Etik och idrott: svårt, mångfacetterat och viktigt

Tags:

Print Friendly

Åke Andrén-Sandberg
Professor Emeritus, CLINTEC, Karolinska institutet


Mike McNamee
Sport, Medicine, Ethics
220 pages, paperback.
Abingdon, Oxon: Routledge 2015
ISBN 978-1-138-18641-5

Under det senaste året har idrottsvärlden – inte minst Skandinavien och Sverige – drabbats av en rad akuta etikproblem, främst inom dopingen: Medonium där Abeba Aregawi fick löpa gatlopp utan att slutligen bli befunnen skyldig, norska skidåkare som använder starka astmamediciner trots att de inte är sjuka, Johaug som med all sannolikhet inte fått i sig förbjuden medicin för att dopa sig men får ett drygt års avstängning från sitt arbete, ryska antidopingorganisationer som organiserar doping etc. Samtidigt finns det en rad andra mer subakuta eller kroniska problem som kan ses som helt eller delvis inom etiksfären: så mycket pengar att de kommer att påverka idrottens värderingar och dessutom TV (med sina egna värderingar) som påverkar hur idrotten utformas och vilka idrotter som förblir livskraftiga. Våra politiker, medicinare och opinionsledare sjunger motionens lov, samtidigt som gapet mellan de motionsaktiva och de inte motionsaktiva ökar. Kvinnorna diskrimineras på många håll inom idrottsrörelsen, idrotten lyckas inte attrahera flickor som kommer från migrationsfamiljer, huliganerna tycks ha etablerat sig, med mera. Det finns således all anledning att föra fram också en starkare etikdiskussion än vad som är fallet idag – och framför allt att diskutera etiken som en del av idrotten istället för att diskutera idrotten i ett forum och idrottsetiken i ett annat.

Denna bok som nu kommer till Sverige är redan lite gammal rent publikationsmässigt (2014) och baseras i vissa avseenden på gamla fakta (dopingkapitlens diskussion baseras på reglerna 2009, vilket klart utsägs). Samtidigt finns här en grundläggande etikdiskussion som inte vare sig är eller blir gammal – därmed inte sagt att etikens slutsatser är eviga, det vore direkt fel (Hippokrates medicinetiska diskussioner är fortfarande mycket intressanta, men mycket av det som står där ser vi som helt oförenligt med god etik idag).

Boken består av fem huvuddelar:

    • Sports medicine as an ethical practice
    • Professional ethics and sports medicine
    • Ethically significant concepts in sports medicine: health, wellbeing and harm
    • Doping and ethics of performance enhancement
    • Genetics and the future of sports medicine

Till detta kommer elva sidor referenser, som kan ge ytterligare argument till fortsatta diskussioner.

Låt mig koncentrera mig på de två sista huvuddelarna där jag tror mig ha högst kompetens i dessa sammanhang.

I dopingsammanhang är kanske den viktigaste diskussionen idag om hur man skall kunna avgränsa en doping som inte är acceptabel från de idrottsprestationshöjande metoder och system som faktiskt skall tillåtas. Gränserna kommer aldrig att vara skarpa, men för gemenen man och för sunt förnuft är visserligen ytterligheterna lika klara, medan däremellan skiljelinjerna inte bara är beroende av fakta och etikargument utan också beroende av tid och plats. Därutöver finns det olika gränser för vad som är moraliskt rätt och vad som är rätt enligt idrottens regler – och ytterligare vad som är rätt enligt Svea Rikes Lag. Kapitlen om doping präglas framför allt av ifrågasättande om vad som skall klassas som doping och vad det i så fall baseras på. Själva grunden för en stor del av idrott av idag är ju tävling, det vill säga att visa vem som presterar bäst. Vi kan alla förstå att tävling i och för sig aldrig blir rättvis i den mån att alla har lika möjligheter att kunna vinna. De genetiska förutsättningarna är definitivt olika, liksom de psykologiska (mentala), sociala och kulturella möjligheterna – och därmed de ekonomiska förutsättningarna – vilket innebär att aldrig så mycket träning inte kan leda till vinst för flertalet av oss. Att ta ut just mediciner som något som ökar orättvisan alltför mycket kan då motiveras med att det riskerar att skada idrottsutövarnas hälsa, medan däremot argumentet att mediciner och vissa metoder skadar ”the spirit of sport” är svårare att acceptera för den som vill förhålla sig till doping ur etisk synvinkel. Det är också svårt att förstå att det är så litet argumenterande mot just denna del av dopingdefinitionen, i synnerhet som det är vetenskapligt säkerställt att de preparat som klassas på denna grund inte är prestationshöjande.

Taget ur detta sammanhang blir då gentesterna av så liten betydelse att det kan göra mer skada än nytta att mäta dem för den enskilde individen.

Kapitlet om medikaliseringen av idrotten och farmakologers och läkares intåg som viktiga spelare på idrottsbanan är välskrivet och intressant, men är mer beskrivande av fenomenet och kommer inte med några lösningar. Kanske är det en samhällsutveckling som styr och idrottsrörelsen är en del av detta, snarare än att det är ett eget idrottsfenomen. Sammantaget är det svårt att se hur man skall kunna bryta denna trend, hur felaktig den än kan tyckas vara.

I boken finns också ett långt kapitel om doping av ungdomar, vilket dock känns väl teoretiskt sett med svenska ögon. Då är istället kapitlet om prediktiva gentester desto intressantare. Det finns idag på marknaden (i Sverige) ett flertal firmor som säljer genetiska tester till främst ungdomar. Dessa tester är (sannolikt) vetenskapligt helt korrekta, men utbjudande av dem kommer ändå att närma sig charlataneri. Det finns nämligen inte en eller ett fåtal gener som kan tala om huruvida en ung pojke eller flicka kommer att kunna bli en elitidrottare; därtill är bakgrunden till idrottsprestationer alltför komplicerad. Den som uppvisar ”rätt” gener för att kunna hoppa högt, springa fort eller kasta långt kan mycket väl ha andra gener som nedbalanserar de gynnsamma genuttrycken, och uttryck av en gen kommer med stor sannolikhet att påverka om andra gener uttrycks eller inte. Ett barn med alla muskel- och hjärtgener ”rätt” kanske inte alls är tävlings- och träningsintresserad, kanske är alltför orolig för att kunna hävda sig i tävlingssammanhang, kanske är mer intresserad av musik eller dataspel eller kanske har föräldrar som hävdar att religiösa eller ekonomiska faktorer är viktigare än idrott. Taget ur detta sammanhang blir då gentesterna av så liten betydelse att det kan göra mer skada än nytta att mäta dem för den enskilde individen.

Boken är inte heltäckande, inte ens halvtäckande utan skall ses som ett nedslag i vissa frågor. För den som är intresserad av etik och idrott är den mycket intressant, för de som vanligen bara är intresserad av endera är den ännu mer värdefull.

Copyright © Åke Andrén-Sandberg 2017

Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message