”Väskriven och pedagogisk bok”

Tags:

Print Friendly, PDF & Email
Anders Östnäs
Nordic Evaluation Group, NORDEG


Jan Lindroth

Idrott under 5000 år
286 sidor, hft., ill.
Stockholm: SISU Idrottsböcker 2011
ISBN 978-91-86323-19-6


När jag för idrottsforum.org våren 2005 recenserade Allen Guttmanns klassiker Sports: The First Five Millennia från 2004 inledde jag med ett citat hämtat från sociologen Norbert Elias som löd: ”Studies of sport which are not studies of society are studies out of context”. Det var ledorden i Guttmanns redogörelse om idrotten under 5000 år. Det kan även ses som ledord i Jan Lindroths bok om idrott under 5000 år. Jan Lindroth, som är professor emeritus i historia med inriktning på idrott, kan tveklöst jämställas med Guttmann både när det gäller vetenskaplig status och idrottshistorisk produktion. Lindroth skrev redan för cirka 50 år sedan en artikel kring Stockholmsolympiaden 1912 i press och politik – troligen den första artikeln författad kring idrott på en historisk institution. Den artikeln torde för övrigt vara synnerligen aktuell nu inför solskensolympiadens 100-årsjubileum.

Idrottsfenomen sågs knappast med blida ögon på vare sig historiska eller för den delen sociologiska institutioner i Sverige på den tiden. Samma förhållande gällde även för stora delen av västvärlden. Ett av Allen Guttmanns förstlingsverk kring idrott var från 1978, From Ritual to Record: The Nature of Modern Sports. Fyra år tidigare – 1974 – hade Lindroth kommit ut med sin banbrytande avhandling om idrottens väg till folkrörelse – den första i sitt slag i Sverige. Det finns alltså en tydlig parallellitet mellan dessa bägge nestorer inom idrottens historia. Jag återkommer till detta längre fram.

Jag kommer förresten i sammanhanget att tänka på ”a minor classic” i form av Göran Patrikssons bok Idrottens historia i sociologisk belysning från 1973. Göran Patriksson – professor i pedagogik med inriktning på idrott och nyligen avgången ordförande i SVEBI – var och är en pedagog med intresse för sociologiskt färgad idrottshistoria, ungefär som Norbert Elias var sociologen som bland annat intresserade sig för idrottshistoria utifrån idrottens historiska ”långa vågor”. Det senare låg i linje med den franska historietraditionen med rötter i Annales-skolan. Patrikssons idrottshistoriska bok mynnar för övrigt ut i en analys som utgår från Elias idrottssociologiska synsätt och som bland annat visar att våldet inom idrotten påtagligt har reducerats sedan 1800-talet och än mer om man jämför med den medeltida idrotten.

Det här är utan tvekan en bok för en bred målgrupp med allt ifrån idrottsinriktade utbildningar på gymnasie- och akademisk nivå, idrottslärare och idrottsforskare till aktiva och verksamma inom den breda idrottsrörelsen, idrottspolitiker samt en idrottsintresserad allmänhet.

En sammanfattande reflektion och poäng från mina resonemang ovan är att sociologin, dvs vikten av att sätta in ett fenomen i ett samhällelig kontext, är en viktig skärningslinje oavsett om man vill skriva idrottens historia som ”ren” historiker eller som pedagog. Inom disciplinen sociologi utgör dessutom ”historisk sociologi” en viktig del av det sociologiska ”smörgåsbordet”.[1]Det ska sägas direkt: det här är en god mening rik bok som utgår från de gamla egyptierna och spänner kring idrotten fram till våra dagar. De olika perioderna fördelar sig enligt följande: antiken (3000 f.Kr–300 e. Kr); medeltiden (300 e.Kr–1500); tidigmodern tid (1500–1789); samt modern tid, uppdelad på förkrigstid (1789–1914), mellankrigstid (1919–1939) och efterkrigstiden (efter 1945). Den är dessutom mycket lättläst och inte minst pedagogiskt upplagd. Varje större kapitel inleds med en pedagogisk ingress kring dels förevarande samhällsstruktur, dels en pedagogisk hint om innehållet i kapitlet. Inom parentes kan jag nämna att jag som mångårig uppsatshandledare på olika nivåer i bland annat Lund, Helsingborg och Kalmar lägger stor vikt vid att just betona att man som uppsatsförfattare/bokförfattare ska verka som pedagog (=vägvisare) för läsaren bland annat via pedagogiska ingresser.

 

Boken kan ses som en uppföljning, utvidgning och mer forskningsinriktad utveckling av den bok som Lindroth skrev tillsammans med lundahistorikern/författaren K.Arne Blom från Lund, Idrottens historia. Från antika arenor till modern massiddrott (1995).

Boken innehåller tio kapitel med idrottsliga förkortningar och referenser. Ett rikhaltigt och väl inplacerat bildgalleri förhöjer ytterligare läsvärdet. De tio kapitlen behandlar följande:

  • Introduktion
  • Antiken
  • Medeltiden (300 f Kr – 1500 e Kr)
  • Från renässans till revolution (1500 – 1789)
  • Moderna tider – i startgroparna (1789 – 1850)
  • Engelsk tävlingsidrott – olympisk rörelse – internationell organisering (1850 – 1914)
  • Idrotten blir folkrörelse i Sverige (1850 – 1914)
  • Idrotten blir massrörelse (1914 – 1950)
  • Svensk idrott i efterkrigstid (1950 – 2010)
  • 1900-talets internationella idrott – några aspekter

Det här är utan tvekan en bok för en bred målgrupp med allt ifrån idrottsinriktade utbildningar på gymnasie- och akademisk nivå, idrottslärare och idrottsforskare till aktiva och verksamma inom den breda idrottsrörelsen, idrottspolitiker samt en idrottsintresserad allmänhet. Den kan ses som en samtida klassiker och en värdig efterföljare till den tidigare nämnda Idrottens historia från 1995.

Ja, det är svårt att lyfta fram några speciella avsnitt i boken, men om jag ska göra ett försök så får det bli kapitel 7 – Idrotten blir en folkrörelse i Sverige (1850-1914). Detta är definitivt Jan Lindroths ”hemmaplan” eftersom hans banbrytande avhandling från 1974 handlade just om detta (Idrottens väg till folkrörelse. Studier i svensk idrottsrörelse till 1915). Här belyser Lindroth utifrån ett närmast sociologiskt synsätt hur den framväxande idrottsrörelsen vävs samman med samhällsstrukturen och politiska ställningstaganden. En kärnpunkt i idrottsutvecklingen var den dåtida nationalismen, som kan sägas gynna utvecklingen av idrottsrörelsen. Här finns också kopplingar till den internationella idrotten – främst den anglosaxiska. Idrotten organiseras och utvecklas i samklang med Sveriges närmast dramatiska utveckling från att fattigt bondeland i Europas utkant till ett modernt industriland. Sverige blev dessutom i slutet av 1800-talet ett folkrörelseland utan motstycke i världen.

 

Idrottsrörelsen var långt ifrån först på banan: frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och – ej att förglömma – skarpskytterörelsen låg före i tiden. Dessa tidiga folkrörelser kan sägas ha berett vägen för idrottsrörelsen, även om dessa var väsensskilda till sin karaktär. Lindroth nämner ett antal nyckelord som grund för ”folkrörelsesverige”: folkomflyttningar, rotlöshet, avgränsad fritid, behov av social samvaro i nya former, krav på samhällsinflytande, samhälleliga missförhållanden, reformkrav och opposition mot etablerad överhet (sid 150). Man kan sammanfattningsvis säga att idrottsrörelsen var sist ut av de större folkrörelserna, men blev i förlängningen störst!

Pionjärperioden, 1850–1915, innebar inte att idrotten snabbt blev en folkrörelse utan att denna centrala period la grunden för idrotten som folkrörelse – vägen mot folkrörelse. Det är närmast under påföljande period (kapitel 8, ”Idrotten som massrörelse 1914-1950”) som idrotten på allvar expanderar – med organisering av idrotten på alla plan via lokalföreningar och idrottsförbund upp till Riksorganisationen, Sveriges Gymnastik- och Idrottsföreningars Riksförbund (RF). Denna bildades redan 1903 och bytte 1947 namn till Sveriges Riksidrottsförbund. Det tidigare namnet indikerar också på den ideologiska kamp som påbörjades under mitten 1800-talet mellan Linggymnastiken (företrädd initialt av P.H. Ling och senare sonen Hjalmar Ling) och den från England ”importerade” idrotten med Viktor Balck (1844–1928) som pionjär, som pågick med varierande styrka ända fram till 1940-talet. Den här ideologiska kampen mellan gymnastiken och idrotten har också genom åren manifesterats på skolidrotten, där skolämnet länge hette ”gymnastik med lek och idrott” för att via lgr 80 (läroplan för grundskolan) ändra namn till ”idrott” och senare på 1990-talet anta dagens ”titel” – ”idrott och hälsa”. Det visar på gymnastikens starka ställning i Sverige genom åren samtidigt som dess ”makt” gradvis avtagit.

En annan sak som är utmärkande för Guttmanns bok är författarens extensiva referenser – drygt 70 sidor plus ett index på cirka 25 sidor. Detta att jämföra med Lindroths referenser på 5 sidor!

I sista kapitlet tar Lindroth kort upp några aspekter på den internationella idrotten, där faktaredovisning kombineras med diskussionsunderlag. Man kan säga att den globala idrotten styrs av den olympiska idrotten och den mer allmänna idrotten. I Sverige har vi ju två organisationer som ibland står emot varandra: SOK med fokus på den olympiska idrotten och dess grenar och RF som styr den mer allmänna idrotten. Här blossar ibland strider upp kring ledarskapsfrågor och ekonomiskt tilldelade medel.Sammanfattningsvis är Lindroth – av naturliga skäl – främst inriktad på den svenska idrotten och dess utveckling samtidigt som det finns rikligt med internationella utblickar främst med relatering till England. Detta England som i viss utsträckning kan ses som den moderna idrottens moder på samma sätt som Grekland och senare Rom var de geografiska områdena för idrottens ursprung.

Här finns både likheter och skillnader. I inledningen till bägge böckerna behandlas den aldrig sinande diskussionen kring definitioner av begreppet idrott. Guttmann har en intressant indelning som ser ut på följande sätt: leken (”play”) indelas i spontanlek och organiserad lek (spel/”games”). Den senare indelas vidare i icke-tävlingsinriktad och tävlingsinriktat spel (”contests”) för att avslutas med intellektuell ”contests” och fysisk ”contests” (”sports”). I Sverige har vi under de senaste 40 åren fört diskussioner kring idrottsbegreppet. RF har sedan riksidrottsmötet 1995 i Umeå fastnat för följande definition: idrott är fysisk aktivitet för att kunna prestera mera (tävlingsidrotten), ha roligt (leken) och må bra (hälsoaspekten).

Även kapitlen om den tidiga antika idrotten är påfallande lika i bägge böckerna.

Guttmanns bok tar upp betydligt vidare perspektiv än Lindroth. Här berörs t.ex. asiatisk idrott och afrikansk idrott, något som Lindroth inte berör i någon större utsträckning. Här finns en indelning både på länder och olika sporter, vilket ger ett bredare global inriktning. Letar man efter svenska idrottsmän eller kvinnor i Guttmanns bok får man nästan leta förgäves. De enda svenskar som nämns är Björn Borg och P.H. Ling. Bägge togs upp i mycket rapsodiska ordalag. En annan sak som är utmärkande för Guttmanns bok är författarens extensiva referenser – drygt 70 sidor plus ett index på cirka 25 sidor. Detta att jämföra med Lindroths referenser på 5 sidor! Bland Lindroths referenser finns fem av Allen Guttmanns böcker med, dock inte Sports: The First Five Millennia.

Man kan sammanfattningsvis säga att böckerna väl kompletterar varandra – Lindroths bok med fokus på Sverige och Guttmanns med ett mer globalt perspektiv. En parallell läsning av de bägge böckerna kan rekommenderas.

Jag vill avslutningsvis starkt rekommendera Lindroths både välskrivna och pedagogiska bok som en bas för förståelsen av den svenska idrottens utveckling från medeltiden och fram till våra dagar, där även idrottens globala rötter från antikens Grekland tas upp. Det är inget överord att säga att det är en bok för alla – även för dem som är mindre intresserade av idrott. Det är trots allt så att flertalet i vårt land på olika sätt kommer i kontakt med idrotten – om inte annat så genom våra ungdomar. Den svenska idrottsrörelsen med sina drygt 3 miljoner medlemmar – en tredjedel av svenska folket – är sedan länge landets största folkrörelsen – en rörelse som ingen kan vara helt opåverkad av. Vill man sedan ta del av idrottens utveckling utifrån ett mer globalt perspektiv kan man med fördel läsa Guttmanns bok. De bägge böckerna kompletterar varandra på ett utmärkt sätt.

 



[1] Se även Östnäs, A. ”Idrottssociologi – en gren av det sociologiska trädet”, Aktuell Beteendevetenskaplig Idrottsforskning/Svebis Årsbok 2000.

 

 

© Anders Östnäs 2012.


Köp Idrott under 5000 år från Adlibris.se
Kjøp Idrott under 5000 år fra Capris.no
Køb Idrott under 5000 år fra Adlibris.dk
Buy Idrott under 5000 år from Amazon.co.uk
Buy Idrott under 5000 år from Amazon.com
Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message