Viktigt om sport och genus

Tags:

Print Friendly
Ingela Kolfjord
Hälsa och Samhälle, Malmö högskola


Michael A. Messner
Out of Play: Critical Essays on Gender and Sport
225 sidor, hft.
Albany, NY: State University of New York Press 2007 (Sport, Culture, and Social Relations)
ISBN 978-0-7914-7172-2


Professor Michael A. Messner, verksam vid University of Southern California, har utkommit med en bok där han angriper det genusfierade sportfältet utifrån flera infallsvinklar. Bokens första kapitel inleds med en observation av en fotbollshändelse där hans eget barn var delaktig. Exemplet är tänkt att illustrera hur genusordningar konstrueras och reproduceras på mikronivå (mellan barn och tillsammans med deras föräldrar) men också hur denna interaktion sker inom genusfierade strukturer och kulturella symboler.

Observationen gjorde Messner vid öppningsceremonin av fotbollssäsongen för barn i Los Angeles, och det handlar om Barbieflickorna kontra Sjöodjuren, lagnamnen för ett flicklag och ett pojklag i åldersklassen 4-5 år. Barnen har själva döpt sina lag och vid öppningsceremonin har pojkarna med sig en banderoll med lagnamnet som de låter sig fotograferas under. Flickorna däremot har tillverkat en hög Barbiedocka, iklädd deras lagdräkt, som står på en piedestal som snurrar runt. Flickorna snurrar tillsammans med dockan under hög musik och sjunger en Barbiesång. Messner ser några pojkar studera flicklaget och kan skönja leenden i deras ansikten. Men när var och en av pojkarna i laget blir uppmärksam på sitt och de andras intresse av dockan börjar de istället gemensamt att skalla ”NO BARBIE!” upprepade gånger samtidigt som de hoppar upp och ner. Flicklaget ägnar inget intresse åt pojkarna utan ignorerar dem. De fortsätter att dansa, sjunga och skratta runt sitt Barbietotem. Detta föranleder pojkarna att forstsätta skalla och invaderar flicklagets geografiska utrymme, vilket förvånar några av flickorna men föranleder andra att schasa iväg pojkarna och till slut med föräldrarnas hjälp. Under händelseförloppet står barnens föräldrar och ler och betonar könsskillnaden mellan barnen inför varandra ”De är så olika pojkar och flickor”.

Under hela öppningsceremonin är det dock inga föräldrar som påtalar likheten mellan pojkar och flickor trots att de annars reagerar likadant, till exempel när de kommer gråtande med uppskrapade knän, är besvikna eller glada, eller på annat sätt uppträder likartat. Men å andra sidan organiseras flick- och pojklagen på ett sådant sätt att det blir svårt att se detta då man könssegregerar barnens spelande. Organiseringen av könsdifferentieringen sker på alla plan från barnens lag upp till lagledarna som huvudsakligen består av män. Lagarrangörerna, som huvudsakligen utgörs av kvinnor (också kallade lagmammor), står för marktjänstgöringen (organisering av såväl fika som matcher). Lagnamnen var ofta genusmärkta, de yngre flickornas lag döptes ofta till feminint kulturellt laddade namn medan det motsatta gällde för pojkarnas lag som sades vara döpta till ”power names” som förmedlade styrka, aggression och rå makt.

Idag är Barbie en självständig yrkeskvinna, innehar chefsroller, utövar traditionellt maskulint värdeladdade yrken såsom arbete inom brandkår och militär.

Det Messner vill förmedla med exemplet är att då flickorna gjorde pojkarna till publik, så konstituerade dessa sig inför varandra i en maskulin opposition till Barbie och flickorna. Men det är kanske inte så enkelt att säga att flickorna feminint organiserar sig utifrån Barbie. Dockan var stor och till hög musik tog flickorna plats genom sitt dansande och sjungande- En tolkning är att flickorna tog för sig och förmedlade ”girl power”. Barbie konstitueras också idag som något annat än då hon skapades i slutet av 50-talet. Idag är Barbie en självständig yrkeskvinna, innehar chefsroller, utövar traditionellt maskulint värdeladdade yrken såsom arbete inom brandkår och militär. Det finns dock de som menar att även om Barbie är något annat idag så hotar hon inte könsgränserna, så även om Barbies roller är könsöverskridande så det är fortfarande hennes ”skönhet” och ”feminina kropp” som är i centrum.Både pojkar och flickor konstruerar sig som just pojkar och flickor men ibland gör vi kanske för snabba tolkningar av observerade händelser och Messner säger att det var tydligt att föräldrarna som påtalade barnens olikhet tog det som grund för att flickor och pojkar är till sin natur olika, inte att de reproducerade genus och framställde sig som just flickor och pojkar.

Messner inleder sin bok med ett exempel där barn agerar, och fortsätter med att beskriva sporten som en arena som konstituerar maskulinitet, klass, etnicitet och sexualitet. Sporten tillsammans med Media är en mycket stark drivkraft i att stabilisera och återstabilisera en överordnad vit sexualitet där homosexualitet degraderas. Också inom och genom forskningen utmålas andra former av sexualitet än heteronormen som avvikande och underordnad. Varför är forskare intresserade av att studera homosexualitet inom sporten när det egentligt intressanta är att studera heterosexualitet och hur den reproduceras genom olika idrottsföreteelser? Och vilken rädsla hos männen för den egna åtrån som riktas mot andra män, är det som driver dem till utfrysningar och våld inom och utanför sporten?

Messner som använt minnesarbete som forskningsmetod bland atleter beskriver ett exempel där en man minns sin mycket nära vänskap med en pojke i sitt idrottslag. Den nära vänskapen, som blev hotande nära förvandlades till avståndstagande och mobbning av vännen och flera år senare när de möttes som motståndare i en lagmatch använde sig berättaren av otillbörligt våld i en närkamp med den tidigare vännen. Och vad handlar egentligen gruppvåldtäkter om? Är det inte en homosexuell(/-social), maskulin, kollektiv sexakt där kvinnan blir ett underordnat objekt för männen/pojkarna som egentligen i någon mening har sex med varandra?

Den vita, maskulina, heterosexuella överordning sker på flera plan, till exempel misskrediteras kvinnors sportutövande i media på flera sätt, och inte bara deras utövande utan också deras personligheter.  När det gäller dåligt uppträdande inom idrotten är det oftast de icke-vitas uppträdande som fokuseras i media medan man sällan diskuterar de vitas oegentligeheter. När det kommer till idrottsutövare som misshandlar sina partners underordnas denna problematik i media till fördel för andra sidor hos de medialt välbevakade idrottsutövarna.

Vid kampsporter, våldsamma sporter som t ex boxning, får vi användning av intersektionalitetsbegreppet. Det är huvudsakligen män från de lägre klasserna, i USA oftast svarta, som söker sig till dessa sporter, vilket också reproducerar kulturella föreställningar om vissa män som mer våldsamma (djuriska) än andra.

I sin bok analyserar Messner sin empiri kopplat till institutionella strukturer, kultur och mediabaserade representationer, och utröner hör dessa sammantaget skapar men också neutraliserar genusideologier, rasifiering och andra exkluderings- och regelringssystem. Out of play är definitivt en viktig och intressant bok att läsa, många av de teman som tas upp, varav några behandlats här, kan vi finna i såväl svensk som övrig internationell litteratur. Fördelen är att Messner försöker fånga upp flera teman och perspektiv i en och samma volym.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

© Ingela Kolfjord 2010.

 


Hitta bästa pris på boken hos Prispallen.se
Kjøp boken fra Capris.no
Sammenlign priser på bogen hos Pensum.dk
Buy this book from Amazon.co.uk
Buy this book from Amazon.com
Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message