Strength and conditioning – nytt forskningsfält för idrottspsykologin

Tags: ,

Print Friendly, PDF & Email

Henrik Gustafsson
Karlstads universitet


tod_lavallee

David Tod & David Lavallee (red)
The Psychology of Strength and Conditioning
239 sidor, hft.
Abingdon, Oxon: Routledge 2012
ISBN 978-0-415-57409-9

I förordet till boken beskriver redaktörerna hur en av dem (David Tod) nyligen deltog i en konferens för ”Strenght and condition” (vilket på svenska kort skulle kunna beskrivas som ”fysisk träning”). I detta fält har traditionellt forskningen dominerats av fysiologi och biomekanik men att vid denna konferens så hade 30% av de arbeten som presenterades i någon form en psykologisk koppling. Det visar att inom fältet finns ett stort intresse för psykologiska aspekter av träning och träningsprocessen. Att psykologin är viktig i träningsprocessen vet även både tränare och idrottare, på hög såväl som på lägre nivåer. Därför kan det kanske ses som förvånande att det tidigare inte funnits någon bok på området.

Som gammal tränare så är det med speciellt intresse som jag har sett fram emot denna bok, för att träningslära i sig intresserar mig, men också för att jag tycker det är kittlande med ett försök att integrera psykologin med flera olika discipliner. Att titta på problemställningar som de ofta ser ut i verkligheten, i en kombination av olika utmaningar från flera vetenskapsfält är spännande. Ett exempel är formtoppning, där erfarna tränare och idrottare vet att förmågan att nå en formtopp vid rätt tillfälle är en mix av åtminstone fysiologi och psykologi. Formtoppning är dock ett exempel som inte är med i boken, kanske beroende på att forskningen inom formtoppning inte i någon högre grad bedrivs tvärvetenskapligt vilket påvisar att kombinationen av olika discipliner inom träningslära kanske fortfarande är relativt ovanlig.

Bokens redaktörer har erfarenhet av att studera kombinationen idrottspsykologi och kopplingen till fysisk träning.  Det borgar för att boken håller hög kvalitet, både med avseende på vetenskaplig standard och innehållsligt. En god kunskap om både träningslära och psykologin samt en förståelse för träningsprocessen krävs nämligen för att kunna göra ett urval för denna typ av bok. Startuppställningen av författare är imponerande med internationellt erkända forskare och experter från främst Storbritannien och USA, men även Sverige är representerat, av Magnus Lindwall från Göteborgs universitet. Magnus skriver om fysisk aktivitet, självkänsla och självuppfattning där han är erkänt duktig. Han är för övrigt den ende som inte är från anglosaxiska länder vilket kan vara värt att notera. I tillägg kan sägas att en kortare beskrivning av de involverade författarna hade varit trevligt.

Bokens upplägg är tilltalande och består av fyra delar. Första delen som består av tre kapitel handlar om beteendeförändring med bland annat en fin genomgång av relationen mellan mental och fysisk träning och social psykologiska teorier kopplat till fysisk träning. Sedan följer två kapitel där positiva psykologiska effekter av fysisk träning presenteras. Därefter följer vad som kan karakteriseras som träningens ”baksida”, vilket här inkluderar bland annat träningsberoende, ätstörning och dopning. Boken avslutas med ett kapitel om utvecklingen att bli ”personlig tränare”.  Samtliga kapitel är uppbyggda kring ”vad vet vi”, ”vad vet vi inte”, ”vad behöver vi veta” och till sist, ”baserat på vad vi vet, hur kan vi hjälpa andra?”. Detta är ett tilltalande upplägg som dels ger struktur för läsaren genom boken men även möjligheter att välja vilka delar som är mest intressanta.

I övrigt så finner jag att boken väl fyller sin funktion och uppnår målet att presentera såväl aktuell och framtida forskning som tillämpning.

I förordet lyfts det fram att boken är tänkt för studenter, praktiker och forskare. Jag tror definitivt att så är fallet, men appliceringen av kunskapen i en del av kapitlen är rätt tunn medan i andra får även praktikern sitt lystmäte. Att den praktiska delen till viss del är tunnare kan bero på kraven på att ha tillräcklig forskning på området är höga och i vissa området är forskningen i sin linda. Dock skulle det ha varit intressant och till och med lämpligt, att ta med forskning från klinisk behandling av ätstörning eller träningsberoende (se t.ex. Fairburn, 2008).  Detta är antagligen ett exempel på hur den traditionella idrottspsykologin och moderämnet psykologi, specifikt klinisk psykologi, inte i någon högre grad kommunicerar med varandra. I övrigt så finner jag att boken väl fyller sin funktion och uppnår målet att presentera såväl aktuell och framtida forskning som, om än i lite mindre utsträckning, tillämpning. Det sistnämnda kan ses som mitt egentligen enda negativa omdöme om boken.

Ett intressant område som lyfts fram är hur tränare utvecklas. Här finns inte mycket gjort, och det som finns här borde vara av största intresse för de tränarutbildningar som ges på akademisk och professionell nivå. Överlag får boken högt betyg och den rekommenderas till läsare som är intresserade av träning generellt och dess psykologiska aspekter men även för den som vill ha en uppdaterad forskningsöversikt på området.

Copyright © Henrik Gustafsson 2013

Referenser

Fairburn, C. (2008). Cognitive Behavior Therapy and Eating Disorders. New York; Guilford Press.

Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message