En sund själ i en sund kropp: Motion som behandling av depression och nedstämdhet

Print Friendly
Magnus Lindwall
Centrum för idrott och hälsoforskning, Högskolan i Halmstad 



Peter Hassmén & Nathalie Hassmén
Hälsosam motion: Lindrar nedstämdhet och depression
284 sidor, hft., ill.
Stockholm: SISU Idrottsböcker 2005
ISBN 91-85433-02-0


Att regelbunden fysisk aktivitet och motion utgör en av de säkraste garanterna för ett långt och hälsosamt liv är gammal erkänd och välkänd kunskap. Behovet av kroppslig aktivering för att erhålla själslig frid uppmärksammades långt innan framväxten av vårt informationsbaserade sitt-och-ligg samhälle som aldrig sover; ett samhälle där tid är pengar, genvägar en välsignelse och vila en dödssynd. Långt före TV-shops mobila hemgym, pulsklockor, elektroniska facktidskrifter och mekaniska ersättningsmedel för rörelse (läs hissar och rulltrappor) var visdomen att man genom att helt enkelt låta kroppen göra det den genom evolutionen naturligt utvecklats till att göra, dvs. röra sig, kan framkalla balans i sinne och positiva känslor. Med detta som bakgrund är temat för Peter och Nathalie Hassméns nyligen utgivna bokHälsosam motion: Lindrar nedstämdhet och depression knappast kontroversiellt eller nytt (i alla fall inte inom idrottskretsar). Anekdoter från friska såväl som kliniska grupper av människor som mår bättre psykologiskt av att träna och motionera har förmodligen funnits i alla tider. Rör man sig dessutom dagligen i en motions- eller idrottskontext är budskapet att motion och träning får dig att må bättre självklart och något man tar för givet. En viktig insikt är dock att så icke är fallet inom andra domäner. Inom t ex sjukvården och klinisk verksamhet kopplat till mental ohälsa är tilltron till, och kunskapen om, motionens hälsobringande effekter långt mindre utbredda. Denna stora grupp av ”icke-redan frälsta” utanför idrotten är förmodligen den viktigaste målgruppen för boken. Till denna grupp hör, förutom läkare, terapeuter och andra kliniskt verksamma inom hälsa och sjukvård, även politiker och folkhälsoarbetare.Om de insikter och kunskaper som boken för fram går så långt tillbaka som Hippokrates (ansedd som läkekonstens fader) kan man fråga sig varför en bok på ämnet motion, träning och mental hälsa skrivs och släpps först nu? Är inte detta gamla nyheter? En central bakgrund här är att forskningen kring de medicinska och fysiologiska effekterna av motion och fysisk aktivitet ligger långt före studiet av effekterna på mental hälsa. Därför är även det vetenskapliga stödet för motionens effekter på dessa områden mycket bättre underbyggt tack vare en längre historia. Det är inte förrän de senaste 10-15 åren som forskningen satt fart på allvar och som vi kunnat systematisera kunskapen på allvar. Med andra ord, insikten och kunskapen att motion lindrar t ex depression och nedstämdhet har funnits länge, men först nyligen har vi de vetenskapliga bevisen att backa upp argumenten med.

Boken är grovt uppdelad i två större block; det första handlar om depression och nedstämdhet och det andra om fysisk aktivitet som metod. Varje block består i sin tur av ett antal kapitel som vart och ett knyter an till området.

Det första blocket inleds med en del kring det generella hälsobegreppet kopplat till mental ohälsa och depression. Här beskrivs bakgrunden till den ökade problematik som mental ohälsa utgör idag och argumenten för ämnets relevans och aktualitet byggs upp. I det följande kapitlet ringas problemet depression och nedstämdhet in utifrån olika perspektiv. Här ges bl.a. en grundlig genomgång av olika typer av depression, diagnoser och diagnosmetoder, symptom, effekter och förekomst. Man diskuterar även brett uppkomsten av depression, såväl ur psykologiska som biologiska modeller. Då depression är ett oerhört mångfacetterat begrepp med flera bottnar och bakgrunder är det svårt att ringa in området utan att bli bred. Innehållet i detta kapitel spretar således något då depression kopplas till såväl stress, personlighet (självkänsla, copingstrategi, egenkontroll, känsla av sammanhang mm), arv och miljö, samt biologiska förklaringsmodeller. Å ena sidan är denna spretighet förmodligen oundviklig om man vill ge läsaren en så bred bild av depression som möjligt givet dess komplexa natur. Å andra sidan hade det kanske varit mer givande att få ett djupare nedslag i något av dessa områden istället för att få ytligare information om flertalet. Exempelvis är depression och framförallt relationen mellan motion och mental ohälsa mycket intressant att diskutera utifrån ett modernt stressperspektiv (där man nu pratar om begreppet allostatisk stressbelastning snarare än stress; se t ex  Sapolskys eminenta bok Varför zebror inte får magsår? från 2003). En sådan vinkling bidrar sannolikt mer till förståelsen för relationen mellan kropp och själ, motion och mental hälsa jämfört med Freuds, Skinner och Lewins personlighetsteorier där kopplingen till motion är mer vag och indirekt.

I det näst sista kapitlet i del 1 görs en spännande koppling mellan de besläktade begreppen depression och utbrändhet. Likheterna begreppen emellan är intressant, inte minst utifrån ett behandlingsperspektiv. Slutligen lyfter författarna fram prevention och behandling av depression. Även här har man en bred ingång till området och begrepp/områden som johannesört, copingstrategier, positiv psykologi, religiositet och socialt stöd samsas med beskrivning av traditionella behandlingsformer som terapi och antidepressiva läkemedel.

I andra delen argumenterar man skickligt för fysisk aktivitet som metod vid prevention och behandling av ohälsa. I kapitlet om effekter av fysisk aktivitet ges en tydlig bild av den spännvidd och bredd fysisk aktivitet har ifråga om effekter på mental hälsa; alltifrån kognitiv förmåga, självuppfattning, depression, ångest samt allmänt välbefinnande. Vidare redogörs för olika typer av fysisk aktivitet, dess roll och funktion för träning och välbefinnande, tänkbara mekanismer bakom effekten på mental ohälsa, samt motion som prevention och rehabilitering. De två avslutande kapitlen beskriver motion ur ett teoretiskt motivationsperspektiv och ger praktiska motionsråd.

Sammantaget bidrar boken med ett mycket välkommet och värdefullt perspektiv på relationen mellan motion/fysisk aktivitet och mental hälsa (dvs exercise psychology); ett perspektiv som saknats i den svenska floran av idrottsvetenskaplig litteratur. Då merparten av böcker som ges ut idag på området träning och hälsa är av populärvetenskaplig karaktär där enkla sanningar utan vetenskapligt stöd sprids, utgör en bok som Hälsosam motion ett viktigt trendbrott. Speciellt kopplat till mental hälsa och träning/motion tolkas ofta resultat och slutsatser slarvigt eller felaktigt av så kallade träningsexperter som inte har den vetenskapliga kompetensen som krävs. Ett tydligt exempel där gapet mellan vetenskapligt stöd och allmänhetens kunskap är stort gäller t ex endorfinets roll som mekanism bakom relationen mellan motion och mental ohälsa. Givet det minst sagt skrala stöd endorfinhypotesen har i forskningen ges den definitivt oförtjänat stort utrymme i böcker, på hemsidor och på föreläsningar hos den växande gruppen av självlärda träningsexperter utan akademisk skolning på området. Författarna i Hälsosam motion är däremot forskare med gedigen vetenskaplig kompetens i området vilket gör att de kan spegla detta komplicerade och spännande förhållande utifrån ett mångsidigt och balanserat förhållningssätt. Bilden boken ger är således mycket bättre nyanserad och går samtidigt djupare in på problematiken än någon annan svensk bok hittills varit närheten av. Argumenten i boken backas kontinuerligt upp av robust och ny forskning som presenteras på ett lättöverskådlig sätt. Detta gör att budskapet känns (i alla fall för en akademiskt skolad person) avsevärt mer trovärdigt än de få  populärvetenskapliga böcker som tidigare försökt närma sig området. Kopplat till en av bokens centralaste målgrupper, kliniskt verksamma inom fältet mental ohälsa (t ex läkare och terapeuter), är just trovärdigheten i budskapet av oerhörd vikt då det (som boken även tar upp) verkar finnas en traditionell skepsis hos vissa kliniker gentemot motionens effekt på mental ohälsa. Ska denna stora och viktiga grupp av tidigare ”icke-frälsta” övertygas om nyttan av fysisk aktivitet och motion även vid behandling av mental ohälsa (jämför med FAR och FYSS, Fysisk Aktivitet på Recept respektive Fysisk Aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling) krävs argument väl förankrade i seriös och publicerad forskning.

Boken största förtjänst ligger således i den grundliga och noggranna beskrivningen av depression, fysisk aktivitet som metod och länken dem emellan och framförallt kapitlen som behandlar effekter. Kapitlen kring motivationsperspektiv är även det väl skrivet men tenderar att vara för teoretiskt och därmed mer av akademiskt intresse än av tillämpad karaktär. På samma sätt är sista kapitlet kring praktiska motionsråd i boken naturligt kopplat till innehållet som helhet, men bidrar inte med särskilt mycket ny kunskap. Inom dessa områden finns dessutom redan bra böcker på svenska som specifikt handlar om motivation till motion utifrån ett mer tillämpat perspektiv (se t ex Faskungers Motivation för motion. Som även nämnts tidigare blir vissa kapitel möjligen lite väl breda och behandlar många områden lite istället för att beskriva färre perspektiv på djupet. Utifrån ett strikt vetenskapligt perspektiv kan en person som är insatt i ämnet även (som brukligt) ha åsikter kring valet av teorier och referenser i boken och hur dessa presenteras. Personligen tror jag t ex att boken förtjänstfullt hade kunnat kompletteras med en djupare och tydligare koppling mellan moderna tvärvetenskapliga stressteorier kring allostatisk stressbelastning, depression och motion. Det framgår även att författarna är mer inlästa och kunniga på vissa teoretiska områden än andra; ett fenomen som dock också torde vara oundvikligt när man ska erbjuda läsaren ett så brett perspektiv som möjligt (som både innehåller psykologiska och biologiska modeller) på ett såpass komplicerat och brett ämne som depression och dess relation till motion. För de målgrupper som boken vänder sig till har dock dessa spörsmål ingen större betydelse utan är förmodligen snarare av akademisk natur.

Sett utifrån debatten kring, utvecklingen av, och den fortsatta implementeringen av fysisk aktivitet på recept i sjukvården utgör Hälsosam motion ett mycket värdefullt komplement till den förhållandevis ytliga och tunna FYSSen; i alla fall ifråga om motion och mental hälsa.

För den lätt vårdeprimerade men ändock nyfikne läsaren (oavsett om denne månne vara läkare, terapeut eller student/forskare inom idrottsvetenskap) rekommenderas alltså Hälsosam motion varmt, i kombination med regelbunden motion.

 

©   Magnus Lindwall 2006


Köp boken från Adlibris.se
Kjøp boken fra Adlibris.se
Køb bogen fra Adlibris.se

 

Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message