Föredömlig introduktion till idrottsfilosofin

Tags:

Print Friendly

Kutte Jönsson
Institutionen för idrottsvetenskap, Malmö högskola


Heather L. Reid Introduction to the Philosophy of Sport 251 sidor, hft. Lanham, MD: Rowman & Littlefield 2012 (Elements of Philosophy) ISBN 978-0-7425-7061-0

Heather L. Reid
Introduction to the Philosophy of Sport
251 sidor, hft.
Lanham, MD: Rowman & Littlefield 2012 (Elements of Philosophy)
ISBN 978-0-7425-7061-0

Att skriva introduktioner är inte enkelt. Mycket ska med. Det ska idealt sett vara översiktligt utan att vara förytligande. Med nödvändighet får någonting offras. Somliga aspekter får stå obearbetade. Och så får man bestämma sig för ett spår. När jag själv skrev en introduktionsbok till idrottsfilosofin (Idrottsfilosofiska introduktioner) bestämde jag mig tidigt för att sätta mig på ett genusspår som jag sedan följde genom boken. Genusperspektivet fick helt enkelt styra urvalet och resonemangen. Boken kom 2007. Skulle jag ha skrivit en sådan introduktionsbok idag skulle den sett annorlunda ut. Jag hade helt enkelt gjort andra prioriteringar. Inte för att genusperspektivet skulle ha spelat ut sin roll och vara oviktigt, utan snarare för att bredda hela presentationen och kanske gjort introduktionen till det idrottsfilosofiska fältet mer rättvisa. Eller för att uttrycka det på ett annat sätt: Jag önskar jag hade skrivit en introduktionsbok liknande den som den amerikanska idrottsfilosofen Heather Reid skrivit i Introduction to the Philosophy of Sport. Föredömligt avskalat, koncist och med precision, lotsar hon läsaren tryggt genom det idrottsfilosofiska fältet. Balanserat men inte utan nerv. Det ”självklara” avstampet i antikens Grekland, i antikens olympiska spel, känns inte bara som ett ”måste”, utan som en relevant början. Platon och Aristoteles är fortfarande i högsta grad levande också i modern idrott. De skymtar fram också i de moderna olympiska spelen. Det gör även alla de klassiska filosofiska frågorna. Som de metafysiska, där tankar kring spelidéer blandas med idrottens sociala praktiker, liksom med konsten och estetiken, kroppen och själen. För att inte tala om etiken; rättvise- och jämlikhetsfrågorna, de dygdetiska deviserna. Liksom idéerna om idrotten som instrument för lärande och fostran, och på det följer de sociala kategoriseringarna, de politiska idealen, och till sist globaliseringens inverkan på idrotten. Reid tar med oss på denna resa genom alla dessa delar. Och vid varje stopp får läsaren stanna till, ta en paus, för att själv ställa sig några frågor, ”diskussionsfrågor”, som Reid formulerat. Här finns det möjlighet för (själv)reflektion. Greppet är naturligtvis enkelt, men faller väl in i bokens struktur. Och här skulle boken kunnat avslutas. Men Reid bjuder på en sammanfattning som också bjuder på hennes egna tankar kring de idrottsfilosofiska värdena.

Hon artikulerar det i form av en lista över ”tio intrinsikala värden”. Plötsligt bränner det till. Det är inte helt okontroversiellt att hävda att det finns idrottsvärden som står oberoende av andra värden. Men inte desto mindre är det ett uppfriskande grepp, inte minst mot bakgrund av den förhärskande synen på idrott som ett instrumentellt medel för andra värden, något som inte minst manifesteras i de otaliga utvärderingar och beställningsprodukter som idrottsforskningen bjudit på genom åren, där fixeringen vid idrottens (eventuella, potentiella, faktiska) nyttoeffekter fått stå i förgrunden.

Med intrinsikala värden menar Reid sådant som personer inom idrotten ser som värdefullt i sig själva, det vill säga värden dessa personer (och det är som bekant många) inte skulle kunna få på andra sätt än genom idrotten. Följaktligen innehåller listan idéer om att idrott är någonting som utövas som ett mål i sig självt. Ett annat värde är att idrott vanligtvis pågår på en tydligt definierad yta, i ett rum där regler upprättats och som skiljer sig från andra aktiviteter i livet. Den tredje aspekten berör friheten att inom reglernas ramverk får göra vad man önskar. Den fjärde aspekten handlar om utmaningen att sträva bortom sina egna gränser; den femte om rättvisa, styrd av den liberala principen om lika möjligheter som också är inskriven i tävlingsidrottens regelverk och (inre) logik; den sjätte om att det inom tävlingsidrott finns ett centralt element av ovisshet om utgången av en tävling, något många välkomnar som att välbehövligt avbräck från vardagslivets förutsägbara lunk; den sjunde om att det inom idrotten finns utrymme att utbilda sig i hur man kan leva tillsammans; den åttonde om att idrott kan erbjuda möjligheter att bli skickligare på att använda sina förmågor, såväl fysiska som mentala; den nionde om att idrott kan vara en viktig beståndsdel för att samla ett samhälle; och till sist, den tionde aspekten som handlar om idrottens skönhet, att idrott kan erbjuda skönhetsupplevelser man inte velat vara utan.

Genom att paketera de många och vittförgrenade frågorna på det sätt hon gör i boken lyckas hon ge läsaren en bra överblick över fältet, och hon gör det med en stilistisk lätthet utan att tappa i stringens. Kort sagt har Heither Reid skrivit en introduktionsbok som inte bara bör stå som föredöme för alla som står i begrepp att skriva introduktionsböcker, den kommer med all säkerhet att bli läst av många i synnerhet engelskspråkiga studenter och en intresserad allmänhet.

Copyright © Kutte Jönsson 2013

Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message