ISSN 1652–7224   :::   Publicerad den 6 juni 2005
Läs mer om barn, ungdom och idrott på idrottsforum.org

Fysisk aktivitet för barn och unga – en folkhälsofråga?

Suzanne Lundvall
Idrottshögskolan, Stockholm




Lorraine Cale & Jo Harris
Exercise and Young People: Issues, Implications and Initiatives
256 sidor, hft.
London: Palgrave Macmillan 2005

Om folkhälsoaspekten handlar en nyutkommen kunskapsöversikt av området unga och fysiska aktivitet. Personligen anser jag att det är en mycket efterlängtad översikt, som både ger kunskap och väcker nya frågor, avlivar gamla myter och kritiskt granskar de forskningsperspektiv vi hitintills lagt på området fysisk aktivitet i relation till unga (i boken definierat  som åldersintervallet 5-18 år).

Citatet ”Barn utgör en tredjedel av befolkningen och hela vår framtid” inleder boken. Det är hämtat från en konferens om promotion av barns hälsa (Select Panel for the Promotion of Child Health, 1981). Och det är utifrån detta perspektiv som boken är upplagd – hur vi på bästa sätt, med utgångspunkt i fysisk aktivitet, ska kunna säkerställa god hälsa för våra barn, nu och framöver. Bokens ambition är alltså att öka vår förståelse av fältet fysisk aktivitet och träning i relation till barn och ungdomar: ”Young people is a distinct group with  specific health and specific physical activity needs” (s. 2.).

Genom att anta utmaningen att ge en kunskapsöversikt vill redaktörerna, med hjälp av ytterligare ett par författare, genom forskningsstudier ge svar på bl.a. följande frågor:

  • Hur viktig är fysisk aktivitet för ungas hälsa? (kap 1 & 2)
  • Hur fysiskt aktiva är unga människor och hur ser den fysiska statusen (fitness) ut? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar, och hur ser skillnaderna ut över åren? (kap 2)
  • Hur mäter vi fysisk aktivitet och fysisk status? (kap 3)
  • Hur fysiskt aktiva bör unga människor vara och vad baseras de olika rekommendationerna på? (kap 5)
  • Vilka faktorer påverkar ungas beteende i relation till fysisk aktivitet? (kap 4 & 6)
  • Hur kan skolor och kommuner stimulera till fysisk aktivitet hos barn och ungdomar? (kap 7 & 8)
  • Vilka är erfarenheterna av interventionsprojekt, och hur kan dessa och andra erfarenheter strategiskt tillämpas i det vidare arbetet med att stimulera den fysiska aktiviteten? (kap 9)

I bokens inledande kapitel gås systematiskt igenom föreställningar om vad fysisk aktivitet kan bidra med i relation till variabler som hjärt-kärlsjukdomar, blodtryck, blodfetter, benmineral, övervikt, psykiska hälsofaktorer. Data kring hur barns och ungdomars aktivitetgrader – intensitet, typ, och mängd – penetreras. Då perspektivet uttryckligen har fokus på åldersgruppen 5-18 år, blir mitt intryck av genomgången att vi vet en hel del om effekter på vuxnas hälsa i relation till de nämnda variablerna och fysisk aktivitet – men oerhört mycket mindre om hur det förhåller sig när det gäller barn och ungdomar. Det som vi allmänt uppfattar som rimligt – att om man har ägnat sig åt idrott och fysisk aktivitet som barn, bibehålls detta mönster upp över åren – får sig en ”törn” genom de ”trackingstudier” som lyfts fram. Vår allmänna uppfattning om att barn rör sig allt mindre ifrågasätts, etc.

Jag rekommenderar den intresserade läsaren att själv botanisera i de olika studier som lyfts fram, och själv kritiskt förhålla sig till studiernas fokus och de slutsatser som dras.

Trots all osäkerhet kring den fysiska aktivitetens påverkan på barns och ungas hälsa och framförallt möjliga framtida effekter, blir ändå slutsatserna att den fysiska aktiviteten i ett helhetsperspektiv är värdefull och viktig för växande barn och ungdomar – men vi behöver reda ut varför den är viktig och på vilket sätt den ”bäst” studeras. Man förespråkar ett delvis nytt fokus; från att främst ha intresserat sig för den fysiska statusen (fitnessvärden), bör forskningen nu syfta till att på ett mer flerfaldigt och flervetenskapligt sätt studera aktivitetsnivåer och hur den fysiska aktiviteten de facto ser ut. Forskningen bör med andra ord lämna produkten och ägna ett ökat intresse åt processen (den fysiska aktiviteten).

Några av de mer intressanta kapitlen anser jag personligen vara kapitel 4, 7 & 8, som behandlar dels bestämningsfaktorer för fysisk aktivitet och inaktivitet, dels vilka slutsatser som kan dras från en rad studier kring promotion av fysisk aktivitet i skola och närområde.

Jag ger avslutningsvis ett smakprov på Riddochs och McKennas slutsatser (kapitel 8). De menar att man traditionellt har arbetat med att försöka påverka individens fysiska aktivitetsgrad genom uppmuntran (individuella planer, recept), information (kampanj, allmänna råd), och/eller tvång (obligatorisk extra träning). Riddoch och McKennan konstaterar att den vardagliga livsstilens betydelse för fysisk aktivitet troligen är den viktigaste faktorn att påverka i arbetet med att främja fysisk aktivitet i ett folkhälsoperspektiv. Närområdets betydelse lyfts alltmer fram som en viktig faktor i främjandet av unga individers livsstil och fysisk aktivitet – i närområdet tillbringar de unga en stor del av sin tid. Parker, gångvägar, vackra miljöer stimulerar till fysisk aktivitet. Planeringen av trafikmiljöer blir därför betydelsefull för viljan till fysisk aktivitet (gång, cykling).

Eftersom boken har en ambition att ge fakta och andra underlag i syfte att bygga en bro mellan forskning och tillämpning av översiktens olika slutsatser, avslutas denna recension med att förmedla Riddochs och McKennans råd om att se över närområdets möjligheter och behov av utveckling utifrån aspekten fysisk aktivitet för barn och unga:

Gör en  SWOT analys av miljön i den skola/arbetsplats där du studerar/arbetar och av närområdets miljö. Inriktningen på analysen ska vara hur miljön främjar och/eller icke främjar fysisk aktivitet. Identifiera:

  • Styrkor i miljön
  • Svagheter
  • Möjligheter
  • Hot

Är du lärare, lärarstuderande, forskare, forskarstuderande med inriktning fysisk aktivitet, journalist eller bara allmänt intresserad av området – köp boken, och du kommer fascineras över fältets mångfald, möjligheter och framtida vägval.



www.idrottsforum.org  |  Redaktörer Bo Carlsson & Kjell E. Eriksson  |  Ansvarig utgivare Aage Radmann