 700 miljoner människor reste till ett ”främmande land” under år 2000, och att resandet beräknas öka med 4,3% fram till år 2020; motsvarande ökning för idrottsturism ligger på omkring 10%. Inom idrottsturismen finns en rad olika nischer (Weed & Bull, 2004; Hinch & Higham, 2004). Här kan nämnas vinterturismen med 70 miljoner skidåkare (Hudson, 2003), marin turism och äventyrssporter (Beedie, 2003), Men även event och idrott som city-marketing lockar till turism (van den Berg, et al., 2002). Vid sidan av stora arenor kan sport dominera hela stadsbilden och dess turism. Här är några exempel: New York Marathon (Central Park), Triathlon (Sydney Opera House), Formel 1 (Monaco) och Tour de France (Champs-Elysée). Golf är en annan nisch inom idrottsturismen som antas locka en stor population till att resa. Precis som andra sporter, bl a fotboll, så har man spårat dess historiska rötter. Här nämns ”kolven”, ett holländskt spel från 1297 och dess belgiska variant, ”chole” från 1353. De som hävdar att spelet har sitt ursprung i Skottland nämner året 1457, och den första golfklubben, anrika St Andrews, år 1552. (Den första svenska golfbanan byggdes 1888 med hjälp av två bröder, Edvard och Robert Sager, som blivit intresserade av golf under studieåren i England. Banan var endast öppen för familjen och för deras gäster. Den första golfklubben Göteborg Golf Klubb i Hovås, bildades 1902.) Golf har traditionellt betraktats som ett rikemansnöje, och mindre som idrott (Readman, 2003). Golfen och dess infrastruktur har emellertid utvecklats lavinartat under senare år. (Utvecklingen i Sverige saknar motsvarighet i världen och Sverige är också ett av de mest golftäta länderna. Inom EU är det bara England som i absoluta tal har fler golfare.) Catherine Palmer (2004) hävdar att golfens utveckling på den internationella arenan beror på medias tilltagande intresse för golf och professionella golftävlingar, men även av ett ökat intresse för hälsa och fysisk aktivitet, där golfen med åren erhållit status av ”fysisk aktivitet”. Som resemål marknadsförs därför även golfen med hjälp av folkhälsoideal och med epitet som ”avkopplande” och ”prestigefyllt” (Turco, m fl., 2003). Palmer (ibid., s. 123) beräknar att det finns:
En golfbana beräknas uppta 70 hektar, vilket innebär att samtliga golfbanor världen över täcker 21 000 km2 av jordens landyta (vilket motsvarar nästan all brukad jord i Danmark).[1] Idag är golf inte enbart ett spel/avkoppling, utan en seriös industri som kan ha stor betydelse för olika områden/destinationer, om de kan attrahera golfare (från USA, Japan eller Europa) när vädret är ostabilare i deras egna länder. Det innebär även att besvärliga och ratade områden kan omvandlas till golfbanor och golfanläggningar. Golfturism inrymmer, som nämnts, 60 miljoner golfare, där 44% kommer från USA, 25% från Japan och 12% från Europa (Readman, 2003). Omkring 75% av golfarna är män, och två tredjedelar är i åldern 30-59 år. De turistländer som associeras med golfresor är Spanien/Mallorca, Skottland, Tunisien/Marocko, Italien (Toscana/Syditalien), Frankrike (Montpellier), Barbados (Sandy Lane), Egypten, Thailand och Malaysia, med i regel ett varmare klimat. Det finns emellertid även golf på Grönland, vilket i sin tur kan locka en typ av golfturister genom sin udda profil. I vissa områden kan man tala om golfbälten. Här kan nämnas Costa del Sol och Myrtle Beach i South Carolina, men även Öresundsområdet, ett av världens golfbanetätaste område. Spanien och dess golfanläggningar (resorts) nämns ofta som ett tydligt exempel på kommersialisering av golfturism, vid sidan av sol och bad. Hinch & Higham (2004:118) skriver:
Det räcker inte med golf, för ”golfturisterna”. Förutom golfspel lockar sol och bad, på platser som Spanien, Barbados, Thailand och Malaysia. I Italien frestar mat och kultur vid sidan av golfspel. I Egypten är de historiska samlingarna mäktiga varumärken. Det som skiljer golfturismen i Skottland från övriga destinationer, förutom ett vackert landskap, är ”prestigefyllda” golfbanor som St. Andrews, vilket även lockar nostalgiska idrottsturister. Även i Sverige finns golfbanor som lockar till turism, speciellt i Södra Sverige (i Halmstad och Skåne). Förutom traditionella resebolag som Vingresor och Fritidsresor har ett antal mindre researrangörer specialiserat sig på golfturism och på att presentera olika resmål som attraktiva golfdestinationer. Här kan nämnas: Golf Tours, GotiaGolf, Golfworld Travel, Golf Plaisir, Bindle Golf Tours, Golf Store Travel. Det finns även en rad mycket utvecklade bokningsrutiner för golfresor på Internet. Aruba - ett tropiskt paradis är ett bra exempel på resebolagens presentationer av ”golfmål”. Vad är fördelarna med golf och golfturism? Här brukar man traditionellt tala om friskvård, typ ”lev friskt, investera i golfen” och ”spela golf ofta, lev längre”, eller om ekonomiska effekter. Men svenska golfförbundet presenterar sig även på följande sätt, med rötter i den svenska idrottsrörelsens ideologi:
En golfbana är, som nämnts, ett turistmål. Att resa iväg och spela på andra banor tillhör en golfares glädjeämnen och denna turism blir till intäkter för kommunerna. Enligt undersökningar av Volvo Scandinavian Masters, som spelades på Barsebäck Golf & Country Club 1999 i Kävlinge kommun, sågs tävlingen av 92 200 personer och omsatte omkring 60 miljoner kronor (källa: http://sgf.golf.se). Det innebar att den offentliga sidan fick drygt 29 miljoner kronor i skatter och avgifter. De direkta kommunala skatteintäkterna blev drygt 1,4 miljoner kronor. Den sysselsättning som tävlingen gav upphov till motsvarar nästan 50 årssysselsatta, varav 30 inom restaurang och logi (ibid.). Enligt en annan undersökning av greenfeegäster vid Ronneby Brunn i Blekinge framkom det att 900 övernattande greenfeegäster spenderade 1,3 miljoner kronor i kommunen (ibid.). I ett internationellt perspektiv antas golfturismen förlänga ett antal turistorters säsong, och därmed reducera säsongsberoendet. Golfturismen antas även öka den generella standarden på olika traditionella semesterorter. Dessutom förmodas golfturismen bidra till ekonomisk tillväxt i en rad utvecklingsländer, med ökad omsättning och sysselsättning. Golfens effekter på miljö och omsättning Det finns emellertid en rad problem involverade i golfturismen. Hinch och Higham (2004:119) menar att, trots den uppenbart ”gröna framtoningen”, golfen och golfturismen representerar en ”modifierad natur” och karakteriseras av betydelsefulla ekologiska konsekvenser. Golfturister förväntar sig, vid köp av golfresor, de grönaste golfbanorna i miljöer med strålande solsken och varmt klimat (Tunisien, Dubai och Egypten). Det har härvid gjorts beräkningar hur mycket vatten som förbrukas per dag för att bevattna banorna. Enligt Christine Palmer (2004) rörig det sig om 3 000 kubikmeter/dag, något som motsvarar 15 000 människors dagliga behov. Det är inte enbart bevattningsfrågan som är ett miljöproblem, utan även skövling av mark, erosion och kemisk besprutning av greenen. Nämnas kan ingrepp i naturen som riskerar att skada såväl den naturliga faunan som djur- och fågelliv. Mark Readman skriver (2003:189):
Är det värt dessa ingrepp i naturen? Är golfen en så pass lönsam ”industri”? Kan ekonomin befrämjas i utvecklingsländer via golfturism? Christine Palmer (2004:117) tar upp frågan när hon gör en reflektion över golfens utveckling generellt och dess betydelse för olika utvecklingsländer, och skriver:
När det gäller golfturism och dess infrastruktur krävs det enorma (utländska) investeringar, och i det sammanhanget betonar Palmer (ibid., s. 121) att:
Det innebär även att det finns en betydande oenighet om hur mycket av intäkterna från golfturismen som stannar i länder som Tunisien, Malaysia eller Thailand, respektive går till utländska hotellkedjor, flygbolag och andra finansiärer. Ett liknande resonemang presenterar Readman (2003:189):
Problemet som här påtalas och som bör uppmärksammas tydligare är handeln med vackra kvinnliga caddies på golfbanor i Malaysia, Thailand och Filipinerna (Readman, 2003). Här blandas golf- och sexturism, något som självfallet skadar golfturismens anseende. The Anti-Golf Movement och golfturism med KRAV-märkning Samtidigt med golfens expansion har det växt fram motrörelser, främst för att hindra de stora ingreppen i lokalmiljön och negativa ekologiska konsekvenser. Golfens svar på Greenpeace är ”The Anti-Golf Movement”, vars manifest antogs 1993. På gruppens hemsida finns en mängd länkar till en rad konflikter mellan miljöorganisationer och golfanläggare (dessvärre i huvudsak på italienska). Gruppen verkar mot miljöförstöring och brott mot mänskliga rättigheter, vilket de anser golfindustrin ständigt kränker genom den globala golfturismen. På hemsidan finns information om en rad protester och aktioner runt om i världen (främst Europa, Asien och Nordamerika) Ett urval av fall från deras hemsida:
Problematiken som kanaliserats bl a i The Anti-Golf Movement har nått Svenska Golfförbundet som numera hävdar att de satsar på miljön. Ett speciellt miljöprogram för de svenska golfbanorna har tagits fram och förbundet är en stark förespråkare för minskat bruk av gödningsmedel och bekämpningsmedel (källa: http://sgf.golf.se). Förbundet ger ut ett speciellt diplom till golfklubbar som uppfyller förbundets miljörekommendationer Svenska Golfförbundets Miljödiplom. Vid nybyggnationer ska golfen samarbeta med olika miljöorganisationer, allt för att kunna bevara det ursprungliga landskapet så mycket som möjligt (ibid.). Förbundet anser sig numera arbeta för att de golfbanor som byggs har en hög standard, garanterar ett hållbart utnyttjande av naturresurser och ger samhället en rad efterfrågade ekologiska tjänster. Ett exempel kan vara att bidra till att bevara landskapets natur- och kulturvärden och rena näringsrikt vatten från omgivande jordbruksmark. Ambitionen är att en golfbana ska vara ett föredöme miljömässigt (ibid.). Intressant att notera är att Ronneby Golfklubb fick kommunens miljöpris 2002 nästan 10 år efter miljörörelsens manifest. Avslutning: En projektidé Golfturismen vänder sig till en förhållandevis pengastark grupp av ”alla” medelålders västerlänningar. Olika destinationer marknadsför sig på en mängd olika sätt, och här skiljer sig destinationerna åt beroende på tradition, kultur och klimat. Det är tveklöst så att golfturismen lägger beslag på stora naturområden, vilket i sig skapar ekologiska problem eller utmaningar. I en del sammanhang ifrågasätts golfturismen, speciellt i utvecklingsländer, något som kan skapa legitimitetsproblem, och en gedigen grund för post-kolonialism (Bale & Cronin, 2002). En annan aspekt på golfens utbredning är homogenisering av kulturer (Weed & Bull, 2004). Golfturister, hävdar Sean Gammon (2004) vill känna igen sig (träffa själsfränder) i det obekanta (nya turistmål). I kölvattnet efter golfens globalisering och dess homogenisering av kulturer riskerar kulturella skillnader härmed att suddas ut, något som i förlängningen skapar enformighet/standardisering. I ett samhälleligt (politiskt) perspektiv är det härvid viktigt att golfresan även blir en upplevelse av kulturell särart. En viktig framtida profilering är sannolikt en viss miljömedvetenhet, och en klok relation (dialog) till olika miljöintressen och -grupper. Om vi ska sammanfatta golfen och golfturismen och dess marknadsföring i några enkla begrepp inför framtiden blir det ”ett spel för vissa”, resor, kultur och avkoppling, och rent av i svensk kontext miljömedvetenhet á la KRAV-märkning. Då blir golf rent av en primitiv form av eko-jordbruk. Den här korta reflektionen utmynnar i ett möjligt forskningsprojekt som syftar till att kartlägga och belysa golfturismens inverkan på miljön, och miljöproblematikens inverkan på val av golfresa, i koppling till andra värden som naturupplevelse, historik, sol och bad, kultur och mat. En intressant fråga är den fysiska aktivitetens/friskvårdens relation till andra mänskliga behov som resandet ska tillfredställa. Empiriskt kan man närma sig problematiken på två olika sätt: dels en studie av golfdestinationernas olika profileringar och målgrupper, och dels en studie som tar sin utgångspunkt i olika typer av resenärer och deras motiv för val av golfresa. Det är bara att svinga klubban och hoppas på hole-in-one; man vet dock inte vad som kan gömma sig i hålen! Noter Referenser Bale, John & Cronin, Mike red. (2002) Sport and Postcolonialism. Oxford: Berg Publishers Beedie, Paul (2003) “Adventure Tourism”, pp. 203-40, i Sport and Adventure Tourism, (ed) Hudson, Simon. New York: The Haworth Hospitality Press Berg van den, Leo, Braun, Erik & Otgaar, Alexander H. J. (2002) Sports and City Marketing in European Cities Broman, Gi (2001)”Golf: Exercise for health and longevity”, i Koplan, red The Physician and Sportsmedicine Delpay Neirotti, Lisa (2003) “An Introduction to Sport and Adventure Tourism”, pp. 1-25, i Sport and Adventure Tourism (ed) Hudson, Simon. New York: The Haworth Hospitality Press Gammon, Sean (2004) “Secular Pilgrimage and Sport Tourism” pp. 30-45, i Sport Tourism: Interrelationships, Impacts and Issues (eds) Ritchie, Brent W. & Adair, Daryl. Clevendon: Channel View Publications. Hinch, Tomas & Higham, James (2004) Sport Tourism Development. Clevendon: Channel View Publications. Hudson, Simon (2003) “Winter Sport Tourism” pp. 89-123, i Sport and Adventure Tourism, (ed) Hudson, Simon. New York: The Haworth Hospitality Press Jennings, Gayle (2003) “Marine Tourism”, pp 125-64, i Sport and Adventure Tourism (ed) Hudson, Simon. New York: The Haworth Hospitality Press Mathiesen, Tomas (1986) Makt och motmakt. Göteborg: Korpen Palmer, Catherine (2004) “More Than Just a Game: The Consequences of Golf Tourism”, pp. 117-34, i Sport Tourism: Interrelationships, Impacts and Issues (eds) Ritchie, Brent W. & Adair, Daryl. Clevendon: Channel View Publications. Readman, Mark (2003) “Golf Tourism”, pp165-202, i Sport and Adventure Tourism (ed) Hudson, Simon. New York: The Haworth Hospitality Press Turco, Douglas Michele, Riley, Roger & Swart, Kamilla (2002) Sport Tourism. Fitness Information Technology. Weed, Mike & Bull, Chris (2004) Sports Tourism: Participants, Policy and Providers. Oxford: Elsevier.
Copyright © Bo Carlsson 2004.
| |
www.idrottsforum.org | Redaktörer Bo Carlsson & Kjell E. Eriksson | Ansvarig utgivare Aage Radmann
|