Ett svåranvänt begrepp

Tags:

Print Friendly
Karin Redelius
Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm 



Margaret Whitehead (red)
Physical Literacy: Throughout the Lifecourse
230 sidor, hft.
Abingdon, Oxon: Routledge 2010 (International Studies in Physical Education and Youth Sport)
ISBN 978-0-415-48743-6


När det engelska begreppet physical literacy lanserades för tio år sedan i en artikel av Margaret Whitehead väckte det stora förhoppningar. Äntligen, tänkte många, verkar vi nu ha fått ett begrepp för att kunna beskriva fysisk kompetens i bred bemärkelse. Kanske kan vi nu beskriva den kroppsliga kompetensen på ett mer heltäckande sätt utan att behöva använda ord som för tankarna till någon form av idrottslig förmåga, eller som främst handlar om motorik. Har begreppet då motsvarat de högt ställda förhoppningarna? Nja, får nog svaret bli på den frågan. Begreppet har förvisso vunnit gehör och används i många sammanhang, men det är fortfarande relativt oklart hur dess innebörd ska tolkas. Huruvida begreppet verkligen har bidragit till att utvidga terminologin runt den svårfångade ’kroppsliga förmågan’ har debatterats vid flera konferenser och begreppet har inte undgått kritik. Därför är boken Physical literacy: Throughout the lifecourse, som gavs ut av Routledge 2010 med Margaret Whitehead som redaktör och huvudförfattare, mycket välkommen.

Inledningsvis ska emellertid påpekas att Margaret Whitehead inte var först med att använda sig av termen physical literacy (i en not i boken hänvisar hon till Ruth Morrison som redan 1969 nämnde begreppet i boken A Movement Approach to Educational Gymnastics). Whitehead är dock den som utvecklat begreppet och som har givit det dess specifika innebörd. Hon pensionerades från De Montfort University i Bedford år 2000, men som många seniora akademiker är hon fortfarande verksam på deltid, bland annat som lärarutbildare. Hon skrev sin doktorsavhandling i utbildningsfilosofi och det är viktigt att känna till, då den innebörd hon ger physical literacy-begreppet är inspirerat av filosofiska tankegångar, särskilt existentialistiska och fenomenologiska sådana. Och det känns som om hon nu, mot slutet av sin karriär har velat göra ett antal klarlägganden och kanske också tysta en del kritiska röster genom att, med hjälp av några medförfattare, sammanfatta sina erfarenheter och iakttagelser i en längre sammanhängande text.

Tre frågor står i fokus: Vad innebär begreppet physical literacy? I vilket sammanhang kan det användas? Och vilka är de praktiska konsekvenserna av begreppets innebörd?

Boken består av 16 kapitel fördelade över tre delar, och Whitehead är själv författare till hälften av kapitlen. Tre frågor står i fokus: Vad innebär begreppet physical literacy? I vilket sammanhang kan det användas? Och vilka är de praktiska konsekvenserna av begreppets innebörd? Och med tanke på den förvirring som råder runt just tolkningen och användningen av begreppet lovar det gott! Frågorna utgör också de delar som boken strukturerats efter. Innan jag går närmare in på en beskrivning av bokens innehåll, måste dock en annan fråga resas: Hur ska begreppet physical literacy egentligen översättas till svenska? Som med många vetenskapliga begrepp låter det sig knappast göras. Främst ordet ”literacy” ställer till problem. På engelska används ”literacy” för att beskriva att en person är läs- och skrivkunnig, det vill säga att personen har de grundläggande kunskaper som krävs för att med alfabetets hjälp kunna forma bokstäver till ord. Att på motsvarande sätt tala om en person som litterat låter märkligt på svenska (även om det enligt NE betyder ”bokligt bildad, läskunnig”). Vi använder oss ofta istället av en omskrivning och säger att någon har en god (eller dålig) läs- och skrivförmåga. Så vad ska vi säga om physical literacy? Håkan Larsson, som bland annat skrivit om begreppet i antologin Idrottsdidaktiska utmaningar (Larsson & Meckbach, 2007), översätter begreppet till kroppslig kompetens. I denna recension har jag dock valt att inte använda kompetensbegreppet eftersom fysisk kompetens (physical competence) enbart är en av flera delar som ingår i begreppets betydelse. I brist på en adekvat svensk översättning, eller till dess att vi har hittat en omskrivning som täcker in delarna, använder jag i denna recension det engelska begreppet physical literacy.Whitehead anger fyra huvudfaktorer som har motiverat henne att utveckla begreppet, och dessa faktorer kan också ses som en bakgrundsfond för att bättre kunna förstå innebörden av physical literacy. Den främsta och viktigaste inspirationskällan utgör de filosofiska strömningar som gör gällande att embodiment (ännu ett svåröversatt engelskt ord) är en central del av den mänskliga existensen. Det innebär att vi är förkroppsligade – vi har inte en kropp utan vi är vår kropp. Genom att ta fasta på detta förhållande vill Whitehead överbrygga den urgamla dualistiska idén som separerar kroppen från själen. Kroppen är inte ett objekt eller ett instrument, åtminstone inte enbart, utan kroppen är ett subjekt och den är ’levd’. Whitehead skriver:

The concept of physical literacy provides a structure within which the significance of the lived embodiment can be identified, understood and appreciated, alongside the embodiment as instrument (s. 3).

En annan orsak som Whitehead anför är att vikten av att utveckla barns rörelserepertoar i tidiga år inte betonas tillräckligt. Istället läggs nästan allt fokus i skolan på språkutveckling och på att utveckla matematiska begrepp (numeracy) liksom på barns sociala utveckling. Men att utvecklingen av rörelser utgör grunden för mycket av ett barns totala utveckling är enligt författaren alltså inte tillräckligt uppmärksammat och har heller inte fått det erkännande det förtjänar.

Ett tredje skäl som anges är att fysisk aktivitet utgör en allt mindre del av människors livsstil, åtminstone i den industrialiserade världen, och att detta förhållande bör ändras. Att vara fysiskt aktiv handlar inte bara om en strävan att försöka få eller bibehålla en god hälsa, utan om att ha ett gott liv totalt sett, och om att ha det hela livet. Återigen refererar Whitehead till filosofiska idéer för att hävda sin sak: “Philosophical underpinning supports the view that physical activity can enrich life throughout the lifecourse” (s. 3).

En fjärde och sista faktor som Whitehead menar har påverkat henne att utveckla sina tankar runt physical literacy, är den riktning som idrottsämnet (physical education) har tagit i England, liksom i många andra industriländer. I hennes tycke är ämnet alltför prestationsorienterat och elitistiskt till sin karaktär, och de barn som inte anses tillräckligt talangfulla riskerar att försummas. Tanken att deltagandet i sig är viktigt oavsett elevens idrottsliga förmåga anser Whitehead mer och mer kommer i skymundan. Därför behövs ett nytt perspektiv på idrottsämnet och de som undervisar behöver stöd och uppmuntran för att, som hon skriver, kunna förändra sina prioriteringar. I den processen kan begreppet physical literacy vara till hjälp.

Så här långt har jag alltså redogjort för motiven bakom utvecklingen av begreppet, men hur ska nu physical literacy definieras? Den korta versionen lyder:

As appropriate to each individual’s endowment, physical literacy can be described as the motivation, confidence, physical competence, knowledge and understanding to maintain physical activity throughout the lifecourse” (sid. 5).

Vi kan alltså konstatera att physical literacy dels handlar om att ha motivation, självförtroende, kunskap och förståelse för och om fysisk aktivitet, dels om att ha kroppslig kompetens – för att kunna vara fysiskt aktiv genom livet. För att få ”den långa” versionen av definitionen av physical literacy behöver man helt enkelt läsa boken, åtminstone de första sex kapitlen. I dessa redogör Margaret Whithead själv för hur de olika komponenter som utgör begreppet ska förstås.

I de följande delarna av boken låter hon sina medförfattare komma till tals, och då sätts också begreppet in i ett sammanhang. Dessa sammanhang är dock mycket vida och i de olika kapitlen behandlas i tur och ordning physical literacy och fetma (kapitel 8), det unga barnet (kapitel 9), den äldre befolkningen (kapitel 10), personer med funktionshinder (kapitel 11) och slutligen berörs physical literacy och frågor om mångfald i stort (kapitel 12). Varje kapitel innehåller en fallbeskrivning och de avslutas med några läsanvisningar. Den slutsats som kan dras är att begreppet är relevant att använda i många olika sammanhang och att det är möjligt att använda oavsett om vi har att göra med en elitidrottare eller en gravt funktionshindrad person. Vi har alla någon slags kroppslig förmåga, vi är alla fysiskt litterata (där försvenskade jag det visst i alla fall), men vi behöver inte ha nått vår fulla potential. Begreppet måste med andra ord tillämpas på individuell basis – och den kroppsliga kompetens jag har som person ska bara relateras till den jag skulle kunna ha.

I bokens avslutande del sätts fokus än mer på vilka praktiska konsekvenser en tillämpning av begreppet kan ha. Det handlar då om hur physical literacy kan främjas både inom ramen för skolans verksamhet och utanför denna, samt vilken pedagogik och vilka lärandestrategier som bör användas för att utveckla människors physical literacy. Vikten av att ha en individuell anpassning av undervisningen betonas särskilt.

Blir man då klokare om hur begreppet ska förstås av att läsa boken? Visst får man en större förståelse för hur Whitehead tänker och för vad hon vill åstadkomma, men ett begrepp som måste beskrivas så ordrikt riskerar att undermineras. Vad betyder det egentligen? Dessutom infinner sig, i alla fall hos mig, en stilla undran: lyckas hon verkligen överbrygga den dualism hon så starkt motsätter sig? Hon separerar ju de facto till exempel motivation och självförtroende från kroppslig kompetens. Kanske inte i begreppet som sådant, där ingår båda delarna, men när hon skriver om motivation och självförtroende blir det märkligt kontextlöst och inte särskilt ”förkroppsligat”. Den levda kroppen står med andra ord inte i fokus på det sätt som den borde med tanke på författarens ambitioner. Men hennes ambitioner är beundransvärda, och hon är något viktigt på spåret. Därför bör boken naturligtvis läsas av dem med intresse av att utveckla människors vilja, motivation och förmåga att vara fysiskt aktiva.

© Karin Redelius 2011.



Hitta bästa pris på boken hos Prispallen.se
Kjøp boken fra Capris.no
Sammenlign priser på bogen hos Pensum.dk
Buy this book from Amazon.co.uk
Buy this book from Amazon.com
Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message