Print Friendly

Tobias Stark
Institutionen för idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet


Elliott J. Gorn & Warren Goldstein A Brief History of American Sports: Second Edition 323 pages, hft., ill. Urbana and Chicago, IL: University of Illinois Press 2013 ISBN 978-0-252-07948-1

Elliott J. Gorn & Warren Goldstein
A Brief History of American Sports: Second Edition
323 pages, hft., ill.
Urbana and Chicago, IL: University of Illinois Press 2013
ISBN 978-0-252-07948-1

De senaste åren har sett en rejäl uppblomning av vetenskapliga monografier som utifrån olika infallsvinklar siktar på att ta ett helhetsgrepp på den amerikanska idrottens kultur och historia. Detta kan i sin tur sättas samman med den idrottsvetenskapliga forskningens stora landvinningar decennierna kring millennieskiftet 2000. Det gäller inte minst i Nordamerika, där den akademiska kunskapsutvecklingen rörande idrott och fysisk aktivitet nu alltmer börjar bli ”big buisness”. Ytterligare bekräftelse på den saken är den händelse att en del äldre titlar samtidigt fått nytt liv, genom att återutges i nya upplagor. Det gäller exempelvis Elliot J. Gorns och Warren Goldsteins A Brief History of American Sports (1993), samt den av Steven A. Riess redigerade antologin Major Problems in American Sports History: Documents and Essays (1997).

Till skillnad från vad titeln anger är A Brief History of American Sports: Second Edition en förvånansvärt mångfacetterad och detaljerad redogörelse för idrottens utveckling i USA. Det uttalade målet med boken har varit att påvisa att idrottens utformning inte låter sig förstås utan beaktande av andra sociala och kulturella hänseenden, såsom produktionsförhållanden och konsumtionsmönster, jämte konstruktion av klass och kön. Framställningen i sig faller sönder i två större delar, där Gorn står som huvudman för den första, medan Goldsteins penna svarat för den senare.

Gorn går igenom USA:s idrottshistoria från kolonialperioden fram till sekelskiftet 1900. I fokus står såväl den amerikanska samhällselitens rekreationsmönster som de intressen för och möjligheter till att utöva och konsumera idrott som fanns för människor längre ner i samhällspyramiden. Centrala frågor som diskuteras är bland annat kopplingen mellan religion och idrott, fysisk rekreation som kontroll, framväxten av proffsidrotten jämte storskaliga publikevenemang samt mediernas och marknadsföringens betydelse för idrottslivets utveckling.

Goldsteins del behandlar 1900-talet. Framställningen här ter sig mindre kronologisk än Gorns, då den är mer centrerad kring olika teman och enskilda aktörer som på olika sätt får sätta ord på händelseförloppet. Bland de spörsmål som ventileras märks exempelvis tidtagningens införande inom idrotten, idrottspsykologins utveckling, integrationen av baseboll, idrottens koppling till nöjeslivet i gemen samt drogmissbruk.

När boken kom ut först gången kritiserades den för att Gorns och Goldsteins olika narrativa grepp (kronologiskt kontra tematiskt) gjorde framställningen vildvuxen och ostyrig. Den kritiken ter sig knappast mindre relevant i fallet med den andra upplagan, då texten bortsett från ett nytt avslutningskapitel och en uppdaterad litteraturförteckning i princip är densamma som ursprungsversionens. Till saken hör att Gorn fortlöpande presenterar olika tolkningsmöjligheter, medan Goldstein snarare tenderar att lägga fram saker och ting som vore de oomkullrunkeliga fakta, vilket borgar för en ojämn läsupplevelse.

Ett annat problem med boken i stort är att dam- och flickidrott mest behandlas i förbigående, varför framställningen ger ett könsblint intryck. Det dröjer rent av närmare 200 sidor innan den första och enda direkta sektionen på temat damidrott serveras läsaren – och detta då endast i form av en kortare sektion på drygt tio sidor. Det ligger nära till hands att se detta som en direkt konsekvens av att forskningen på denna front inte hunnit särskilt långt när boken en gång skrevs. En sådan förklaring är ändå inte helt tillfyllest, då en del av bokens uttalade syfte de facto är att kasta ljus över idrotten som arean för konstruktion av kön!

Allt sammantaget är det svårt att slå bort den gnagande känslan av att den andra upplagan framstår som daterad och bitvis direkt förlegad. Den stora behållningen av verket är i stället bibliografisk, som varande ett tydligt exempel på hur långt forskningen faktiskt kommit under de drygt två decennier som gått sedan den gavs ut första gången.

Steven A. Riess (red) Major Problems in American Sport History: Second Edition 487 pages, . Andover, Hants.: Cengage Learning 2014 ISBN 978-1-133-31108-9

Steven A. Riess (red)
Major Problems in American Sport History: Second Edition
487 pages, hft.
Andover, Hants.: Wadsworth 2014
ISBN 978-1-133-31108-9

Major Problems in American Sports History: Documents and Essays. Second Edition ingår i den välrenommerade Major Problems in American History Series, med Thomas G. Paterson, som huvudredaktör. Vad det handlar om är en lärobokserie, som genom att samla både primärkällor och akademiska essäer rörande olika ämnen – såsom affärsvärlden, populärkulturen och den religiösa sfären – har som syfte att stimulera till kritiskt tänkande om den amerikanska historien. I fallet med den av Steven A. Riess redigerade Major Problems in American Sports History är avsikten mer precist att:

help students identify the major developments that took place over time in sport history, and explain how and why these trends occurred in the context of the broader American history. Readers will evaluate the role of such processes as urbanization, industrialization, bureaucratization, and immigration, along with such factors as capitalism, class, gender, race, ethnicity, technological innovation, urban politics, and diplomacy (Riess, 2014:xix).

För detta ändamål har Riess samlat ihop ett stort antal originaldokument (regeringshandlingar, levnadsteckningar, samtida tidningsartiklar etc.) och akademiska texter som utifrån olika ingångar belyser det amerikanska idrottslivet i stort och smått, varav vissa är tidigare välkända på fältet, medan andra desto mer obskyra. Texterna är tematiskt organiserade i 14 skilda kapitel med tillhörande anvisningar om vidare läsning, rörande allt ifrån idrottshistoria som vetenskaplig disciplin och idrottshjältar i den amerikanska idrottskulturen till strukturella frågor som handlar om klass, kön och etnicitet.

Detta upplägg innebär att Major Problems in American Sports History precis som A Brief History of American Sports är en tämligen vildvuxen bok. Skillnaden dem emellan är emellertid att medan Gorns och Goldsteins arbete känns osammanhängande och bristfälligt redigerat är själva poängen med Riess arbete att bjuda på ett smörgåsbord av olika texttyper.

En annan skillnad mellan författarna är att Riess lagt ner mycket kraft på att uppdatera innehållet i den nya upplagan jämfört med den första, så till vida att nästan hälften av de totalt 75 olika bidragen i antologin är nya. Särskilt hårt har Riess farit fram vad gäller de akademiska inslagen, i och med att hela 25 av de 35 alstren är utbytta. Allt detta för att kunna visa på den kunskapsutveckling som skett på området sedan boken först publicerades. Följden är att volymen i helhet andas fräschör och vederhäftighet på ett helt annat sätt än nyutgåvan av A Brief History of American Sports. Särskilt lovvärt är införandet av ett helt nytt avslutningskapitel, där frågan om globalisering och det amerikanska idrottslivet tas upp till behandling; en problematik som allt för ofta förbises i inhemska diskussioner om sport i USA, där i stället endemiska förhållanden tenderar att skärskådas utan vidare beaktande av omvärlden.

Möjligen kunde Riess ha gjort volymen än mer student- och lärarvänlig genom att förse varje kapitel med en knippe avslutande instuderingsfrågor. Redan som den är kan den likafullt föras upp på listan för rekommenderad läsning på allehanda universitetskurser som behandlar idrottens ställning över tid och rum.

Copyright © Tobias Stark 2016

Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message