Utmärkt management-handbok för mindre idrottsklubbar, men undersökningen haltar något

Tags:

Print Friendly

Simon Junström
Historiska institutionen, Stockholms universitet


Magnus Forslund Ledning av idrottsföreningar: Berättelser från gräsrotsnivå 232 sidor, hft. Stockholm: Liber  2012 ISBN 978-91-47-09867-5

Magnus Forslund
Ledning av idrottsföreningar: Berättelser från gräsrotsnivå
232 sidor, hft.
Stockholm: Liber 2012
ISBN 978-91-47-09867-5

”Vad innebär det att leda en idrottsförening på gärdsgårdsnivå” undrar den vid Linnéuniversitetet verksamme forskaren och universitetslektorn i företagsekonomi Magnus Forslund på baksidan av sin senaste volym Ledning av idrottsföreningar: Berättelser från gräsrotsnivå. Boken, enligt abstracten en etnografisk studie, lägger Smålandsklubben Sandsbro AIK under luppen, och parallellt med att fylla den lucka inom sports managementforskningen där idrottsföreningsstudier ur ett managementperspektiv enligt författaren lyser med sin frånvaro, vill Forslund att boken ska bidra med lärdomar för idrottsföreningsaktiva. Volymen kan ses som ett tillgängliggörande av Forslunds forskningsområden; författaren har tidigare riktat in sig på entreprenörskap inom små och medelstora företag (Forslund, 2002), och utöver läroböcker i företagsledning han även publicerat inlägg och artiklar kring sports management, exempelvis i Svensk idrottsforskning och i idrottsforskningsantologin Inkast (Fahlström, Forslund, Stark, 2006), där också en artikel om Sandsbro AIKs fotbollssektion ingår.

Idrottsföreningsledning är ett fält med rum för många problemformuleringar. Forslund menar att hans erfarenheter av Sandsbro AIK:s reaktioner på större kommersialiserings- och och professionaliseringstendenser är särskilt intressanta för forskningen. ”[F]örutom att försöka överleva som förening och behålla ett slags status quo,”, säger Forslund, ”initierade [Sandsbro AIK] aktiviteter som man trodde skulle leda till utveckling av föreningen” (sid. 20). Syftande till att ”öka förståelsen för ledning av professionella idrottsorganisationer i korsdraget mellan kommersialisering, professionalisering och idealitet” (sid. 21), orienterar Forslund frågeställningarna kring vad som händer i en förening som försöker möta ”sina problem via en ökad kommersialisering och professionalisering” (sid. 20).

Empirin utgörs av författarens egna erfarenheter från sitt femåriga engagemang i klubben och är tematiskt strukturerad kring arbetet med styrning av ekonomi och ledning. Men den akademiska dispositionen till trots växer till min förtjusning en levande idrottsklubb av kött och blod fram, och Forslund går stundtals verkligen till botten med föreningens problem; i kapitlet ”Att få in pengar till verksamheten” beskriver han exempelvis hur hans ”experimenterande med kioskverksamheten började med glassen” (sid. 73).

Men det är naturligtvis de styrnings- och organisationsrelaterade problemen som är bokens viktigaste orienteringspunkt. Diskussioner och erfarenheter kring hur styrelsen ska gå tillväga för att balansera föreningens budget och öka inkomsterna upptar en stor del av undersökningen. På samma sätt återkommer frågorna om hur sektionerna ska förhålla sig till varandra ekonomiskt, liksom hur styrelsen ska ska aktivera medlemmarna. Själva utläggningen är alltså detaljerad, och intressant nog känner jag igen många problem från föreningslivet utanför idrotten. Jag är nog inte ensam; som en följd av sitt fokus på ledning har Ledning av idrottsföreningar av bara farten sannolikt en tillämpbarhet även i det breda föreningslivet, exempelvis i kulturföreningar, hyres- och bostadsrättsföreningar och hembygdsföreningar.

Forslunds forskningskompetens inom företagsekonomisk ledning- och organisering formar förförståelsen, och centralt i denna förståelsemodell är att föreningen ur ett visst perspektiv kan ses som en förädlare av produkter – alltså till exempel sektionernas bouletävlingar, gymnastikuppvisningar eller fotbollscuper. Författaren menar vidare att föreningen i sin helhet, givet sin spretiga verksamhetsorganisation, bäst kan begripas som en samling löst kopplade system, där föreningens delar samverkar utan att ha särskilt mycket med varandra att göra.

Men nu öppnas tråkigt nog inte denna diskussion för läsaren, vilket är synd inte minst då den skulle kunna ha varit till hjälp för en för idrottsföreningen fördjupad självförståelse och omvärldsorientering.

I beskrivningen av hur själva föreningens delar förhåller sig till varandra och hur spänningarna inom klubben formerar sig blir läsningen mycket intressant. Medlemmarna och styrelsen vill så mycket samtidigt, vilket för föreningen är en välsignelse och förbannelse på en och samma gång. Men det är när dessa motsättningar lyfts fram som min första större invändning infinner sig; jag saknar en djuplodande problematisering av terminologiska grundbegrepp som professionalisering, demokrati – och kommersialisering. Den ansats till begreppsdiskussion som finns krusar dessvärre bara på ytan, och när Forslund uttryckligen säger att en sådan diskussion faller utanför syftet (sid. 20) blir det extra synd, eftersom det gör att analysen av föreningens väsen blir lidande.

Jag ska exemplifiera vad jag saknar med hjälp av begreppet ”kommersialisering”. Forslund menar på ett ställe att ordet betecknar hur ”idrotten övergår från att vara ’bara idrott’ till att bli en vara producerad för en marknad” (sid. 18); på ett annat ställe skriver han att ordet åsyftar produktionen av ett ”överskott så att man kan skapa ny eller utökad verksamhet” (sid. 169). Negativa attityder mot denna tendens som han säger sig finna, besvarar han genom att konstatera att föreningar alltid tagit inträde till sina matcher och att idrottsaktiebolag ofta bildas av icke-vinstsyftande skäl (sid. 169). Om Forslund istället för att ge detta svar hade fördjupat diskussionen, exempelvis utgående från professorn i Sport Management Bill Gerrards artikel ”Media Ownership of Teams” (ur en volym som ingår i Forslunds litteraturlista), hade den fruktbara diskussion kring föreningens övergripande villkor som han nu frånsäger sig istället kunnat ha gett ett tillfredsställande teoretiskt perspektiv på idrottsföreningen i kommersialiseringens tidevarv. Gerrard skriver:

In contrast to professionalisation, the defining characteristic of the commercialisation of team sports has been the change in the corporate objectives in teams, away from maximising sporting performance subject to a break-even or even minimum-loss financial constraint. Commercial sports teams are profit-led businesses seeking to increase shareholder value (Gerrard:255).

Denna kommersialiseringsförståelse kan tillämpas på den kapitalintensiva idrotten, men inte på Sandsbro AIK, vilket lämnar oss med flera begreppsingångar – och således med en diskussionsöppning. Men nu öppnas tråkigt nog inte denna diskussion för läsaren, vilket är synd inte minst då den skulle kunna ha varit till hjälp för en för idrottsföreningen fördjupad självförståelse och omvärldsorientering. I sin tur skulle en sådan kunna vara användbar i vässandet av styrnings- och organiseringsarbetet.

Min andra invändning gäller Forslunds metod. Forslund skriver att han initialt fått anslagsavslag på grund av ”’svåröverstigliga metodproblem’” (sid. 204). Dessa grundläggande problem kvarstår dessvärre i slutprodukten. Stötestenen är att det etnografiska tillvägagångssättet inte tycks ha varit vägledande under arbetet i föreningen, men kommit till först i efterhand när Forslund kunnat släppa sin roll som aktör för att retrospektivt börja betrakta händelserna utifrån. Utmaningen att balansera dessa roller är i sanning svåröverstiglig – men till författarens försvar ska sägas att han är helt öppen med att arbetsgången förlöpt på detta vis.

Forslunds bok strävar alltså sammanfattningsvis åt två håll – den är en undersökning som också är något av en handbok. Som undersökning bereder den grund för en djupare analys och förståelse av föreningslivet – kanske till och med i bredare bemärkelse än vad författaren initialt avsett. Som handbok är jag därutöver övertygad att den kommer att vara många föreningar till stor hjälp och bra stöd.

Referenser

  • Forslund, Magnus, Det omöjliggjorda entreprenörskapet : om förnyelsearbete och företagsamhet på golvet (diss.), (Växjö Universitet, Växjö, 2002)
  • Fahlström, PG; Forslund, Magnus; Stark, Tobias, Inkast : Idrottsforskning vid Växjö universitet (Växjö university press, Växjö, 2006).
  • Gerrard, Bill, ”Media Ownership of Teams: The Latest Stage in the Commercialisation of Team Sports”, i Slack, Trevor (red.), The Commercialisation of Sport, (Routledge, London, 2004)

Copyright © Simon Junström 2013

1 pingback on this post
Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message