Pedagogisk och inspirerande men teorifattig lärobok för dansstudenter

Tags:

Print Friendly

Torun Mattsson
Institutionen för idrottsvetenskap, Malmö högskola


Gayle Kassing Discovering Dance 306 pages, inb., ill. Champaign, IL: Human Kinetics 2014 ISBN 978-1-4504-6886-2

Gayle Kassing
Discovering Dance
306 pages, inb., ill.
Champaign, IL: Human Kinetics 2014
ISBN 978-1-4504-6886-2

Discovering Dance är en lärobok som riktar sig till både nya och erfarna studenter som tar introduktionskurser i dans på collegenivå samt till lärare som undervisar i dans. Boken är utgiven av Human Kinetics och den ska hjälpa studenter att utveckla sig själva som dansare och ge kunskaper om dans i en vidare bemärkelse. Den amerikanska författaren Gayle Kassing har undervisat i klassisk balett i mer än 25 år på fyra olika universitet. Hon har även tagit en PhD i dans och är medlem i National Dance Education Organization (NDEO). Kayle är författare till andra böcker inom dansfältet såsom History of Dance och Beginning Ballet.

Discovering Dance är uppbyggd i fyra delar och innehåller sammanlagt sexton kapitel. I varje kapitel finns faktatexter, färgglada bilder och förslag på aktiviteter. Studenterna uppmanas att skriva loggbok för att få en djupare förståelse kring dans. I det inledande kapitlet föreslår Kassing att studenterna skriftligt ska reflektera kring varför de dansar, var de dansar och vilka danser som de gör. I andra uppgifter ska studenterna att utföra olika rörelseaktiviteter. En inledande övning består av att i par välja tre eller fyra vardagsrörelser och sätta samman dessa till en rörelsesekvens. Studenterna ska sedan visa upp sina rörelser för sina klasskamrater och de ska sedan diskutera likheter och skillnader mellan de olika rörelsekompositionerna. I varje kapitel finns en rubrik som lyder: ”Think like a dancer”. Kassing förklarar att studenterna ska utveckla förmågor att tala och skriva om dans, dansartister och danskompanier. Det handlar om att utveckla dance literacy, det vill säga att alla processer ska leda till att ”becoming dance literate” (s. 11). Varje kapitel avslutas med en sammanfattning av innehållet och därefter följer instuderingsfrågor till studentens portfolio samt frågor av karaktären sant/falskt, flervalsfrågor, kortsvarsfrågor och matchning. Boken har en genomtänkt och (över)tydlig formgivning. Studenten får ordlistor, faktarutor och inspirerande fotografier som tillsammans ska bidra till att underlätta lärprocesserna. I Discovering Dance finns få teoretiska perspektiv och det finns inget kritiskt perspektiv. Det förekommer sällan några referenser till litteratur i texten. I slutet av boken finns däremot en referenslista över litteratur och en lista över olika websidor. Det finns även en ordlista som innehåller begrepp och danstermer.

Den första delen ”Foundations of Dance” innehåller fyra kapitel. I det inledande kapitlet ”Dance for All” ska studenterna skapa förståelse för dans som en mänsklig aktivitet och som en del av kulturen. Kayle delar in dans i fyra kategorier: ”Creative movement and dance”, ”Recreational dance”, ”Dance fitness” och ”Concert dance”. Varje kategori ska enligt författaren ha en unik karaktäristik med genrer och stilar. Det är inte helt tydligt hur kategorierna skiljer sig åt. ”Concert dance” beskrivs som dans som utförs som konst eller nöje. Jag menar att även danser ur de övriga kategorierna skulle kunna framföras framför publik. Kassing förklarar att dans både är process och produkt samt att det finns tre underliggande principer som hjälper till att förstå och analysera dans. Dessa är dancing, dance making och dance appreciation.

I nästa kapitel behandlar författaren säkerhet, hälsa och välbefinnande. En intressant aktivitetsruta går ut på att studenten ska upptäcka när en rörelse blir dans. De ska välja en vanlig rörelse som exempelvis gång och studenterna ska utföra den medvetet i olika tempo, i små eller stora rörelser och med olika sorters kraft. Det framgår att det är det expressiva uttrycket som avgör om det är en vanlig rörelse eller en dansrörelse. Under rubriken ”Dance Class Etiquette” framträder en bild att det är dansläraren som avgör hur studenterna ska uppträda i danssalen. ”WATCH, LISTEN, DO” (s. 30) är den pedagogik som författaren oproblematiserat rekommenderar.

I det tredje kapitlet presenteras generella danselement såsom kropp, rum tid, energi, relationer och rörelseprinciper. Dans förklaras vara ett språk som dansare använder för att röra sig, tänka och uttrycka sig. Jag förundras över att det inte finns en enda referens till den kände dansaren och koreografen Rudolf Laban och till hans verk Modern educational dance i kapitlet. Det framstår som om detta är Kassings egna tankar, men Laban och ett flertal andra dansforskare har tidigare formulerat sig kring dessa begrepp. Detta kapitel, liksom alla kapitel, är välskrivet men jag känner mig osäker på varifrån Kassing har hämtat kunskapen. När det kommer till dynamiska expressiva handlingar (s. 45) nämns plötsligt Laban som betydelsefull för analyser av rörelser. I det avslutande kapitlet i den inledande delen går Kassing genom hur studenterna kan skapa egna rörelsesekvenser och koreografier. Tre viktiga delar lyfts fram: grundläggande musikförståelse, estetiska principer och artisteri.

Däremot saknas helt teoretiska referenser, vilket gör det svårt att anta det kritiska perspektiv som Gayle Kassing förklarar som viktigt i processen.

Den andra delen i boken ”Dance in Society” behandlar dans i en samhällelig kontext. Avsikten är att studenterna ska förstå dans i en historisk och socioekonomisk kontext. Ett kapitel behandlar dansens historia och Kassing låter läsaren följa med på en tidsresa från förhistorisk tid, antiken, medeltiden, renässansen och genom varje sekel fram till nutid. Studenterna ska lära sig att framföra danser från olika tidsepoker samt kunna identifiera och analysera historiska danser genom att använda dansdesignkriterier. Det kan exempelvis handla om att identifiera stegkombinationer och kön, men även om att analysera relationen till religiösa, ekonomiska, kulturella och sociala särdrag. Min undran är hur detta ska gå till utan några teoretiska perspektiv? I kapitlet ”Social Dance” ska studenterna lära sig att förstå varför människor dansar sociala danser och de ska även själva kunna framföra danserna med korrekt fotarbete, rytm och stil. Det framgår tydligt på foton och instruktioner att den som för är en man och att den som följer är en kvinna. Det finns ingen reflektion kring fastlåsta könsmönster: ”The etiquette of asking a female partner to dance is steeped in historical social dance tradition that was part of the gentleman or lady’s expected manners in the ballroom” (s. 100). Kapitlet inrymmer tydliga instruktioner över hur danserna ska utföras och förslag på stegring av olika övningar. Kassing tar upp följande sociala danser i par: foxtrot, vals, sving, merengue, cha-cha och salsa. ”The leader establishes the rhythm, the steps, and the direction. The follower uses the cues from the leader’s hands” (s. 109). Kapitlet om folkdanser lyfter olika typer av folkdanser och hur positioner och steg ska utföras. En väsentlig del tycks vara hur danserna skapar olika formationer i rummet. Kulturella danser framställs som någonting annat än folkdanser och presenteras i ett eget kapitel. Kassing förklarar att kulturella danser sammankopplas med ”society’s knowledge, beliefs, values, customs, and common heritage” (s. 129). Kulturella danser är enligt författaren danser som ursprungsbefolkningar dansar. Kassing tar upp danser från Mexico, Amerika, Europa, Afrika, Indien och Japan.

Den tredje delen av Discovering Dance behandlar ”Dance on Stage”. Det inledande kapitlet går grundligt igenom den klassiska baletten. Studenten ska lära sig grundläggande baletteknik, korrekt terminologi och att utveckla förståelse för hur balett kan hjälpa till att kunna uttrycka sig som en dansare. I kapitlet ger Kassing en historisk tillbakablick över den klassiska balettens utveckling och hon presenterar de mest inflytelserika dansarna och koreograferna. På liknande sätt är de kommande kapitlen uppbyggda som handlar om modern dans, jazzdans och stepp. Kapitlen är pedagogiskt konstruerade, med bilder på arm- och benpositioner i de olika dansstilarna. Det är lätt för läsaren att förstå hur rörelserna ska utföras och att identifiera väsentligt tekniskt utförande. Kassing sätter in de olika stilarna på dansens karta genom att berätta om historien och presentera nyckelpersoner. Sammantaget ger kapitlen en god insikt i dansstilarna.

I ett kapitel lyfter Kassing upp dans som underhållning. Avsikten med kapitlet är att fokusera på en eller flera olika stilar och att kunna skapa en unik föreställning som en publik kan uppskatta. Kapitlet är brokigt och tar upp dans som reklam, dans i musikaler och dans framför kamera. Det framgår att Kassing vill visa på bredden av dansens möjligheter som underhållning och att studenten ska försöka placera in sig själv i ett sammanhang. I påföljande kapitel presenterar författaren andra yrkeskategorier som finns omkring en dansproduktion. Kassing nämner exempelvis ljussättare, kostymdesigner, scenarbetare och administrativ personal. Kapitlet syftar till att förbereda studenterna på en framtida karriär som dansare och ge nya insikter i hur ett danskompani fungerar samt alternativa karriärmöjligheter inom dansfältet. Det avslutande kapitlet i Discovering Dance riktas till den individuella studenten. I kapitlet ställs frågor till studenten om vilka utmaningar som finns och vilka dansformer som individen vill utveckla. Studenten uppmanas att använda fyra C: ”communication, creativity, collaboration, and critical thinking” (s. 286). Discovering Dance finns även som e-bok och som interaktiv iBook för att öka tillgängligheten.

Discovering Dance är en omfattande lärobok som hjälper dansstudenter att utöva och reflektera kring dans i en vidare bemärkelse. Det handlar både om att dansa, skapa koreografier och att vara åskådare. Boken kan även användas av lärare som undervisar i dans. Det finns många tydliga och inspirerande exempel på övningar, begrepp och reflektionsuppgifter. Däremot saknas helt teoretiska referenser, vilket gör det svårt att anta det kritiska perspektiv som Gayle Kassing förklarar som viktigt i processen. För min egen del, som lärare i dans på idrottslärarutbildning, kan jag få inspiration till min undervisning genom att läsa Discovering Dance och jag kan återvända till övningsförslag och instruktionstexter om dansstilar. Men eftersom jag vill få mina studenter på högskolan att tänka kritiskt kring dans och undervisning måste jag vända mig till andra texter om dans och undervisning som baseras på aktuell forskning.

Copyright © Torun Mattsson 2016

Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message