---

Böcker som presenterar de ofta krångliga statistiska analyserna på ett lättillgängligt sätt är alltid eftersökta av studenter som står i begrepp att skriva ett examensarbete. Den här boken vänder sig till just den målgruppen. Författarna, som är lektorer i idrottsvetenskap (eng. sport and exercise science) på University of Exeter respektive University of Brighton, har försökt att förenkla statistiken så långt som möjligt och har strävat efter att ge praktiska och tillämpbara exempel med idrottsanknytning. Boken vänder sig främst till studenter på grundutbildningsnivå som ämnar fördjupa sig i kvantitativ dataanalys. Visst har denna bok många förtjänster, men dessvärre också en hel del brister som jag återkommer till.

Innehållet i boken är indelat i tre sektioner som samtliga relaterar till forskningsprocessen. Den första sektionen (kapitel 1-3) fokuserar på litteraturgenomgång och forskningsdesign, sektionen som följer (kapitel 4- 7) relaterar till dataanalys och statistiska test och den sista sektionen (kapitel 8-10) behandlar tolkning av resultat.

Bokens första del introducerar läsaren i vetenskaplig forskning inom ämnena idrottsfysiologi, biomekanik och idrottspsykologi. Begrepp såsom induktion, deduktion och hypotesprövning presenteras ytligt. En kort historisk tillbakablick på utvecklingen av ämnet idrottsvetenskap ges. Viktiga forskare inom ämnesområdet presenteras och man kan notera att den svenske professorn Bengt Saltin blir omnämnd vid sidan av flera andra kända internationella forskare.

Kapitel 2 tar upp vad man bör tänka på när man gör en litteraturgenomgång. Författarna ger många konkreta råd och presenterar enkla och tydliga checklistor som kan vara till stor hjälp. Vissa rekommendationer gäller dock endast för brittiska förhållanden, exempelvis procedurer vid bibliotekssökning.  Boken tar endast upp fyra databaser – SportsDiscus, PsychLit, Web of Science och MedLine. Även om dessa databaser är bland de mest frekvent använda borde fler databaser och sökvägar presenteras. Kapitel 3 tar upp begreppen validitet och reliabilitet. Begreppet validitet gås igenom lite djupare och de olika validitetsbegreppen definieras. Däremot berör författarna begreppet reliabilitet mera ytligt och kortfattat. Referensen till de olika aspekterna av reliabilitet är från 1985! Eftersom det inom detta område har hänt mycket den senaste tiden är det anmärkningsvärt att författarna inte har nyare referenser. 

Den andra sektionen i boken (kapitel 4-7) beskriver databearbetning och visar hur man med enkla handgrepp tar fram medelvärden och spridningsmått. I kapitel 5-7 beskrivs olika statistiska test för att göra medelvärdesanalyser. Mycket positivt är att författarna tar upp begreppet power-beräkning eftersom detta ofta används idag. Andra statistiska beräkningar som beskrivs är variansanalys (ANOVA), faktoranalys, korrelation, bi- och multivariat regression samt icke-parametriska test. På få sidor lyckas författarna presentera en mängd olika statistiska test, men naturligtvis blir detta på bekostnad av en djupare förståelse för de enskilda statistiska analyserna.

Den tredje sektionen (kapitel 8-10) tar upp hur man bäst presenterar sina data och författarna ger råd hur man skriver tabeller och gör figurer (diagram). Dessutom nämns något om hur man gör muntliga presentationer och posters. Kapitel 9-10 behandlar sådant man bör reflektera över vid tolkning av data. Här diskuteras signifikansnivåer, korrelationens storlek, orsak och verkan samt prediktion.

Sammanfattningsvis kan man säga att bokens intentioner är att introducera läsaren i de allmänna grunderna för forskningsarbete och ge en grundläggande skolning i statistik.

Vill man ha djupare kunskaper inom kvantitativ metodik är boken alldeles för ytlig och spänner över för många statistiska begrepp. Enligt författarna bör denna bok ses som ett komplement till föreläsningar i vetenskaplig metodik och statistik. Den lämpar sig mindre bra för självstudier.

Köp boken från AdLibris.