Disparat men belysande om idrottshistorisk kvinnoforskning

Tags: ,

Print Friendly, PDF & Email
Susanna Hedenborg
Institutionen för idrottsvetenskap, Malmö högskola


Carol A. Osborne & Fiona Skillen
 (red)
Women in Sports History
142 sidor, inb.
Abingdon, Oxon: Routledge 2011
ISBN 978-0-415-61907-3


Redaktörerna Carol A Osborne och Fiona Skillen inleder bokenWomen in sports history med att försöka ringa in ett forskningsfält och diskutera varför frågor som handlar om kvinnor inom idrotten eller genus och idrott varit relativt osynliga inom brittisk idrottshistorisk forskning. Inte heller har brittisk kvinno- eller genushistorisk forskning varit särskilt intresserade av idrott. menar man. En förklaring som ges i introduktionen är att genushistoriker har sett idrotten som en starkt integrerad del av mäns historia och att man därför inte undersökt detta fält.  Medan denna förklaring säkert även kan ha en giltighet vad gäller den svenska och internationella genusforskningen (som inte heller intresserat sig för idrott i någon större utsträckning) verkar den idrottshistoriska forskningens ointresse för genusfrågor vara mer av ett brittiskt fenomen. Redaktörerna pekar själva ut idrottshistoriska forskare i resten av Europa och i Nordamerika som har påverkat forskningen genom att kartlägga kvinnors deltagande i idrott samt diskutera alltifrån hur definitioner av idrottsbegreppet påverkar vad historiker intresserar sig för till hur man kan förklara genusrelationer i idrotten. Varför de brittiska idrottshistorikerna, med undantag av Jennifer Hargreaves och Jean Williams, inte i någon nämnvärd utsträckning skrivit om genusfrågor eller ens diskuterat kvinnor och idrott verkar det svårare att svara på. Hur det än är med den saken visar boken ”Women and sport” att det nu kommer att bli ändring.  I bokens sex kapitel diskuteras kvinnors deltagande inom olika idrotter, såsom till exempel golf, bridge, rodd, ridsport, konståkning och friidrott.

Att kvinnors deltagande inom idrotten inte kan ses som en enkelt linjär utveckling där antalet kvinnor var få för hundra år sedan och många fler idag visas bland annat i Joyce Kays respektive Mary Louis Adams kapitel. Genom att studera nya källmaterial, bland annat ett magasin för flickor och TV, visar Joyce kay att kvinnors idrottsdeltagande allt annat än osynliggjordes under 1950- och 1960-talen i Storbritannien. Idrottskvinnorna presenterades dessutom på ett seriöst sätt för sina läsare och tittare i detta material.  Kay menar att det kan ha varit så att kvinnors deltagande inom idrotten faktiskt presenterades oftare och mer värdigt under dessa årtionden än vad vi tidigare velat erkänna. Hon understryker att forskare måste studera andra källmaterial än de hittills gjort samt att tre teman borde undersökas närmare: medelklasskvinnornas deltagande i idrott, hur män medverkat till kvinnor deltagande i idrotten och hur kvinnor som idrottade sågs av den samtida publiken och hur de såg på sig själva.

I sitt kapitel menar Mary Louise Adams att det är viktigt att problematisera kontinuitet i den manliga hegemonin inom idrott i stort. Genom att analysera genusrelationer inom konståkningen visar hon på sportens feminisering – från att ha varit konstruerad som typiskt manlig innan krigen till att bli ”genusbalanserad” under mellankrigstiden. Under efterkrigstiden har konståkningen istället kommit att bli konstruerad som typiskt kvinnlig. Adams understryker att sporten, trots feminiseringen, inte förlorade publikens intresse. Processen kopplas inte minst till den norska konståkaren Sonia Heines framgångar. Samtidigt är feminiseringen av sporten inte oproblematisk eftersom den lett till att konstruerade skillnader mellan manliga och kvinnliga konståkare har understrukits (se även Anna-Maria Hellbergs artikel där detta skillnadsgörande undersöks); att konståkning inte längre lika självklart ses som en ”sport” och att det finns en stark social kontroll av de pojkar som vill lära sig konståkning.

Jean Williams analyserar två kvinnors, Frisky och Bitchy, deltagande inom tävlingsbridgen. Förutom att man som läsare får nya insikter i tävlingsbridgens utveckling under 1900-talet, diskuteras biografin som källmaterial. Diskussionen är spännande, inte minst i relation till Kays efterfrågade forskningstema om idrottskvinnors egna upplevelser. Kanske kan idrottsbiografier, av både män och kvinnor, leda till nya insikter och analyser av det kvinnliga och manliga inom idrotten. Men Williams ställer inte bara frågor om genus. Istället problematiserar hon våra föreställningar om idrott genom att studera intersektioner mellan genus, klass, nationalitet och etnicitet. Intersektionen mellan etnicitet och genus undersöks även i Berno Bahros kapitel om de tysk-judiska atleterna Lilli Henoch och Marth Jacob. Tyska judars deltagande inom idrottsrörelsen påverkades självklart av det faktum att Hitler blev vald som rikskansler. Efter maktövertagandet började de tyska idrottsklubbarna att utesluta judiska medlemmar. Många blev offer för förintelsen. Andra tvingades emigrera. Det fanns även en särorganisering i det att judiska idrottsföreningar uppstod, vilket i sig visar på samtidens markering av att ”det judiska” var något som skulle skiljas från det som socialt konstruerades som ”det normala”.

Exkluderande och hindrande principer för kvinnors deltagande inom idrotten studeras i Jane Georges och Amanda Schweinbenz’ kapitel. George undersöker hur kvinnor mottogs på en specifik golfklubb; medan Schweinbenz studerar kvinnor som roddare. Både golf och rodd var fritidsaktiviteter för över- och medelklassen mot slutet av 1800-talet, trots det växte exkluderande praktiker fram. Kvinnor idrottade på andra villkor än männen – och att dessa villkor styrdes av männen. När kvinnor fick spela golf, och var de fick vistas i klubbhusen, är tydliga indikatorer på detta. I kapitlet diskuteras också hur klasstillhörighet påverkar dessa omständigheter. Kvinnor som hade tid, pengar och sociala kontakter kunde forma och driva egna golfklubbar även om dessa var i minoritet.             Boken, som först var ett temanummer i den brittiska tidskriften Sport in history har förstås, som alla antologier, brister. En är att kapitlen inte på något enkelt sätt relaterar till varandra. Här används olika material och de frågor som ställs till materialet skiljer sig åt. Därför går det inte att efter läsningen sluta sig till hur det står till med kvinnors deltagande inom den brittiska idrotten i stort. Samtidigt är boken intressant av flera skäl. För det första eftersom de olika kapitlen pekar på att det finns all anledning att fundera över vilka källmaterial vi använder för att analysera kvinnors deltagande inom idrotten i förfluten tid. För det andra eftersom analyserna pekar på vikten av att studera intersektioner mellan genus, klass, nationalitet och etnicitet (för att nämna några positioner) för att förstå under vilka villkor kvinnor deltagit inom idrotten. För det tredje är boken intressant eftersom idrotter som inte undersökts i lika stor utsträckning som till exempel fotboll och rugby getts utrymme.

 

 

 

 

© Susanna Hedenborg 2012


Köp Women in Sports History från Adlibris.se
Kjøp Women in Sports History fra Adlibris.no
Køb Women in Sports History fra Adlibris.dk
Buy Women in Sports History from Amazon.co.uk
Buy Women in Sports History from Amazon.com
Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message