Inkludering för alla eller för vissa utvalda elever?

Tags: , , , ,

Print Friendly

Lars Kristén
Högskolan i Halmstad


Øyvind Førland Standal & Gro Rugseth (red) Inkluderende kroppsöving 137 sidor, hft., ill. Oslo: Cappelen Damm Akademisk 2015 ISBN 978-82-02-47064-7

Øyvind Førland Standal & Gro Rugseth (red)
Inkluderende kroppsøving
137 sidor, hft., ill.
Oslo: Cappelen Damm Akademisk 2015
ISBN 978-82-02-47064-7

Redan i bokens första kapitel tillskrivs enhetsskolan stor betydelse för barn och ungdomars utveckling. Den mångfald som där ingår, med barn från olika kulturer och samhällsklasser, av olika kön, samt med varierande kroppsliga och intellektuella förutsättningar, gynnar den demokratiska samhällsutvecklingen. Skolan som sådan, och lärare i allmänhet, förväntas att arbeta för att göra undervisningen inkluderande. Skolämnet idrott och hälsa i ett inkluderande perspektiv är i fokus för forskarna och författarna Gro Rugseth och Øyvind Førland Standal från Norges idrettshøgskole, Oslo. I Norge benämns ämnet som kroppsøving och därvid läraren i idrott och hälsa som kroppsøvingslærere.

I ett nordiskt perspektiv går det att finna många likheter i skolans organisation och inriktning där den skandinaviska välfärdsmodellens målinriktning på människors lika värde spelat en viktig roll i bland annat inkluderingen av barn och ungdomar med funktionsnedsättningar i ländernas skolsystem. Inkludering blir till ett kännetecken för den ”goda” undervisningen där elever får komma till tals, mångfald beivras och olikheter uppfattas stimulera lärandet i undervisningen. För läraren i idrott och hälsa finns det många utmaningar i att anpassa undervisningen utifrån olika elevers behov. Det teoretiska perspektivet skall organiseras och anpassas till den befintliga undervisningssituationen som ofta utmanar lärarens reflektionsförmåga över den egna undervisningen. Bokens intention är att vägleda nuvarande och kommande lärare i idrott och hälsa i ett inkluderande arbets-och tankesätt så att alla elever lär och får erfara utmaningar utifrån sina egna förutsättningar.

För att få en bred ingång mot skolämnet idrott och hälsa tar författarna hjälp av kolleger från Høgskolen i Oslo og Akershus som är verksamma inom olika discipliner och inriktningar, som kön, övervikt, funktionsnedsättning, etnicitet och interkulturellt lärande. Boken består av ett inledande kapitel om anpassad fysisk aktivitet (recensentens översättning av Tilpasset opplæring) och inkludering. Därefter följer fyra kapitel som belyser olikheter inom ämnet idrott och hälsa utifrån dimensionerna kön, etnicitet, funktionsnedsättning och övervikt. Avslutningsvis tydliggörs i två kapitel fackdidaktiska reflektioner kring interkulturellt lärande och förmåga, förutsättning i idrott och hälsa.

Det inledande kapitlet diskuterar begreppen anpassad fysisk aktivitet, inkludering och olikheter med utgångspunkten i ämnet idrott och hälsa. Detta fokus ger till exempel läraren i idrott och hälsa möjlighet att uppfatta den anpassade fysiska aktiviteten som ett förhållningssätt snarare än något läraren gör för stunden; inkluderingens utmaningar för skolan uttrycks av Haug (2004) som en strävan mot ökad delaktighet, gemenskap, demokratisering och lärande; olikheter inom en skolklass har mer förtjänster än nackdelar beroende på bland annat lärarens förmåga att bortse från kategoriseringar av elever och att processen i själva lärandet är mer framträdande än själva målet.

Författaren ger en teoretisk ram för begreppsbildningen och pekar på normalitetsdiskussionen som kan vara begränsande för elever med funktionsnedsättning.

I det andra kapitlet om kön och inkludering återges en historisk tillbakablick inom såväl skola som idrottsrörelse vilket är betydelsefullt för läraren i idrott och hälsa att vara medveten om. Tvärvetenskapliga perspektiv på kön med inblickar i såväl Simone de Beauvoir och Judith Butlers forskning ger bland annat inblick i hur viktig den egna värdegrunden gentemot kön är för att kunna bedriva en inkluderande undervisning. Författaren diskuterar också begränsningar i språket då det i Norge endast används begreppet kön medan vi i Sverige tillför begreppet genus som tillägg till biologiskt kön. För läraren i idrott och hälsa ska principen om allas lika värde förtydligas genom kunskap om historiska och dagsaktuella skeenden i flickor och pojkars livsvärld.

I det tredje kapitlet diskuteras idrott & hälsa och övervikt dels som ett globalt fenomen, dels  ur ett folkhälsoperspektiv. Författarna understryker vikten av att inte stigmatisera barnen utan att betrakta övervikt som en av de olikheter som förekommer i en skolklass. Läraren i idrott och hälsa har som utmaning att finna rörelsemöjligheter som främjar olika utförande och variationsmöjligheter. Det är i mångt och mycket en långsiktig process som påbörjas i skolämnet idrott och hälsa där läraren kan främja rörelseglädje och en ökad förståelse för den egna kroppen.

I det fjärde kapitlet om etnicitet problematiseras både kulturella, religiösa och identitetsskapande aspekter på olikheter som har sin grund i ett mångkulturellt samhälle. Skolämnet idrott och hälsa har goda möjligheter att överbrygga eventuella skillnader och bildandet av stereotypa föreställningar om människan. Lek, rörelse, idrott och hälsa kan på ett positivt sätt bidra till en ökad inkludering förutsatt att läraren har förmåga att främja och öka förståelsen för olikheter samt att tillvarata elevers erfarenheter av idrott och hälsa.

I det femte kapitlet belyses ämnet idrott och hälsa ur ett mångfaldsperspektiv på kroppen. Kroppens möjligheter och begränsningar kommer särskilt i fokus då en elev med funktionsnedsättning deltar i idrott och hälsa. Författaren ger en teoretisk ram för begreppsbildningen och pekar på normalitetsdiskussionen som kan vara begränsande för elever med funktionsnedsättning. Inkluderingen i skolämnet bör förankras i skolans värdegrund och förhållningssätt gentemot alla elever. Forskningen klargör att elever med funktionsnedsättning inte alltid upplever sig inkluderade i skolan och ämnet idrott och hälsa. Den tänkta inkluderingen kan lika ofta upplevas som en exkludering.

De två avslutande kapitlen redogör för fackdidaktiska reflektioner kring interkulturellt lärande, inkludering och förmåga, samt förutsättning i idrott och hälsa. Författarna diskuterar begrepp som olikheter, skillnader och identitet i dess påverkan på lärandet. Olikheter framställs som en grund för utvecklat lärande. Didaktiska grundtankar till gagn för ämnet idrott och hälsa framskrives som att uppleva erkännande, tillhörighet, bryta egna gränser, hantera konflikter, möta det som är annorlunda och främmande, medvetandegörande av egen identitet i förhållande till andra, nyanserad uppfattning av det kända och okända och medvetandegörande om olikheter och möjliga ”felsteg”. Elevers olika förmågor diskuteras utifrån kompetens och prestation. Här är det viktigt med lärarens förmåga kring reflektion om förutsättningarna och målet för såväl lektionen som inkluderingen av alla elever i undervisningssituationen. De didaktiska frågorna om vad som undervisas, hur det undervisas och varför och för vem det undervisas ska vara vägledande för en inkluderande undervisning.

Avslutningsvis vill jag framhålla att läroboken Inkluderende kroppsøving utgör en viktig kunskapskälla för skolämnet idrott och hälsa och dess lärare för att möjliggöra en inkluderande undervisning. Litteraturen är i dagsläget begränsad inom området i till exempel lärarutbildningen som sådan och specifikt ämnet idrott och hälsa. Att som författarna visionärt skriver arbeta för att förstå olikheter, främja variation och mångfald känns modernt och mycket viktigt för ett demokratiskt samhälle.

Copyright © Lars Kristén 2016

Innhold

Kapittel 1: Tilpassa opplæring og inkludering i kroppsøving
Øyvind Førland Standal

Kapittel 2: Kjønn og inkludering
Gunn Engelsrud

Kapittel 3: Kroppsøving og overvekt
Gro Rugseth & Øyvind Førland Standal

Kapittel 4: Etnisitet
Anne Birgitte Leseth

Kapittel 5: Ett kroppsøvingsfag – mangfoldige kropper
Gro Rugseth

Kapittel 6: Interkulturell læring og inkludering i kroppsøving – noen fagdidaktiske refleksjoner
Marc Esser-Noethlichs og Per Midthaugen

Kapittel 7: Evner og føresetnadar i kroppsøving
Øyvind Førland Standal

Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message