PETE, då, nu och i framtiden

I oktober 2007 genomfördes en forskningskonferens i Pittsburg i USA på temat ”Historic Traditions & Future Directions in Research on Teaching & Teacher Education in Physical Education”. Tanken var att summera forskningsläget, att reflektera kring uppnådda resultat samt att därefter blicka framåt och skissera behövliga forskningsprojekt inom physical education (sv: idrott och hälsa). Runt 1970 kan man säga att den idrottspedagogiska forskningen med fokus på idrottsämnet i skolan startade. Den första generationen amerikanska idrottspedagogiska forskare bestod bland andra av Bill Anderson, Daryl Siedentop, Larry Locke, John Nixon, Hal Lawson, Ann Jewett, och Linda Bain. Ur den andra generationen kan nämnas namn som Judy Rink, Amelia Lee, Tom Martinek, Cathy Ennis, Thom McKenzie, Don Hellison, Inez Rovegno och Steve Silverman. Flera av dessa forskare har nu gått i pension eller börjar närma sig pensionering och syftet med konferensen var att sammanföra dessa idrottspedagogiska föregångare med några av de mest aktiva forskarna ur dagens idrottsforskargeneration.

Konferensen innehöll sex olika teman och varje tema representerades av personer ur såväl första-, andra-, som tredje generationens forskare, som alla belyste det aktuella temat utifrån sett forskningsperspektiv. De sex temana var:

1. Forskning om undervisning i idrott och hälsa
2. Lärar- och studentkognition
3. Filosofiska frågor
4. Svårigheter och utmaningar
5. Ungdomsidrott, fysisk aktivitet, folkhälsa och social förändring
6. Forskning om idrottslärarutbildning

Dessutom har jag personligen svårt för några av bokens bidrag där yngre forskare framställer sina äldre läromästare som ofelbara, som hjältar på forskningens barrikader som till varje pris måste hyllas.

Det skall med en gång sägas att konferensen – och därmed föreliggande bok – är typiskt amerikansk. Det innebär att forskningsläget som diskuteras är det amerikanska, att de deltagande forskarna till 90 % är från USA, att icke-amerikansk forskning i stort sett inte berörs alls, att det finns en viss självgodhet som lyser igenom i de olika bidragen, och att till och med den fysiska boken är amerikansk genom sitt stora otympliga format som gör den i stort sett omöjlig att läsa om den inte ligger som en tegelsten på skrivbordet. Visst, man har bemödat sig om att bjuda in ett antal utomamerikanska idrottspedagoger som exempelvis David Kirk, Richard Tinning, Nicki Tsangaridou, Doune Macdonald och Juan Miguel Fernandez-Balboa, men det uppväger inte avsaknaden av en viss ödmjukhet i förhållande till vad som görs i andra delar av världen än den amerikanska. Häri ligger min huvudsakliga kritik till bokens innehåll och uppläggning, nämligen att man resonerar kring den amerikanska idrottspedagogiska forskningen som vore det den enda forskning som bedrivs och utförts inom kunskapsområdet. Dessutom har jag personligen svårt för några av bokens bidrag där yngre forskare framställer sina äldre läromästare som ofelbara, som hjältar på forskningens barrikader som till varje pris måste hyllas (för att den egna karriären inte skall få sig några onödiga törnar).Efter dessa kritiska kommentarer så skall det också sägas att denna bok är en utmärkt uppslagsbok för idrottspedagogiska forskare, studenter på idrottsvetenskapliga utbildningar, idrottslärarutbildare och idrottslärare som vill bilda sig en uppfattning om ett forskningsområdes utveckling och forskningsfront – låt vara att den till stora delar är amerikansk. Boken kan tillsammans med standardverk som Handbook of Research on Teaching och The Handbook of Physical Education utgöra uppslagsbok när man vill få en översikt över ett forskningsområde. Den innehåller, som alla antologier, bra och mindre bra kapitel och detta omdöme präglas förstås också av var man har sitt eget forskningsintresse. Några kapitel som jag särskilt vill framhålla är David Kirks A Physical Education for the Future or a Future for Physical Education?, där han skisserar en framtidsvision för ämnet idrott och hälsa som ter sig skrämmande. Olika idrottsliga specialister har tagit över undervisningen och idrottslig talangutveckling å ena sidan och hälsoprevention å den andra är det som dominerar, medan pedagogiska aspekter och lärande inte längre får något utrymme.

Andra tänkvärda kapitel är exempelvis Stephen Silvermans exposé över sina egna idrottsdidaktiska forskningsbidrag, Michael Metzlers om lärarsocialisation och lärarutbildning samt Linda Griffins praxisnära bidrag med den intressanta titeln Harry Potter, Philosophy, and the Future of Physical Education, om hur lek och kreativa bollspel skulle kunna utvecklas med ett problembaserat förhållningssätt.

Ytterligare ett tänkvärt kapitel är det av Richard Tinning som han benämner Who Pushed Humpty Dumpty? Dilemmas in Physical Education circa 2007. Här diskuterar Tinning vilka implikationer en nyliberal diskurs, där skolan betraktas som en marknad, får för ämnet idrott och hälsa och vilka utmaningar idrottslärarna då står inför. Även Niki Tsangaridous utmärkta sammanfattande översikt över forskning om idrottslärarutbildning är värd att särskilt framhållas. Det sistnämnda har titeln Preparation of Teachers for Teaching Physical Education in Schools: Research on Teachers’ Reflection, Beliefs, and Knowledge.

Konferensbidragen, som alltså nu utges i bearbetad form i en omfångsrik bok, bör kunna användas inom idrottsvetenskapliga utbildningar, men framför allt utgör boken ett uppslagsverk för att snabbt kunna bilda sig en uppfattning om forskning om idrottsämnet i skolan.