Den moderna tävlingsidrottens politiska ekonomi – en historisk översikt

Tags:

Print Friendly, PDF & Email

Tobias Stark
Institutionen för idrottsvetenskap, Linnéunivertsitetet


Tony Collins Sport in Capitalist Society: A Short History 178 sidor, hft. Abingdon, Oxon: Routledge 2013 ISBN 978-0-415-81356-3

Tony Collins
Sport in Capitalist Society: A Short History
178 sidor, hft.
Abingdon, Oxon: Routledge 2013
ISBN 978-0-415-81356-3

Historikern Tony Collins kan knappast anklagas för att vara rädd för vargen. I Sport in Capitalist Society: A Short History tar han sig nämligen an den betydande uppgiften att besvara ett knippe frågeställningar som alla och envar är så pass komplicerade att det räcker och blir över för en hel uppsjö av avhandlingar:

  • Varför uppstod den moderna tävlingsidrotten i Storbritannien?
  • Vilka krafter har drivit på det brittiska sportkomplexets globala utbredning?
  • Hur har idrotten blivit ett verktyg för nationalism?
  • Varför har idrotten blivit en manlig bastion?
  • Hur gick det till när amatörismen växte sig stark och varför har den blivit passé?
  • Hur ser kopplingen ut mellan stora idrottsevenemang och totalitära regimer kring millennieskiftet 2000?

Vad som gör saken än mer anmärkningsvärd är att Collins faktiskt lyckas riktigt bra med föresatsen. På grundval av en kombination av tidigare forskning och samtida originalkällor följer han den moderna tävlingsidrottens utveckling under 300 år: från dess vagga i industrialismen England, som ett symboliskt och materialet uttryck för livet i stort, till dagens globaliserade miljardindustri, hemmahörande i gränslandet mellan fysisk rekreation, nöjeskultur och ren affärsverksamhet.

Collins huvudargument är lika enkelt som det är träffande:

[m]odern sport is as much a product of capitalism as the factory, the stock exchange or the unemployment line. Modern sport emerged in eighteenth-century Britain as part of the growth of a commercial entertainment industry, and sport’s binary world of winners and losers matched perfectly the cultural dynamic of capitalism (s. vi).

Ambitionen är emellertid inte att presentera någon heltäckande bild av problematiken, utan att blottlägga den grundläggande dynamiken i det aktuella skeendet med fokus på utvecklingen i Europa, Nordamerika och Japan.

Vad gäller det teoretiska anslaget värjer sig Collins bestämt mot alla former av teleologiska och deterministiska förklaringsmodeller – såsom ”modernisering” och ”civilisering” – och anlägger i stället ett uttalat historiematerialistiskt perspektiv, varvid idrotten betraktas som en produkt av kapitalismen, starkt präglad av klassamhällets motsättningar jämte misogyni och rasism. Collins understryker dock att han inte ser den moderna tävlingsidrotten som en ”lekens perversion” – ämnad att förtrycka massan (”opium åt folket”), som en del vänstertänkare funnit anledning att göra – och inte heller menar att allt skulle vara bra om det inte vore för alla lömska ledare och entreprenörer som fylkas inom idrottsvärlden. Det Collins pläderar för är i stället vikten av att begrunda hur den moderna tävlingsidrotten formats av de politiska och ekonomiska krafter som genomsyrar tillvaron över huvud taget. Collins resonemang vilar sålunda tungt på uppfattningen att idrotten är en del av samhället, och att detta är på gott och ont, allt beroende på hur man ser på saken. Den analytiska kompassriktningen är därvidlag ytterst influerad av Spinoza, under det att ”the goal […] is neither to cheer nor to jeer sport, but to understand it” (s. Viii).

I den kraftigt polariserade debatt som präglar dagens samtalsklimat om idrott – där många idrottsföreträdare ser all form av kritik mot idrotten som illvillig och utomparadigmatisk – är det nog många som riskerar att sätta sportdrycken i vrångstrupen när de ställs inför Collins argumentation. För egen del kan jag tycka att det går att rikta invändningar mot enskildheter i hans resonemang (t.ex. det benhårda fördömandet av moderniseringsbegreppet, då dess tjänlighet rimligen beror på hur terminologin används) och att det begränsande undersökningsområdet i fråga kan tyckas handla om att plocka fram empiriska belägg som stärker arbetstesen.

Det hindrar mig dock inte från att se bokens stora förtjänst, som varande ett lättillgängligt översiktsverk som går på tvärs mot den gängse föreställningen att idrottens ekonomisering är en sentida företeelse. Det går förvisso att diskutera huruvida Collins analytiska poänger är nya eller ej, men ingen kan förneka betydelsen i hans arbete med att fördjupa förståelsen för den moderna tävlingsidrottens utveckling genom att sätta in problematiken i ett större socialhistoriskt sammanhang. Att läsa Sport in Capitalist Society: A Short History är nämligen inget mindre än att ställas inför samband som sällan eller aldrig uppmärksammas i andra sammanhang. Den som till äventyrs vill avfärda Collins’ bok som en alltför vidlyftig framställning skjuter sålunda vid sidan av målet, då det är det djärva försöket till ett övergripande helhetsgrepp som är dess egentliga styrka.

Att skriva stora synteser har låg status inom akademin idag – Collins arbete med Sport in Capitalist Society: A Short History visar att det finns goda skäl till att omvärdera den ståndpunkten.

Copyright ©  Tobias Stark 2014

Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message