![]() |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
ISSN 16527224 :: Publicerad den 8 april 2009
Klicka här om du vill se och ladda ner artikeln som en utskriftsvänlig pdf-fil Läs mer om idrott och juridik på idrottsforum.org Läs mer om fotboll på idrottsforum.org |
![]() |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
![]() |
Aktiebolag inom svensk elitfotboll
Idrott och pengar det har hänt mycket sedan nyss bortgångne Arne Andersson tillsammans med Gunder Hägg och andra i mitten av 40-talet stängdes av på livstid för brott mot amatörreglerna, det vill säga för att ha tagit emot pengar för sin idrottsliga verksamhet. Sedan dess, och framför allt sedan den televiserade sporten slog igenom på 70-talet, har en nästan ofattbar utveckling ägt rum när det gäller sportens kommersialisering. Här kan man tala om symbios från början fakultativ men nu närmast obligat; för många företag är sporten det främsta annonsutrymmet, och många idrotter skulle i grunden förändras utan kapitaltillförseln i form av sponsors- och reklampengar. Kring denna ömsesidigt fördelaktiga relation har en hel serviceindustri växt upp; forumet mottar dagligen två separata nyhetsbrev från London, som informerar om olika aspekter av de praktiska applikationerna kring sport och pengar. Företagen bakom gör avancerade analyser som till hutlösa priser säljs till hugade blivande sponsorer. Också i Sverige finns ett par sådana serviceföretag. Numera handlar många nyheter om sponsring som frusit fast i kristiden, eller om sponsorer som ertappats som ekonomiska brottslingar. Sportens sponsorsberoende är inte helt riskfritt; i den kapitalistiska marknadsekonomin går ingen säker, och om idrottens organisationer helt inordnar sig under dess logik kan de ha sått fröet till sin egen undergång.
Inledning Idrotten är av hävd självreglerad. I takt med den tilltagande kommersialiseringen och professionaliseringen inom idrotten aktualiseras bl.a. skattetekniska frågor. En del i denna utveckling är aktiebolag ägda, helt eller delvis, av idrottsföreningar. Syftet med denna artikel är att undersöka antalet aktiebolag som är ägda, helt eller delvis, av Svenska Fotbollförbundet (SvFF) och allsvensk herrfotbollsförening ansluten till SvFF. Året 2007 blev ett historiskt fotbollsår då allsvenskans intäkter (inkl. spelarförsäljningar) för första gången översteg en miljard kronor.[1] Undersökningen behandlar säsongen 2007. Det allsvenska spelåret innehöll fjorton föreningar som placerade sig enligt följande:
Året innebar en serieomläggning för allsvenskan, med innebörden att enbart ett lag degraderades. Säsongen 2008 spelar sexton lag i allsvenskan. Övriga aktiebolag med anknytning till svensk idrott och elitfotboll behandlas inte, även om de översiktligt nämns i avslutningen. Exempel på dessa är IdrottsAB i superettan och damallsvenskan. De kommersiella tillverkarna av idrottsutrustning behandlas inte heller. Med termen allsvenskan avses herrallsvenskan i fotboll. I artikeln skrivs genomgående ägde med avseende på säsongen 2007. Det bör påpekas att ägandet i de flesta fall kvarstår säsongen 2008. Artikelns struktur är enligt följande. En allmän inledning följs av en allmän introduktion till associationsrätten, med speciellt fokus på aktiebolag. Denna följs av en del som behandlar IdrottsAB, som innebär att den allmännyttiga ideella föreningen upplåtit sin idrottsliga verksamhet till ett s.k. IdrottsAB. Resultatdelen tar vid där de allsvenska fotbollsföreningarnas ägande, helt eller delvis, av aktiebolag undersöks var för sig. Resultatet sammanställs dessutom i diagramform där en komparation sker mot till exempel storleken av de allsvenska fotbollsföreningarnas städer. I avslutningen görs en konklusion utifrån en analys av bolagiseringstrenden inom fotbollsallsvenskan. Artikel avslutas med käll- och litteraturföreteckning. Två metoder har använts, dels en rättsdogmatisk och dels en kvantitativ i form av telefonintervjuer. För den rättsdogmatiska delen har således lagstiftning, praxis, förarbeten, doktrin, artiklar, Internet samt årsredovisningar använts som källor. När dessa källor inte har tillfört tillräckligt med empiri har telefonintervjuer använts. Aktiebolag Alla former av verksamheter som sker i sammanslutningar (associationer) omfattas av associationsrätten. Redan i 1400-talets Italien etablerades banker med stöd av privata investerare som var befriade från personligt ansvar för bolagets skulder. I 1600- och 1700-talets Europa utvecklades handelskompanier som krävde s.k. oktroj, som innebär att regeringstillstånd erfordrades för verksamheten och att ett regelverk utformades. Det var naturligtvis ett stort steg att ta att frångå principen om personligt ansvar, och införandet av aktiebolag var föremål för såväl många som långa och ingående diskussioner, inte minst i riksdagen. Det avgörande för aktiebolagsformen var emellertid samhällsintresset; det låg i samhällets intresse att få igång stora kapitalkrävande företag. Kapitalinsamlingen förutsatte att aktierna kunde överlåtas fritt, dvs. att den som vill avyttra eller sälja sina aktier skulle så få göra till vem som helst. I Sverige infördes år 1884 möjligheten att samverka i aktiebolagsform genom aktiebolagsförordningen. År 1910 infördes en ny och strängare aktiebolagslag, och reglerna skärptes ytterligare år 1944, vilket trädde i kraft år 1948. År 1975, efter ett samnordiskt projekt, infördes aktiebolagslagen som gällde i Sverige tom den 31 december 2005. Den nya aktiebolagslagen (2005:551) gäller från och med den 1 januari 2006.[2] Huvudskälet till att aktiebolaget dominerar som verksamhetsform är att delägarna (aktieägarna) inte personligen ansvarar för bolagets förpliktelser. Det är enbart aktiebolagets förmögenhet som tas i anspråk för betalning av skulderna. En annan stor fördel med aktiebolagsformen är möjligheterna att få in kapital som annars inte varit möjligt. Ytterligare ett skäl är att ägandet i viss mån kan utövas passivt och att en aktie i princip är fritt överlåtbar. Ett aktiebolag måste ha en auktoriserad eller godkänd revisor.
Det finns ett stort antal associationer[4] registrerade hos Bolagsverket. Av totalt ca 450 000 registrerade associationer är ca 310 000 aktiebolag, ca 100 000 handelsbolag, ca 30 000 kommanditbolag och ca 12 000 ekonomiska föreningar. Utöver detta finns det ett mycket stort antal ideella föreningar. Det finns emellertid ingen exakt siffra på antalet ideella föreningar då det endast är de näringsdrivande ideella föreningarna som registreras hos Riksskatteverket.[5] Idrottsrörelsen omfattar ca 20 000 föreningar och ca 3 miljoner medlemmar samt 68 specialidrottsförbund varav ett är ett associerat förbund.[6] Dessutom finns verksamhet i stiftelser och enskilda firmor. De senare omfattas dock inte av associationsrätten då enskild firma inte är en association.[7] Aktiebolag inom idrotten bildas i regel genom ett årsmötesbeslut och i de flesta fall äger föreningen alla aktier, det finns dock undantag. På aktiebolagets bolagsstämma representeras föreningen av styrelsen, men det kan också finnas andra aktieägare. Bolagsstyrelsen och föreningsstyrelsen kan många gånger vara en och samma styrelse.[8] Idrottsaktiebolag (IdrottsAB) Inom elitidrotten och fotbollen har vissa föreningar beslutat att frångå den allmännyttiga ideella föreningen och börjat bedriva sin idrottsliga verksamhet i idrottsaktiebolag (IdrottsAB). ”Med förenings IdrottsAB avses ett aktiebolag som till huvudsaklig del har till ändamål att bedriva idrottslig verksamhet och därtill naturligt anknytande verksamhet och i vilket upplåtande förening har röstmajoritet på bolagsstämma.”[9] Det historiska beslutet av Riksidrottsförbundet (RF) att tillåta specialidrottsförbund (SF) att genom stadgeändring ge möjligheten att för medlemsföreningar att upplåta rätten att delta i SFs tävlingsverksamhet fattades år 1999. De allmänna förutsättningarna för upplåtelse av verksamheten till IdrottsAB finns i RF:s stadgar 11 kap. 3 §.[10] I RF:s stadgar 11 kap. 3 a § anges närmare villkoren för upplåtelseavtalet mellan förening och IdottsAB:
SF (som tillåter IdrottsAB att delta i tävlingsverksamheten) är skyldigt att i sina stadgar eller tävlingsregler förbjuda ett IdrottsAB rätten att delta på samma nivå i detta SF:s tävlingsverksamhet som direkt eller indirekt ägs av någon som har ett avgörande inflytande även över ett annat IdrottsAB. Efterlevnaden av upplåtelseavtalet skall av SF fortlöpande kontrolleras samt vad som i övrigt föreskrivs i denna paragraf. Förekommer avvikelse är SF skyldigt att vidta åtgärder för bestämmelsernas efterlevnad. Ytterligare villkor för upplåtelsen har SF rätt att föreskriva i stadgar och tävlingsregler. I RF:s stadgar 11 kap. 3 b § regleras SF:s IdrottsAB. Ett SF kan efter beslut av årsmöte upplåta rättigheter avseende landslagsverksamheten och därtill naturligt knuten verksamhet, till ett av SF helägt IdrottsAB. Som krav (och som skall föreskrivas) uppställs i upplåtelseavtalet att:
Efterlevnaden av upplåtelseavtalet har RS fortlöpande rätt att kontrollera, samt vad som i övrigt föreskrivs i denna paragraf. Vid avvikelse har RS rätt att besluta om åtgärder (och sanktioner) för bestämmelsernas efterlevnad. Ur SvFF stadgars 1 kap. 21 § p.1 kan följande utläsas: ”IdrottsAB skall förbinda sig att följa vid varje tid gällande RF:s stadgar samt FIFA:s, UEFA:s och Förbundets stadgar och tävlingsregler, vilka regelverk, som det ankommer på IdrottsAB att fortlöpande hålla sig förvissat om, skall utgöra en integrerad del av upplåtelseavtalet. Idrotts AB skall vidare förbinda sig att följa andra av angivna organisationer fattade beslut”. Genom denna stadgebestämmelse har SvFF valt att preciserat IdrottsABs skyldighet att dessutom följa överordnade fotbollsorgans stadgar och tävlingsregler. I SvFF:s tävlingsbestämmelser har ytterligare preciseringar införts. I tävlingsbestämmelsernas 1 kap. 1 § föreskrivs att vad som äger tillämpning för förening och lag så skall motsvarande tillämpas på IdrottsAB, såvida inte annat anges. I tävlingsbestämmelsernas 1 kap. 6 § fastslås att endast spelare som innehar licens får i match representera (och som i övrigt är behörig enligt dessa bestämmelser) SvFF, Specialdistriktsförbund (SDF), IdrottsAB och förening. Lag får vidare enbart bestå av spelare som är medlemmar i den förening i vars matcher spelarna deltar. Denna regel gäller vidare för spelare i IdrottsAB som skall vara medlem i den förening som upplåtit spelrätten till IdrottsAB. I tävlingsbestämmelsernas 4 kap. 11 § regleras spelarövergångar från förening till IdrottsAB. I tävlingsbestämmelsernas 9 kap. 2 § 8 st. regleras IdrottsABs skyldighet att iaktta bestämmelser i aktiebolagslagen om delårsrapport.
Aktiebolag ägda av SvFF och allsvenska fotbollsföreningar I denna del sammanställs SvFF:s samt de allsvenska fotbollsföreningarnas ägande, helt eller delvis, i aktiebolag säsongen 2007. Inledningsvis behandlas SvFF för att följas av de fjorton allsvenska föreningarna säsongen. Av dessa är AIK Fotboll AB, Djurgårdens Elitfotboll AB, Hammarby Fotboll AB samt ÖSK Elitfotboll AB idrottsaktiebolag (IdrottsAB). Resterande föreningar är allmännyttiga ideella föreningar. Svenska fotbollförbundet (SvFF)[11] SvFF, stiftat den 18 december 1904, är Sveriges största idrottsförbund med 3 378 anslutna föreningar där 252 553 licensierade spelare utövar fotboll, och där över en miljon individer är medlemmar i klubbar. Var tredje idrottsaktivitet i Sverige är fotboll. SvFF har till uppgift att främja och administrera fotbollsidrotten i Sverige, att företräda den utomlands samt att aktivt arbeta för en dopingfri fotbollsidrott. SvFF äger följande aktier och andelar i dotterbolag. SvFF ägde 100% röstandel och kapitalandel i Svenska Fotbollförlaget AB, KB Råsunda Fotbollstadion, Fotbolls TV i Solna AB samt FastighetsAB Råsunda Fotbollstadion. SvFF ägde dessutom aktier och andelar i intressebolagen Onside TV-Production AB motsvarande 50% kapitalandel och 50 000 andelar samt 2 andelar, vilket motsvarar 20% kapitalandel i Ny Nationalarena i Solna AB. I det följande presenteras klubblagen i Allsvenskan 2007, med tonvikten på respektive förenings eventuella verksamheter i aktiebolagsform. Inlednbingsvis anges i tabell 1 föreningarnas intäker inklusive respektive exklusive intäkter från spelarförsäljning.
Tabell 1. Intäkter per klubb inklusive finansiella intäkter år 2007 inklusive resp. exklusive spelarförsäljningar, mkr.
Källa: SvFF. Analys av allsvenska klubbarnas ekonomi 2007.
AIK[12] Den ideella föreningen Allmänna Idrottsklubben (AIK), Solna, är bildad år 1891. Solna kommun har ca 65 000 invånare och gränsar till Stockholms kommun. Storstockholm har ca 2 miljoner invånare. Den idrottsliga verksamheten i AIK är uppdelad i sektioner där huvudstyrelsen kan ge dessa sektioner rätt att själva handha sin idrottsliga och ekonomiska förvaltning. ”Den idrottsliga verksamheten inom en gren kan efter beslut på årsmöte eller extra medlemsmöte bedrivas i en till AIK på nedan angivet sätt knuten specialidrottsförening, som i sitt namn har beteckningen AIK, idrottsgrenens beteckning och ordet förening.”[13] Ett villkor för att en specialidrottsförening skall få utöva verksamhet under beteckningen AIK är att ett avtal ingås med föreningen om att dels specialidrottsföreningens stadgar inte får stå i strid med RF:s normalstadgar eller AIK:s stadgar vid tiden för specialidrottsföreningens bildande. Dessutom skall villkoren för användningen av AIK:s klubbmärke, färger och andra immaterialrättsliga kännetecken regleras i avtalet.[14] Huvudstyrelsen skall vidare tillse att föreningen AIK har insyn i specialidrottsföreningens verksamhet (AIK Fotbollförening) genom styrelserepresentation eller genom annan kontinuerlig tillfredsställande information. Föreningen skall fortlöpande följa de riktlinjer som beslutas av huvudstyrelsen och AIK:s årsmöte, samt AIK:s allmänna policy.[15] Genom att upplåta klubb-/varumärket till specialidrottsföreningen (AIK Fotbollförening) finns ursprungsföreningen kvar. AIK har ca 15 000 medlemmar och framstår därmed som en av Sveriges största föreningar. AIK Fotbollförening, bildad år 1999, ägde motsvarande 52,8% av rösterna i AIK Fotboll AB (IdrottsAB). Övriga stora aktieägare är Fabege AB och Bystedt & Son AB. AIK Fotboll AB hade 3 681 aktieägare den 28 december 2007. Moderföretaget AIK Fotboll AB äger i sin tur dotterföretagen AIK Merchandise AB, AIK Fotboll Restaurang AB samt Terrace AB till 100%. I intresseföretag äger AIK Fotboll AB andelar motsvarande 33% (1/3) av StockholmsDerby AB samt andelar motsvarande 0,1% av Nytomta Fastighets AB (Nytomta Fastighets AB redovisas som ett intresseföretag då AIK Fotboll AB tillsätter en av tre styrelseledamöter och därmed har ett betydande inflytande över företaget). Djurgårdens IF[16] Den ideella föreningen Djurgårdens IF (DIF), Stockholm, är bildad år 1891. Stockholms kommun har ca 800 000 invånare och Storstockholm ca 2 miljoner invånare. DIF har ca 14 000 medlemmar och är en av Sveriges största föreningar. DIF ombildades i en alliansförening år 1991. DIF Fotbollförening ägde Djurgårdens Elitfotboll AB (IdrottsAB) med en ägarandel motsvarande 100%. Djurgårdens Elitfotboll AB har i sin tur en ägandeandel motsvarande 100% i Djurgårdens Fotboll Försäljning AB, som i sin tur ägde andelar motsvarande 33% (1/3) av StockholmsDerby AB. Andelar som Djurgårdens Elitfotboll AB har i intresseföretag är Svensk Evenemangssäkerhet AB med kapital- och röstandel motsvarande 50% (bolaget ägdes gemensamt med Djurgårdens IF Ishockeyförening och bedriver säkerhetsarbete på främst idrottsevenemang) samt Djurgårdens Fotboll AB med kapitalandel motsvarande 6,20% samt röstandel motsvarande 34,69% (bolaget investerar i fotbollsspelare och andra kommersiella projekt).
GAIS[17] Den ideella föreningen Göteborgs Atlet- & Idrottssällskap (GAIS) är bildad år 1894. GAIS är en flersektionsförening med ca 2 600 medlemmar. Göteborgs kommun har ca 500 000 invånare och Storgöteborg ca 900 000 invånare. Säsongen 2007 ägde GAIS inga aktiebolag, vare sig helt eller delvis. I skrivande stund äger GAIS inte aktiebolag. Gefle IF[18]
Den ideella föreningen Gefle IF, Gävle, är bildad år 1882 och hör till landets äldsta. Gefle IF är en flersektionsförening med ca 1 700 medlemmar. Gävle kommun har ca 93 000 invånare. Säsongen 2007 ägde Gefle IF inga aktiebolag, vare sig helt eller delvis. I skrivande stund äger Gefle IF inte aktiebolag, vare sig helt eller delvis.
Halmstads BK[19] Den ideella föreningen Halmstads BK (HBK) är bildad år 1914. HBK är en ensektionsförening med ca 2 500 medlemmar. Halmstad kommun har ca 90 000 invånare. Säsongen 2007 ägde HBK inga aktiebolag, vare sig helt eller delvis. I skrivande stund äger HBK inga aktiebolag, vare sig helt eller delvis.
Hammarby IF[20] Den ideella föreningen Hammarby IF (HIF), Stockholm, är bildad år 1897. Stockholm kommun har ca 800 000 invånare och Storstockholm ca 2 miljoner invånare. HIF har ca 10 000 medlemmar och framstår därmed som en av Sveriges största föreningar. HIF ombildades i en alliansförening år 1999, beslut vid extra årsmöte den 1 oktober 1998. HIF Fotbollförening ägde Hammarby Fotboll AB med 51% (IdrottsAB), resterande 49% ägdes av AEG Sweden AB som är ett dotterbolag till Anschutz Entertainment Group USA. Hammarby Fotboll AB ägde 100% av aktierna i Hammarby Fotboll Merchandise AB som i sin tur äger 1/3 av aktierna i Stockholm Derby AB. Helsingborgs IF[21] Den ideella föreningen Helsingborgs IF (HIF) är bildad år 1907. HIF är en ensektionsförening med ca 3000 medlemmar. Helsingborgs kommun har ca 125 000 invånare. HIF ägde röstandelar motsvarande 100% samt kapitalandelar motsvarande 100% i HIF Service AB (Moderbolag med 1000 aktier). Moderbolaget HIF Service AB ägde i sin tur röstandelar och kapitalandelar motsvarande 100% i bägge dotterbolagen IP Olympia AB samt HIF Shopen AB (bägge AB har 1000 aktier). HIF ägde röstandelar och kapitalandelar motsvarande 100% i intresseföretaget HIF Support AB (riskkapitalbolag med 3675 andelar/aktier). IF Brommapojkarna[22] Den ideella föreningen IF Brommapojkarna (BP), Stockholm, är bildad år 1942. IF Brommapojkarna är en ensektionsförening med ca 5 000 medlemmar. Stockholms kommun har ca 800 000 invånare och Storstockholm ca 2 miljoner invånare. Säsongen 2007 ägde BP inga aktiebolag, vare sig helt eller delvis. I skrivande stund äger IF Brommapojkarna inte aktiebolag, vare sig helt eller delar.
IF Elfsborg[23] Den ideella föreningen IF Elfsborg, Borås, bildades år 1904. IF Elfsborg är en ensektionsförening med ca 3 600 medlemmar. Borås kommun har ca 100 000 invånare. Borås Arena ägs (och byggdes) av IF Elfsborg genom ett helägt (100%) dotterbolag Borås Arena AB. I skrivande stund äger inte, vare sig helt eller delar, IF Elfsborg andra aktiebolag.
IFK Göteborg[24] Den ideella föreningen Idrottsföreningen Kamraterna (IFK) Göteborg bildades år 1904. IFK Göteborg är en flersektionsförening med ca 5 300 medlemmar. Göteborgs kommun har ca 500 000 invånare och Storgöteborg ca 900 000 invånare. Säsongen 2007 ägde IFK Göteborg följande aktiebolag: IFK Göteborg Promotion AB 100% röstandel och 100% kapitalandel (som bedriver reklam och marknadsaktiviteter knutna till föreningen, souvenirbutik) IFK Göteborg Sportskadeklinik AB 100% röstandel och 100% kapitalandel (vilande) IFK Göteborg ägde dessutom andelar i intresseföretag: Handelsbolaget Alliansen 33% röstandel och 33% kapitalandel samt Gothenburg Association AB 9% röstandel och 9% kapitalandel. Kalmar FF[25] Den ideella föreningen Kalmar FF (KFF) bildades år 1910 under namnet IF Göta, men fick inte komma in i RF pga. namnet redan var upptaget av Stockholms-Göta och Karlstads-Göta. Kalmar FF är en ensektionsförening med ca 1 200 medlemmar. I början av år 1912 byter man namn från Göta till Gothia och blir upptagen som medlem i RF. Namnet Kalmar FF fick förening år 1927 efter att Gothia och Kamraterna gick samman och bildade Kalmar Idrotts Sällskap - KIS. Under denna tidsepok gick Kalmar IK ihop med Falken och bildade Kalmar AIK. Kalmar kommun har ca 62 000 invånare. Kalmar FF bildade år 2005 ett dotterbolag Kalmar Arena AB, som dock först år 2007 började bedriva viss verksamhet. I övrigt äger Kalmar FF inga aktiebolag, vare sig helt eller delvis. Malmö FF[26] Den ideella föreningen Malmö FF (MFF) är bildad år 1910. MFF är en ensektionsförening med ca 4 200 medlemmar. Malmö kommun har ca 280 000 invånare. MFF ägde kapitalandel och röstandel motsvarande 100% i koncernföretaget Malmö FF AB una MFF Event AB (1 000 aktier). MFF ägde kapitalandel (och aktier) motsvarande 25% i intresseföretaget Fotbollsstadion i Malmö Fastighets AB, vilket motsvarar 25 225 andelar (aktier). Trelleborgs FF[27]
Den ideella föreningen Trelleborgs FF (TFF) är bildad år 1926. TFF är en ensektionsförening med ca 1 000 medlemmar. Trelleborgs kommun har ca 40 000 invånare. Säsongen 2007 ägde TFF inga aktiebolag, vare sig helt eller delvis. I skrivande stund äger TFF inga aktiebolag, vare sig helt eller delvis. Örebro SK[28] Den ideella föreningen Örebro SK (ÖSK) är bildad år 1908. Örebro kommun har ca 130 000 invånare. I slutet av 1980-talet bildades Örebro SK Fotboll efter att föreningen Örebro SK delades upp i ett antal grenföreningar med eget ekonomiskt ansvar. År 2006 bolagiserades föreningen och ÖSK Elitfotboll AB bildades (IdrottsAB). ÖSK Elitfotboll AB ägs av Föreningen Örebro SK Fotboll och Spelarinvest AB, som består av ett antal privata investerare. Örebro SK Fotboll ägde 52,6% av rösterna och 10% av kapitalet och Örebro Spelarinvest AB ägde 47,4% av rösterna och 90% av kapitalet. Örebro SK Fotboll äger inga andra aktiebolag, vare sig helt eller delvis, i skrivande stund. Örebro SK Fotboll har ca 1 700 medlemmar och alliansföreningen Örebro SK ca 5 000 medlemmar. Statistikredovisning Nedan görs en sammanställning av de allsvenska fotbollsföreningarnas engagemang i aktiebolag, i diagramform, relaterat till hemkommunens storlek, tabellplacering, intäktsnivå och typ av klubb.
Diagram 1. Antal allsvenska fotbollsföreningar som ägde, helt eller delvis, aktiebolag säsongen 2007. Totalt nio allsvenska fotbollsföreningar av fjorton ägde, helt eller delvis, aktiebolag (64,3%). Resterande fem allsvenska fotbollsföreningar ägde inte, vare sig helt eller delvis, aktiebolag (35,7%).
Diagram 2. Andelen allsvenska fotbollsföreningar som äger aktiebolag, efter hemkommunens storlek. Vi noterar ett betydande samband mellan kommunstorlek och föreningens bolagsengagemang. I mindre kommuner är det mindre vanligt att föreningarna äger, helt eller delvis, aktiebolag, medan större kommuner och storstadskommunerna med undantag för Brommapojkarna i Stockholm är engagerade verksamheter i aktiebolagsform.
Diagram 3. Andelen allsvenska fotbollsföreningar som äger aktiebolag, efter placering i slutgiltiga tabellen. De fyra första placeringarna innebär medaljplats. Segrande lag får guld, tvåan stora silver, trean lilla silver och fyran brons. Alla medaljörerna 2007 ägde aktiebolag. Av de fem sist placerade allsvenska fotbollsföreningarna ägde endast en förening helt eller delvis aktiebolag, ÖSK Elitfotboll AB, som är ett IdrottsAB.
Diagram 4. Andelen allsvenska fotbollsföreningar som äger aktiebolag, efter storlek på intäkterna inklusive spelarförsäljningar. Tendensen är klar när det gäller förhållandet mellan intäktsnivå och ägande av aktiebolag. Klubbar med ägarskap hamnar i de högre intäktskategorierna. Vad som är beroende respektive oberoende variabel här är osäkert. Man anar snarast en intrikat samspel mellan bolagsformer och intäktsgenerering.
Diagram 5. Andelen allsvenska fotbollsföreningar som äger aktiebolag, efter typ av förening. Här finns inte lika tydliga samband som i diagrammen ovan. Värt att notera här är att endast de tio föreningar som inte är IdrottsAB finns med. Vad som kan utläsas är att benägenheten att bedriva någon del av verksamheten i aktiebolagsform tycks vara starkare i ensiktionsföreningar än i flersektionsföreningar. Diskussion Idrottens kommersialisering och professionalisering ställer idrotten inför nya utmaningar. De skattetekniska frågorna som aktualiseras inom elitidrotten blir fler, samtidigt som de har en tendens att bli allt mera komplexa och invecklade. En del i att möta denna utveckling består i att idrottsrörelsen för diskussioner med lagstiftaren om idrottens skatterättsliga utmaningar. Den svenska idrottsrörelsen har emellanåt framfört kritik (se bl.a. SOU 2006:23 Nya skatteregler för idrotten) mot svårigheten att tolka och förstå skattereglerna för de allmännyttiga ideella föreningarna. En del i denna utredning var att göra en genomlysning av lagstiftningen samt att lämna förslag på eventuella justeringar. Ett sätt att möta utmaningarna som följer med idrottens kommersialisering och professionalisering har varit att bilda aktiebolag. Det kan handla om traditionella aktiebolag, som helt eller delvis ägs av specialidrottsförbund eller föreningar, samt s.k. idrottsaktiebolag (IdrottsAB). Av de allsvenska föreningarna i 2007 (och 2008) års Allsvenska har fyra föreningar överlåtit upplåtelserätten till IdrottsAB: AIK Fotbollförening AIK Fotboll AB; Djurgården IF Fotbollförening Djurgårdens Elitfotboll AB; Hammarby IF Fotbollförening Hammarby Fotboll AB; samt Föreningen Örebro SK FF ÖSK Elitfotboll AB. Resterande allsvenska fotbollsföreningar har bedrivit sin verksamhet som allmännyttiga ideella föreningar. Det bör påpekas att det finns s.k. IdrottsAB i superettan säsongen 2008 (Enköpings Fotboll AB, Sirius Fotboll AB, Väsby United AB och Örgryte Fotboll AB) samt damallsvenskan (Bälinge Fotboll AB och AIK Fotboll AB). Allsvenskan domineras således stort av associationsformen allmännyttig ideell förening. Den stora fördelen med IdrottsAB är möjligheterna till klara skatteregler med bl.a. momskvittning samt kapitalanskaffning. Genom aktiebolag kan kapitaltillförsel ske genom bl.a. nyemission och aktieägartillskott. En annan fördel kan vara att riskkapital lösgörs gentemot aktieinnehav. Riskkapital har en stor betydelse vid framförallt spelarrekryteringar (Backman 2007). Fördelarna med IdrottsAB är således flera. Men här finns också nackdelar. Den största nackdelen torde vara att fördelarna om skattelättnader som allmännyttiga ideella föreningar åtnjuter försvinner. Andra nackdelar är att de statliga och kommunala bidragen inte längre tillförs samt att ett aktiebolag skall betala bolagsskatt (28%) på vinsten. Det finns således flera aspekter i en bolagiserad verksamhet som föreningarna måste ta ställning till. Associationsformen aktiebolag är dock väl etablerad inom allsvenskan. Flera av de deltagande föreningarna i 2007 års allsvenska har bildat aktiebolag som de äger helt eller delvis. Aktiebolagskonstruktionen aktualiseras av naturliga skäl när stora riskprojekt skall sjösättas. Ett exempel är uppförandet av arenor. Att föreningen själv skulle ta den ekonomiska risken är inte rimligt, och de har sällan de ekonomiska förutsättningarna som krävs. Genom arenabolagen kan kapitalanskaffningen underlättas (exempelvis genom att investerarna får aktier i utbyte); dessutom kan arenabolaget utnyttja alla de fördelar som ett aktiebolag har av skattetekniska skäl, till exempel momskvittning och periodisering. En slutsats som kan dras av denna undersökning är att de allsvenska fotbollsföreningarna i Storstockholm (med undantag av IF Brommapojkarna) har kommit längst i ägandet av och samverkan med aktiebolag. Naturligtvis har detta att göra med att de bolagiserat till IdrottsAB. Genom bolagiseringen kan kapitalflyttning ske i hela koncernen (IdrottsAB är ett s.k. moderbolag och aktiebolagen som ägs av dessa är dotterbolag) genom s.k. ”kommunicerande kärl”. I de allmännyttiga ideella föreningarna som äger, helt eller delvis, aktiebolag kan sådana koncernbidrag inte utnyttjas. De allmännyttiga ideella föreningarna skall tillämpa skattereglerna som gäller för dessa, se inkomstskattelagens (1999:1229) 7 kap. 713 §§. Aktiebolag skall tillämpa aktiebolagslagen och alla andra gällande lagar och författningar med bland annat reglerna om bolagsskatt, avskrivning, avdragsrätten och eventuellt reglerna om utdelning på aktieinnehav. Att IF Brommapojkarna (BP) inte bolagiserat till IdrottsAB som övriga Storstockholmsföreningar torde till viss del ha sin förklaring i att BP trots sin omfattande ungdomsverksamhet inte spelat i allsvenskan tidigare. BP är en storklubb i sin litenhet.
Men det bör påpekas att de sportsliga framgångarna kan medföra att de ekonomiska kostnaderna ökar för mycket. Spelarersättningarna riskerar att urholka en föreningskassa snabbt. Det finns exempel på svenska föreningar som trots att de kvalificerat sig för Champions League fått stora ekonomiska problem under efterföljande år, och drabbats av ”baksmälla”. Två exempel är AIK och Helsingborgs IF. Att föreningar bygger sin verksamhet och budget för att kvalificera sig för UEFA:s klubbtävlingar har således sina risker, och är inte att rekommendera. För andra föreningar handlar det om att kunna etablera sig som allsvensk fotbollsförening. En etablering i fotbollens finrum möjliggör en stabil inkomstkälla för föreningen. Detta ger i sin tur möjligheterna att kunna höja de framtida ambitionerna ytterligare. Några exempel kan vara bra spelarutbildning, ny sponsorvänlig arena (med bland annat loger) samt inte minst att TV-intäkterna som fördelas är gynnsammare för allsvenska fotbollsföreningar än föreningar i superettan. De sex föreningar som placerade sig i topp under 2007 års allsvenska hade samtliga samverkan med något aktiebolag. Åttan Helsingborgs IF samt nian Malmö FF hade också någon form av samverkan med aktiebolag. Det bör dock påpekas att Kalmar FF kan ses som ett undantag. Om det är en tendens att bolagiseringen inom allsvenskan kommer att öka är för tidigt att dra några slutsatser om. Denna slutsats dras också av SvFF i Analys av allsvenska klubbarnas ekonomi (2007). En viktig fråga som aktualiserats för elitfotbollen är momsfrågor vid spelarövergångar, (se Backman 2008a). Den s.k. Degerforsdomen[29] från Regeringsrätten kan komma att påverka antalet IdrottAB i positiv riktning. Det normala vid spelarövergångar när den säljande föreningen är svensk är att moms inte skall utgå. Således skall (normalt) försäljningen av spelare varken inkomst- eller mervärdesbeskattas, oavsett om köpande förening är svensk eller utländsk. Vid spelarförvärv från utlandet föreligger emellertid en annan situation. Bakgrunden i målet är att Degerfors IF (DIF), som är en allmännyttig ideell förening, har betalat ersättningar till utländska klubbar, i f.d. Jugoslavien och Danmark, men även till bolag/agenter i Schweiz och Liechtenstein för köp och hyra av utländska fotbollsspelare. Regeringsrätten konstaterar att DIF skall betala mervärdesskatt (moms) på köpet och hyrorna av de utländska fotbollsspelarna. Regeringsrätten konstaterar att DIF inte kan anses vara annat än en skattskyldig person enligt mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG). Enligt Mervärdesskattelagens (ML), 1994:200, 5 kap. 7 § första stycket är tjänster som anges i andra stycket omsatta inom landet, om de:
En svensk allmännyttig ideell förening skall således enligt ML erlägga mervärdesskatt (moms) på ersättning som erläggs vid köp av idrottsutövare, om följande villkor är uppfyllda.[30]
I detta sammanhang skall dessutom följande RSV-skrivelse[31] nämnas. Ur domen kan utläsas att ”När det gäller en svensk förenings förvärv från utlandet av rätten till en fotbollsspelare anser RSV att det är fråga om en sådan i sig skattepliktig omsättning inom landet som medför att förvärvaren (föreningen) blir skyldig att betala mervärdesskatt (s.k. förvärvsskatt) till staten.”[32] Slutsats av domen blir att allmännyttiga ideella föreningar inte har möjlighet att dra av mervärdesskatt (moms) som IdrottsAB kan. Konsekvensen blir att spelarrekryteringar från utlandet blir 25 procent dyrare för de allmännyttiga ideella föreningarna. Men detta torde inte vara enda skälet att upplåta rätten att delta i seriespel till ett IdrottsAB. Det finns också andra frågor som aktualiseras för IdrottsAB. Ett exempel är kostnaden för polisbevakning i samband med matcharrangemang. Ett aktiebolag är en vinstdrivande näringsverksamhet som inte kan åtnjuta samma fördelar som de allmännyttiga föreningarna i form av statligt och kommunalt stöd. Problematiken med ordningstörning är emellertid inte så enkel. En gränsdragningsfråga är var föreningens ansvar tar vid och slutar. Bolagiseringstrenderna inom elitfotbollen är onekligen många och intressanta. Om aktiebolag är en förutsättning för att kunna nå sportsliga framgångar är inte helt givet. Det tycks vara en allmän tendens att en ny attraktiv arena möjliggör stora sportsliga framgångar. Men svaret är inte så enkelt. Det är trots allt på planen som det avgörs, och det finns flera exempel på detta. Det skall dock inte förglömmas att en bolagiserad verksamhet i IdrottsAB möjliggör kapitalanskaffning med näringslivssystematik. Men de idrottsliga spärreglerna som finns om minst 51% röstmajoritet kan avskräcka kapitalstarka intressenter. Här är en stor skillnad mot andra europeiska toppfotbollsländer och deras möjlighet att attrahera kapitalstarka personer att investera. Näringslivets spelregler kan inte tillämpas fullt, vilket är på gott och ont. Men konstaterbart är att fotboll och ”business” på elitnivå går hand i hand. Det gäller dock att finna en gyllene medelväg som tar till vara bägge aspekterna i en allt mera globaliserad och kommersialiserad elitidrott där fotbollen är en del (se Backman 2008b). Att de allmännyttiga ideella föreningarna kan äga aktiebolag möjliggör att stora riskprojekt kan genomföras. Aktiebolag kan således skapa förutsättningar för en verksamhet som annars inte vore möjligt. Men det får inte förglömmas att de allmännyttiga ideella föreningarna har av lagstiftaren getts skattefördelar som ett IdrottsAB inte har. Därför har ett flertal av de allsvenska fotbollsföreningarna valt att, än så länge, vara kvar som just allmännyttiga ideella föreningar.
Käll- och litteraturlista af Sandeberg, Catarina. (2006). Aktiebolagsrätten. Studentlitteratur i Lund. Backman, Jyri. (2007). ”Riskkapital och idrottens självständighet”. Idrottsjuridisk skriftserie Nr. 12. Artikelsamling 2007. Svensk IdrottsJuridisk Förening. SISU Idrottsböcker, Stockholm. Backman, Jyri. (2008). Idrottsjuridik - en introduktion. Tredje omarbetade upplagan. idrottsforum.org. Backman, Jyri. (2008a). Idrottens skatteregler en introduktion. Första upplagan. idrottsforum.org. Backman, Jyri. (2008b). ”I fäders spår”. Idrottsjuridisk skriftserie Nr. 13. Artikelsamling 2008. Svensk IdrottsJuridisk Förening. SISU Idrottsböcker, Stockholm. Bergström, Sture, Håstad, Torgny, Lindblom, Per Henrik och Rylander, Staffan. (1993). Juridikens termer. 8:e upplagan. Almqvist & Wiksell Förlag/Liber AB, Stockholm. Bergkvist, Sven-Åke och Lewander, Per-Henrik. (1999). ”Skattefrågor för idrott i bolagsform.” Idrottsjuridisk skriftserie Nr. 4. Artikelsamling 1999. Svensk IdrottsJuridisk Förening. SISU Idrottsböcker, Stockholm. Lindquist, Björn. (2004). Medlem i en idrottsförening - om medlemmens rättigheter och skyldigheter. Upplaga 1:1. SISU Idrottsböcker, Lund. Malmsten, Krister. (2000) Idrottens föreningsrätt. Norstedts Juridik AB. Malmsten, Krister och Pallin, Christer. (2005) Idrottens föreningsrätt. 2:a upplagan. Norstedts Juridik AB. Svenska Fotbollförbundet. (2006). Analys av allsvenska klubbarnas ekonomi. Svenska Fotbollförbundet. (2007). Analys av allsvenska klubbarnas ekonomi. Svenska Fotbollförbundet. Stadgar. Svenska Fotbollförbundet. (2008). Tävlingsbestämmelser. Årsredovisningar och verksamhetsbesrättelser AIK Fotboll AB. (2007). Verksamhetsberättelse. Djurgårdens IF Fotbollförening. (2007). Årsredovisning. Hammarby Fotboll. (2007). Verksamhetsberättelse. Helsingborgs IF. (2007). Verksamhetsberättelse. IF Brommapojkarna. (2007). Verksamhetsberättelse. IFK Göteborg. (2007). Verksamhetsberättelse. Malmö FF. (2007). Årsredovisning. Riksidrottsförbundet. (2007). Verksamhetsberättelse med årsredovisningar. Svenska Fotbollförbundet. (2007). Årsredovisning 2007-01-01 2007-12-31. Offentligt tryck SFS Aktiebolagslag (2005:551) Bokföringslag (1999:1098) Inkomstskattelag (1999:1229) Årsredovisningslag (1995:1554) SOU 2006:23 Nya skatteregler för idrotten Regeringsrätten RegR 1326-2005 Direktiv Mervärdesskattedirektiv (77/388/EEG) Skatteverket RSV:s skrivelser 981026. Övergångsersättningar inom idrotten. Dnr. 7547-98/901 Internet www.aik.se www.aikfotboll.se www.bolagsverket.se www.brommapojkarna.se www.dif.se www.elfsborg.se www.fifa.com www.gais.se www.gefleif.se www.gefleiffotboll.se www.hammarbyfotboll.se www.hbk.se www.hif.se www.ifkgoteborg.se www.kalmarff.se www.lsk.se www.mff.se www.oskfotboll.se www.prv.se www.rf.se www.skatteverket.se www.svenskfotboll.se www.trelleborgsff.se www.uefa.com Telefonintervju Alexander, Anna. Ekonomiansvarig Kalmar FF (2008-09-25). Andersson, Mats. Marknad/försäljning Halmstads BK (2008-09-25). Ankarberg, Lars. Kanslichef och ekonomiansvarig Trelleborgs FF (2008-09-24). Danhard, Ola. Klubbdirektör IF Brommapojkarna (2008-09-29). Larsson, Lennart. Marknadschef GAIS (2008-09-26). Lohne, Göran. Evenemang och media IF Elfsborg (2008-09-24). Magnusson, Lars. Ekonomi Gefle IF (2008-09-24). Ornstein, Fredrik. Marknadssupport/IT ÖSK Elitfotboll AB (2008-09-30). Noter
[1] Se SvFF. Analys av de allsvenska klubbarnas ekonomi 2007. [2] af Sandeberg s. 16ff. samt Bergström m.fl. (1993) s. 14. Associationsrätt är rättsreglerna om association som är benämningen på juridiska personer och andra sammanslutningar av civilrättslig art. [3] www.bolagsverket.se (2008-09-24) [4] af Sandeberg s. 13ff. samt Bergström m.fl. (1993) s. 14. Associationsrätt är rättsreglerna om association som är benämningen på juridiska personer och andra sammanslutningar av civilrättslig art. [5] (Denna fotnot är tidigare publicerad i Backman, Idrottsjuridik en introduktion, senaste upplagan.) af Sandeberg (2006) s. 13ff. samt www.skatteverket.se och Bergström m.fl. (1993) s. 8ff. Aktiebolag som är en juridisk person är ett bolag där aktieägarna (delägarna) inte personligen svarar för bolagets förpliktelser/förbindelser. Om aktiebolag se mera under IdrottsAB. Handelsbolag som är en juridisk person är ett bolag som är slutet av två eller flera personer som avtalat om att utöva näringsverksamhet gemensamt. Bolagsmännen har ett solidarisk ansvar, en för alla alla för en, och ansvarar för bolagets förpliktelser så som för egen skuld. Handelsbolag regleras civilrättsligt i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag (HBL). Ett enkelt bolag innebär att två eller flera personer sluter avtal för att utöva verksamhet utan att handelsbolag föreligger. Ett enkelt bolag är inte en juridisk person och är inget självständigt rättssubjekt och kan därför inte låna pengar, inte äga tillgångar och inte föra talan inför domstol. För ett enkelt bolags avtalsförpliktelser svarar de bolagsmän som ingått avtalet ifråga. Ett enkelt bolag kan efter ansökan införas i handelsregistret och betraktas som handelsbolag. Enkla bolag regleras civilrättsligt i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag (HBL). Kommanditbolag som är en juridisk person är ett handelsbolag där någon eller några delägares ansvar för bolagets förpliktelser/förbindelser är begränsat till insatsen. Man talar om kommanditdelägare med begränsat ansvar till skillnad mot komplementär som är en delägare med obegränsat ansvar. Det måste finnas minst en komplementär i ett kommanditbolag. Kommanditbolag regleras i lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag (HBL). Ekonomiska föreningar är en juridisk person som har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen j.fr. ideell förening som har till ändamål att främja medlemmarnas ideella intressen genom verksamhet som inte är rent ekonomisk, t.ex. idrottsföreningar. Ekonomiska föreningar regleras i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. [6] Riksidrottsförbundet. (2007) s. 33. [7] (Denna fotnot är tidigare publicerad i Backman, Idrottsjuridik en introduktion, senaste upplagan.) af Sandeberg s. 13ff. samt www.nutek.se (2006-04-11). En enskild firma är en företagsform som inte har någon klar gräns mellan ägaren och företaget och ägs alltid av en person. Make/maka eller sambo med gemensamt barn kan driva näringsverksamheten tillsammans. En enskild näringsidkare är ingen juridisk person vilket innebär att du som enskild person alltid ansvarar för företagets förpliktelser t.ex. skulder och ingångna avtal. Som organisationsnummer används företagarens personnummer och det är du som privatperson som är part i en domstolsprocess. [8] Lindquist (2004) s. 129ff. [9] RF Stadgar 11 kap. 3 a §. [10] Backman (2008) s. 29ff. [11] SvFF. (2007). Årsredovisning. [12] AIK Fotboll AB. (2007). Verksamhetsberättelse. [13] AIK Stadgar, § 21. [14] AIK Stadgar, § 22. [15] AIK Stadgar, § 23. [16] Djurgårdens IF. (2007). Årsredovisning. [17] www.gais.se (2008-09-26) samt telefonintervju Lennart Larsson (2008-09-26). [18] www.gefleiffotboll.se, www.gefleif.se (2008-09-24) samt telefonintervju Lars Magnusson (2008-09-24). [19] www.hbk.se (2008-09-25) samt telefonintervju med Mats Andersson (2008-09-25). [20] Hammarby Fotboll. (2007). Verksamhetsberättelse. [21] Helsingborgs IF. (2007). Verksamhetsberättelse. [22] www.brommapojkarna.se (2008-09-28), IF Brommapojkarna. (2007). Verksamhetsberättelse samt telefonintervju Ola Danhard (2008-09-29). [23] www.elfsborg.se (2008-09-24) samt telefonintervju med Göran Lohne (2008-09-24). [24] www.ifkgoteborg.se (2008-09-24) samt IFK Göteborg. (2007). Verksamhetsberättelse. [25] www.kalmarff.se (2008-09-25) samt telefonintervju med Anna Alexander (2008-09-25). [26] Malmö FF. (2007). Årsredovisning. [27] www.trelleborgsff.se (2008-09-24 samt telefonintervju Lars Ankarberg (2008-09-24). [28] www.oskfotboll.se (2008-09-24) samt telefonintervju Fredrik Ornstein (2008-09-25). [29] RegR 1326-2005. [30] Bergkvist och Lewander (1999) s. 42f. [31] Övergångsersättningar inom idrotten. Dnr 7547-98/901, från den 26 oktober 1998. [32] RegR 1326-2005 s. 4.
Copyright © Jyri Backman 2009.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
www.idrottsforum.org | Redaktör Kjell E. Eriksson | Ansvarig utgivare Aage Radmann
|