---

I vilken mån syns svenska idrottshistoriker i internationella forskningstidskrifter? Och hur många böcker eller antologier om den idrottshistoriska utvecklingen i Sverige har publicerats på engelska? Tyvärr finns nog inga exakta svar på dessa kanske lätt provocerande frågor men en bestämd känsla är att man tämligen riskfritt kan besvara frågorna med termer som ganska sällan och ytterst få. Visst finns enstaka nedslag med internationella publiceringar från svenskt håll men det är knappast någon överdrift att påstå att den idrottshistoriska forskningen i Sverige varit just mycket svensk med alltför få internationella jämförande perspektiv, och alltför få intentioner att föra ut resultaten från den svenska utvecklingen till en bredare internationell arena. Som bekant tangerar dessa funderingar ett tema som idag diskuteras inom hela den humanistiska forskningen i Sverige. Allt oftare och med allt högre tonläge hörs röster om att alla borde skriva avhandlingar på engelska och att det är endast publiceringar i internationella vetenskapliga sammanhang som ger "poäng" och därmed berättigande till anslag i den allt skarpare konkurrensen om framtida forskningspengar. Debatten är dock långtifrån entydig. Många opponerar och menar att traditionerna inom naturvetenskap och samhällsvetenskap när det gäller meritvärdering – korta vetenskapsrapporter på engelska i internationella tidskrifter – passar dåligt för humaniora, där man ofta hellre skriver tjocka monografier på svenska med avsikt att även nå en bit utanför den strikt akademiska läsekretsen. Behövs det andra måttstockar för det humanistiska fältet?

Funderingar kring det svenska inslaget på den vetenskapliga internationella arenan tränger sig omedelbart på då man kommer i kontakt med professor J(ames) A(nthony) (Tony) Mangans livsverk. Mangan är utan tvekan en första rangens gigant inom den internationella idrottshistoriska vetenskapliga sfären. Han har sedan början av 1970-talet arbetat intensivt med att föra fram idrott och sport som ett viktigt kulturområde både för sociologiska och historiska studier, och utpekas ofta helt enkelt som en av de främsta idrottshistoriska pionjärerna. I början av 1970-talet inleddes hans omfattande vetenskapliga produktion med boken "Physical Education and Sport: Sociological and Cultural Perspectives". Han har därefter i 30 års tid publicerat ett mycket stort antal böcker och uppsatser, och dessutom engagerat sig som redaktör för både samlingsvolymer och tidskrifter med en påtagligt bred internationell förankring. När professor Mangan nu går i pension har detta föranlett en särskild festskrift med titeln ’Serious Sport’ – J.A. Mangan´s Contribution to the History of Sport, som innehåller tolv olika uppsatser skrivna av personer som under årens lopp arbetat nära festföremålet. Skribenterna representerar olika världsdelar och nästan jordens alla hörn och texterna vittnar om att Mangan arbetat och blivit erkänd som en sällsynt mångsidig global forskare.

I hyllningskören till Mangan finns bland skribenterna en röd tråd om att Mangan i sitt arbete kännetecknas av att dels alltid företrätt en linje där han betraktar sport och idrottsliga företeelser som en seriös och mycket viktig förklaringsfaktor i den sociologiska och historiska samhällsanalysen, dels att han sina arbeten ofta velat kritisera, provocera och utmana tidigare sanningar. Som ett slags sammanfattande devis har redaktören till Mangans festskrift valt ett citat av George Orwell från 1950 med lydelsen: ”Serious sport has nothing to do with fair play. It is bound up with hatred, jealousy, boastfulness, disregard of all rules and sadistic pleasure in witnessing violence. In other words, it is war minus the shooting”.    

Listan över Mangans imponerande produktion av böcker och artiklar är närmast oöverskådlig med hundratals olika titlar. Ett stråk behandlar det brittiska perspektivet med dess skolsystem och rötter i kolonialtid och imperialism. Där finns titlar som Athleticism in the Victorian and Edwardian Public School, The Games Ethic and Imperialism, Pleasure, Profit, Proselytism: British Culture and Sport at Home and Abroad 1700-1914, Benefits Bestowed? Education and British Imperialism och The Imperial Curriculum: Racial Images and Education in the British Colonial Experience. Där finns även ett annat tema som tar sikte på könsmässiga aspekter: Manliness and morality, From Fair Sex to Feminism, Sport, Europe, Gender, Freeing the Female Body, och Soccer, Women, Sexual Liberation.

Det mest slående i Mangans produktion är dock den internationella ansatsen. Han har själv skrivit eller varit redaktör för böcker med titlar som Sport in Africa: Essays in Social History, Tribal Identities: Nationalism, Europe, Sport, Sport in Australasian Society, Sport in Latin American Societies,  Sport in Asian Society och även The Nordic World: Sport in Society (redaktör tillsammans med Henrik Meinander).  Mangan har givit ut idrottshistoriska böcker som författare eller redaktör i stort sett varje år från början av 1970-talet fram till idag, och inget tyder på att det kommer att minska de närmaste åren. De senaste alstren som finns angivna i festskriften utgavs 2003-04, en handlar om konflikter inom den cricketspelande delen av världen, en annan om kvinnlig fotboll och en tredje om etnicitet och identitet inom idrotten. Stor mångfald således.

Vid sidan av den synnerligen omfattande bokproduktionen är det Mangans pionjärarbete med uppbyggandet av vetenskapliga idrottshistoriska internationella tidskrifter som måste uppmärksammas. Han var en av de drivande personerna bakom skapandet av såväl The British Journal of Sports History år 1984, som The International Journal of the History of Sports (vari föreliggande volym ursprungligen publicerades som ett temanummer) 1987. Den senare tidskriften har även initierat uppbyggandet av en bokserie Sport in Global Society som nu 18 år senare har utgivit över 50 olika volymer med internationell idrottshistoria. Förutom de två ovan nämnda tidskrifterna – där Mangan fungerat som huvudredaktör i många år – har han även varit delaktig i skapandet av ett tiotal andra mer specialinriktade sporttidskrifter.

Hyllningsskriften till Tony Mangan ger en tydlig bild av en mycket enveten, noggrann och målinriktad forskare, redaktör och skribent som vigt en stor del av sitt yrkesliv åt att missionera om vikten av och nyttan med ett idrottshistoriskt perspektiv i samhällsanalysen. Hans vänner och medarbetare lyfter fram både sluggern och den envise predikaren och menar med förtjusning att han bäst kan beskrivas som en kombination av en pastor och proffsboxare. Läsningen av festskriften till Mangan ger flera intryck, de starkaste kretsar kring de frågor som ställdes ovan: Borde inte vi svenska idrottshistoriker betydligt oftare försöka publicera oss även på den globala arenan, t.ex. i någon av Mangans etablerade internationella tidskriftsserier?