Debattbok om svensk ungdomsfotboll

Tags:

Print Friendly, PDF & Email

Thomas Westerberg
Fotbollstränare


 

Fredrik Sundqvist Så funkar ungdomsfotboll: Om gemenskap och konflikter i världens roligaste sport 273 sidor, hft., ill. Solna: Svenska FotbollFörlaget 2013 ISBN 978-91-85961-31-3

Fredrik Sundqvist
Så funkar ungdomsfotboll: Om gemenskap och konflikter i världens roligaste sport
273 sidor, hft., ill.
Solna: Svenska FotbollFörlaget 2013
ISBN 978-91-85961-31-3

Författaren Fredrik Sundqvist är doktor i teoretisk filosofi och har under femton år varit engagerad inom ungdomsfotbollen som tränare, föreningsutvecklare och utbildningsansvarig i Azalea BK – en barn- och ungdomsförening i centrala Göteborg. Han debatterar i sin bok ”Så funkar ungdomsfotboll” gemenskap och konflikter i världens roligaste idrott.

Fredrik Sundqvist sammanfattar boken med att fotboll är fullt av glädje och gemenskap men också att fotbollen väcker engagemang och heta känslor som inte sällan leder till konflikter.

Boken omfattar fyra delar och är tänkt som ett verktyg för diskussion om ungdomsfotbollens värdegrund i den enskilda föreningen och att bidra till en diskussion om ungdomsfotbollen i ett större perspektiv där lagidrotten tydligare måste ta ställning till sina värderingar inte minst som en bred och offentligt finansierad folkrörelse. Han poängterar även att den är angelägen för alla som älskar fotboll.

I den första delen, ”Ett landskap av värderingar tar form”, börjar Sundqvist med att ta upp de två värdekonflikter som han anser som centrala i all lagidrott. Den första gäller hur lag ska formeras. Ska högsta prioritet vara att maximera lagets spelstyrka eller ska gruppens sociala gemenskap prioriteras? Han kallar detta konflikten mellan maximerad lagstyrka och maximerad gruppgemenskap. Den andra konflikten gäller synen på den enskilda spelarens förhållande till kollektivet/laget, där det ena synsättet förutsätter att spelaren underordnar sig kollektivets gemensamma intresse och det andra att individen prioriterar sitt eget särintresse. Det är konflikten mellan kollektiv och individ. Därefter berör han ungdomsfotbollens ideologier där han skissar på en ideologisk kartbild där ovanstående motsatsförhållanden kompletteras med skillnaderna mellan konkurrens och solidaritet samt talangutveckling och breddutveckling. Han förklarar även sina fyra ideologier: Lagstyrka som bygger på kollektiv och konkurrens, Gruppgemenskap som bygger på solidaritet och kollektiv, Talangutveckling som bygger på individualism och konkurrens och Breddutveckling som bygger på individualism och solidaritet. Han kompletterar sedan kartan med en kompass där kompassnålen är magkänslan och svaren på följande grundläggande frågor pekar ut kompassriktningen: Varför är det viktigt att barn och ungdomar spelar fotboll? Varför finns vi till som förening? För vem finns vi till? Vilket är det bakomliggande syftet med att barn och ungdomar ska spela fotboll i vår förening? Vad var det för mening med mitt engagemang för fotboll och ungdomarna? Sundqvist bygger sedan på sin värderingskompass genom att ta upp två motpoler i fotbollskulturen, nämligen underhållning och idrottsfostran/folkhälsa. Dessutom tar han upp spelarkarriär och spela/leka/umgås som ytterligare två motpoler i fotbollskulturen.

Han tar sedan upp att regeringens förordning om statsbidrag till idrottsverksamhet ska stödja verksamhet ”som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv” och citerar idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth: ”Idrottspolitikens främsta syfte är att skapa möjligheter för fler att motionera och idrotta för att främja en god folkhälsa. Drygt en miljard kronor av det årliga stödet är destinerat för idrottens barn- och ungdomsverksamhet, i form av lokalt aktivitetsstöd och projektmedel inom ramen för den särskilda satsningen idrottslyftet”.

Vidare lyfter han fram att Svenska Fotbollförbundets inriktning för barn- och ungdomsfotboll, Fotbollens spela, lek och lär, betonar att idrotten ska ta ett samhällsansvar och vara en idrott för alla: ”En av fotbollsrörelsens huvuduppgifter är att skapa positiva miljöer som förmedlar positiva värden och bidrar till utveckling fysiskt, kulturellt, psykiskt och socialt. Fotbollen ska vara tillgänglig för alla och bidra till samhällsnyttiga värderingar samt ge ett bättre, roligare och friskare liv”.

Enligt Fotbollens spela, lek och lär, bör barn- och ungdomsfotbollen i första hand se till att alla får ”möjlighet att spela fotboll i den utsträckning de vill, uppleva glädje och gemenskap, utvecklas personligt och idrottsligt utifrån sina egna förutsättningar samt möjlighet att utveckla ett livslångt fotbollsintresse”.

Sundqvist har nämligen inte funnit några som helst belägg för att tidig specialisering och hårt driven talangjakt är nödvändig för att vi ska få en stark elit – tvärtom.

Utifrån ovanstående breddperspektiv så ifrågasätter Sundqvist elitperspektivet och att stor energi och enorma resurser läggs på talangjakt och på att skapa organisationer för spelarutveckling där han anser att ett omfattande gallrings- och selektionssystem har drivits fram i form av elitläger, ungdomslandslag och Tipselitprojekt för att hitta de starkaste barnen och ungdomarna.

Ur elitperspektivet berör han att de svenska herrelitföreningarnas intresseorganisation Svensk Elitfotboll (SEF) har en produkt att sälja och vill nå en publik och att meningen med SEF är underhållning. Elitfotbollen finns för den betalande publiken och de sponsorer som lockas av publikens och medias intresse vilket han anser leder till prioriteringar som i mycket går stick i stäv med fotbollens samhällsmandat och med utvecklingen av svensk fotboll som en helhet.

Frågan ställs om det går att formulera en alternativ ungdomsfotboll, en modell som får SEF och andra tunga aktörer att inse att svensk elitfotboll har mer att vinna på att vara en konstruktiv del av den breda idrottsrörelsen? Sundqvist har nämligen inte funnit några som helst belägg för att tidig specialisering och hårt driven talangjakt är nödvändig för att vi ska få en stark elit – tvärtom. Han är faktiskt fullständigt säker på att om vi skapar en ungdomsfotboll som fokuserar på det existentiellt värdefulla i varje enskilt barns fotbollstillvaro får vi långt fler duktiga fotbollsspelare än om vi motarbetar fotbollsintresset genom att stänga dörrar i förtid för det stora flertalet. Han anser att vi måste skapa en ungdomsfotboll där ledarskapet inte handlar om att sortera bort och ignorera, utan att utveckla och uppmuntra.

I den andra delen, ”Ungdomsfotbollens ideologier med kollektivet i centrum”, skriver han bl a om resultatfixering, favorisering av spelare med tidigt fysisk mognad, leken med Zlatans utveckling som exempel och den magiska siffran 10.000 timmars träning.

I den tredje delen, ”Ungdomsfotbollens ideologier med individen i centrum”, skriver han bl a om konflikter med ungdomslagen, seniorlaget och klubbkänslan men även den som han anser vara den viktigaste egenskapen, nämligen tur. Det kan kallas tur och tillfälligheter, men det handlar om att varje lyckad elitkarriär bygger på en ytterst komplex och i grunden ganska oförutsägbar mix av bakgrundsfaktorer som ska synkroniseras med individens utvecklingsfaser. Ingen fotbollsspelare är den andre lik. Varje försök att renodla talangutveckling enligt en i förväg fastställd formel riskerar med andra ord att skjuta bredvid målet, skriver Sundqvist.

Han debatterar här även elitföreningarnas ungdomsakademier i allmänhet och Stockholms elitföreningars barnakademier i synnerhet. Sundqvist vill i stället se en satsning på breddutvecklingens värdegrund och föreslår följande fyra punkter:

  1. En offentligt finansierad verksamhet måste ha ungdomars idrottande som övergripande syfte, inte representationslagets spelstyrka. Verksamheten måste tydligt betona alla idrottares lika värde och utgå från ett folkhälsoperspektiv.
  2. Verksamheten i en licensierad förening måste vara öppen för alla och ska satsa lika mycket på flickor och pojkar.
  3. Ledarna i en licensierad förening ska vara utbildade i enlighet med Svenska Fotbollförbundets utbildningsstege.
  4. Verksamheten i en licensierad förening ska uppmuntra till multiidrottande.

I den sista delen, ”Fotbollen förklarar världen”, tar han upp fotbollen ur ett samhällsperspektiv.

Fredrik Sundqvist ifrågasätter i boken den traditionella fotbollsrörelsen och lagidrotten, lyfter fram problem och argumenterar för alternativa lösningar utifrån forskning, egna erfarenheter och citat från välkända ledare och spelare. Boken kommer säkert vara ett inslag i debatten om svensk fotbolls framtid!

Copyright © Thomas Westerberg 2014

Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message