Idrott, Historia & Samhälle 2015 | Temanummer: Den svenska idrottsmodellens historia

Tags: , , ,

Print Friendly, PDF & Email

ih&s2015Svenska idrottshistoriska föreningens årsskrift 2015 utkom strax innan jul, och är ett välmatat nummer på temat Den svenska idrottsmodellens  historia: Perspektiv på föreningsdemokrati och styrsystem inom svensk idrottsrörelse från 1900-till 2000-talet. Nedan presenteras numrets innehåll och redaktörernas förord. Forumet återkommer med en recension under förvåren.

Innehåll

Jens Ljunggren, Bill Sund &, Paul Sjöblom
Inledning: Perspektiv på föreningsdemokrati och styrsystem inom svensk idrottsrörelse från 1900 till 2000-talet

Del 1.  Folkrörelsehybriden

Daniel Alsarve & Robert Svensson
I amatörismens gränsland: Konsekvenser av fotbollstränarens professionalisering i Örebro sportklubb under det tidiga 1900-talet

Bill Sund
Folkrörelsehybriden och den svenska elitfotbollens utveckling sedan 1990-talet

Del 2. Föreningsdemokratin

Christer Ericsson & Björn Horgby
Idrottsrörelsen och demokratin – fyra styrmodeller

Jonny Hjelm, Sofia Isberg & Maria Rönnlund
Idrott och demokrati: Berggården IK 1974–2004

Del 3. Den statliga och samhälleliga styrningsteknologin

Paul Sjöblom
Det samhällsnyttiga Riksidrottsförbundet: Svensk statlig idrottspolitik i ett historiskt, institutionellt och jämförande perspektiv

Malin Österlind & Josef Fahlen
Reconsidering the epistemology of the Swedish sports model through the lens of governmentality: Notes on the state–civil society relationship, government, power and social change

Förord

Vill man förstå hur och varför föreningsidrotten i Sverige har utvecklats som den har gjort samt vilken betydelse den har haft i samhället måste man studera hur idrottsrörelsen och dess verksamheter har letts och reglerats. SVIF:s Årsskrift 2015 är ett lektörsgranskat temanummer, som sätter fokus på den svenska idrottsmodellens historia i ett styrningsperspektiv. Inte mindre än 11 forskare granskar i sex artiklar hur nyckelaktörernas förhållande till de omgivande strukturerna och olika styrsystem har förändrats – och inte förändrats – över tid samt hur dessa har relaterat till såväl samhällsförändringar, makt- och demokratifrågor och kunskapsproduktion som till idrottsinterna förutsättningar och verksamhetspraktiker.

Avstamp tas i den historievetenskapliga diskussionen om idrottens folkrörelseidentitet och föreningsidrottens demokratiska värden. Folkrörelsebegreppet har trots att det ifrågasatts fortsatt att definiera innebörden av svensk idrott i många sammanhang. Ja, inte minst svenska idrottshistoriker har medverkat till att etablera bilden av den Riksidrottsförbundsorganiserade idrotten som en folkrörelse. Även de demokratiska ideal och normer som tillskrivits RF-idrotten har ingått i beskrivningen av den framgångsrika svenska idrottsmodellen, trots att även dessa periodvis har ifrågasatts. Detta var vår problematiserande utgångspunkt när vi i egenskap av projektledare började bjuda in forskare från olika discipliner för drygt 1,5 år sedan, ordna workshops och konferenssessio- ner. Vårt syfte var inte att svartmåla idrottsrörelsen, utan snarare att hjälpa den utvecklas genom att syna både dess tillskrivna och faktiska roll och funktion samt diskutera konsekvenser av olika styrningsprinciper i en historisk och samhällelig kontext.

Som brukligt innehåller årets nummer även ett par recensioner. I våras disputerade Nils-Olof Zethrin vid Örebro universitet på sin avhandling betitlad Mellan masskonsumtion och folkrörelse. Idrottens kommersialisering under mellankrigstiden. Mats Greiff, professor i historia vid Malmö högskola, var opponent. Vi bad honom naturligtvis komprimera sin opposition skriftligt för publicering i vår årsskrift. Mats konstaterar att Zethrins avhandling utgör ett synnerligen viktigt bidrag till den svenska idrottshistoriska forskningen, inte minst då Nils-Olof via en belysning av kommersialiseringsprocesser under mellankrigstiden sätter annan idrottshistorisk forskning i ett nytt ljus. Han pekar, kort sagt, på att idrotten vid denna tid var långt mer kommersialiserad än vad tidigare forskning hävdat. Men Mats problematiserar även avhandlingens resultat, som han finner i allt för stor utsträckning Stockholmscentrerade, vetenskapligt ogenomskinliga och idrottskontextbundna.

Redan i december 2014 disputerade Gaute Slåen Heyerdahl vid Norges idrottshögskola på avhandlingen Vinter-OL i skisportens vugge: De VI Olympiske vinterleker i Oslo, 1952 og De XVII Olympiske vinterleker i Lillehammer, 1994. Opponent var Leif Yttergren, lektor vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Även Yttergren inbjöds att författa en skriftlig recension med utgångspunkt i sin opposition, och i det skriftliga utlåtande som betygskommittén levererade innan disputationen. Till övervägande del är också Yttergren positiv, i synnerhet till de empiriska delarna, men han menar samtidigt att Gautes avhandling hade kunnat bli bättre med en mer noggrann genomarbetning och mer aktiv handledning.

Välkomna att läsa själva!
Redaktörerna

———-

Greiffs och Yttergrens recensioner har också publicerats på idrottsforum,org, här resp. här.

Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message