Idrott i förtryckets tjänst – och i befrielsens

Print Friendly
Helena Tolvhed
Lärarutbildningen, Malmö högskola

 



Patrick F. McDevitt
”May the Best Man Win”: Sport, Masculinity and Nationalism in Great Britain and the Empire, 1880–1935
179 sidor, inb.
London: Palgrave Macmillan 2004
ISBN 1403965528


McDevitts bok behandlar sportens roll i den komplexa interaktionen mellan den brittiska metropolen och dess kolonier mellan 1880 och 1935. Sporten betraktas här som en viktig beståndsdel i befästandet av den brittiska hegemonin på det kulturella planet. Den erbjöd ett sätt att sprida ett över- och medelklassideal, med betoning på fair play, gentlemannamässigt uppträdande och respekt för hierarkier, till koloniernas befolkning. Genom utövandet av sport skulle den sortens män som behövdes i det väldiga brittiska imperiets omfattande administration fostras. McDevitts övergripande syfte är att visa hur uppfattningar kring maskulinitet genomgående strukturerade såväl utövandet av sport som mediernas sätt att skriva om sport.

Sporten fungerar som ett prisma genom vilket McDevitt förtjänstfullt belyser hur imperialism fungerar, med exempel från Irland, Indien, Västindien och Australien. Den brittiska sporten, som också utövades i kolonierna, hade en sammanhållande funktion för imperiet och cementerade samtidigt  hierarkierna inom det. Elitidrotten skulle legitimera ojämlika maktrelationer genom att demonstrera att de bästa männen fanns i den brittiska medel- och överklassen, något som gjorde sportsliga möten mellan kolonialmakten och kolonierna ytterst prestigeladdade.

Polosporten blev populär i Indien under 1870-1880-talen, och utgjorde en viktig del av de brittiska officerarnas sociala samvaro och av deras interaktion med de indiska furstarna. Polo härstammar ur ett traditionellt indopersiskt spel, vilket togs upp och transformerades av brittiska officerare. På grund av de höga kostnader som polospelandet förde med sig begränsades aktiviteten till den absoluta toppen i det indiska samhället, något som inte minst uppskattades av de indiska furstarna som i polo såg en möjlighet att understryka sin solidaritet med britterna och markera avstånd till lägre samhällsskikt. McDevitt visar hur polospel fungerade som gränsdragare utifrån genus och klasstillhörighet, och etniska aspekter tycks här ha spelat mindre roll. Polo sågs som ett sätt att bibehålla brittiska officerares manlighet och disciplin, och avhålla dem från drickande och spelande. De indiska furstar som gick in för spelet med liv och lust och understödde de kostsamma turneringarna, uppfattades huvudsakligen som jämlika ”sportsmen” i polospelet.

Två av bokens kapitel ägnas åt den sk. Bodyline-skandalen 1932-1933, en kontrovers som handlade om vilka regler som skulle gälla i cricket och involverade England, Australien och Västindien. Cricketspelet betraktades som en gestaltning av de maskulina värderingar som skapat imperiet, och McDevitt framhåller hur olika definitioner av maskulinitet och sann manlighet ställdes mot varandra i samtalet kring Bodyline mellan spelarna, medierna och cricketsamfundet. En traditionell och ”civiliserad” gentlemannamaskulinitet ställdes mot en mer modern, viril och vinstinriktad manlighet.

Maskuliniteten definieras och tydliggörs ofta genom att kontrasteras mot det som den inte är, vilket i sportsammanhang inte sällan medfört en femininisering av motståndarsidan. Australiens protester mot ett alltför hårdfört spel från britternas sida möttes omedelbart med anklagelser för feghet och omanlighet. Den icke-önskvärda femininiteten projicerades på det australiska cricketlaget i syfte att neutralisera deras utmaning av den brittiska sportens traditionella rätt att definiera spelreglerna (på idrottsplanen såväl som på andra samhällsområden). McDevitt ser också klassaspekter bakom Englands hårda attack mot och feminisering av Australien. Australien var ett i jämförelse med England relativt egalitärt samhälle, och det australiska cricketlaget präglades inte på samma sätt av klasshierarkier och skarpa distinktioner mellan gentlemän-amatörer och professionella. Australien utgjorde därmed en farlig modell för den engelska arbetarklassen. McDevitt visar att nedvärderingen av den australiska befolkningen präglades av klasstänkande, där deras uppförande, klädsel, sportetik och sätt att se på världen likställdes med den brittiska arbetarklassens.

Bokens mest intressanta delstudie behandlar den gaeliska fotbollen och ”hurling” (ett landhockeyliknande spel) på Irland. Dessa var, enligt McDevitt, viktiga för formeringen av en nationalistisk, gaelisk maskulinitet under decennierna runt 1900 så som delar av en nationalistisk ”kulturell renässans” där det ”autentiska” och gaeliska skulle uppvärderas. Denna ”renässans” kom dock också att innebära en maskulinisering av den nationella kulturen som begränsade kvinnornas handlingsutrymme och reducerade dem till sina reproduktiva funktioner (vilket också hängde samman med den katolska kyrkans ökade inflytande under denna period). Irländsk maskulinitet definierades genom kontrastering mot brittisk maskulinitet, till exempel genom en feminisering av engelsmännen, som menades veka och kvinnoliknande (något som naturligtvis också vittnar om kvinnors och det kvinnligas låga sociala status).

Medan Västindiens och Australien försökte besegra den koloniala överheten i deras egna spel  ägnade sig irländska nationalister istället åt traditionella, ”inhemska” sporter. Till skillnad från andra koloniserade grupper inom imperiet ville man inte befatta sig med den brittiska sporten, vilket McDevitt ser som en form av symboliskt motstånd som markerade ett första steg mot ökad frihet från brittisk kontroll. Sport sågs dock även på Irland som ett medel för att befrämja maskuliniteten – en fri nation krävde atletiska män. Här, liksom i så många andra sammanhang, kom således motståndet mot elitens män inte att medföra en utmaning av denna elits uppfattning om sportprestationen som en värdemätare på en mans manlighet och virilitet.

Sammantaget kan konstateras att även om sporten av den brittiska eliten användes i syfte att underhålla en dominant position i de koloniala relationerna kunde den också utnyttjas för subversiva syften och vara en del i koloniernas motstånd mot den brittiska överhögheten. Ifrågasättandet av det brittiska sportsamfundets rätt att definiera reglerna på spelplanen i cricket öppnade enligt McDevitt dörren för utmaningar av den imperialistiska ordningen även på andra arenor i samhället. De indiska och västindiska koloniernas etniskt blandade polo- och cricketlag utmanade rasistiska stereotyper och hierarkier, och det australiska cricketlagets relativa klassegalitarism kom att utgöra ett hot mot det brittiska klassamhället.

En plump i protokollet är att McDevitt i likhet med många andra amerikanska forskare inte problematiserar rasbegreppet utan behandlar det som ett okomplicerat empiriskt begrepp. Men boken är absolut läsvärd. Dess stora förtjänst är det breda perspektiv som anläggs, där maskuliniteter sätts i relation till nationalism, imperialism, rasföreställningar och det brittiska klassamhället.

 


 


Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message