Ny bok om hästkapplöpningssporten och dess osäkra framtid

Tags: , ,

Print Friendly, PDF & Email

Mats Greiff
Historiska studier, Malmö högskola


Phil McManus, Glenn Albrecht & Raewyn Graham The Global Horseracing Industry: Social, Economic, Environmental and Ethical Perspectives 242 pages, hft., ill. Abingdon, Oxon: Routledge 2013 (Routledge Research in Sport, Culture and Society) ISBN 978-0-415-63324-6

Phil McManus, Glenn Albrecht & Raewyn Graham
The Global Horseracing Industry: Social, Economic, Environmental and Ethical Perspectives
242 pages, hft., ill.
Abingdon, Oxon: Routledge 2013 (Routledge Research in Sport, Culture and Society)
ISBN 978-0-415-63324-6

Med sin bok The Global Horseracing Industry tar de australiensiska forskarna Phil McManus, Glenn Albrecht och Raewyn Graham ett nytt grepp på hästkapplöpningssporten. Deras ambition med monografin är att belysa galoppsporten i ett globalt perspektiv. Syftet med boken är att göra en noggrann undersökning av fullblodsavel och hästkapplöpning med beaktande av affärsverksamhet, kultur, miljöpåverkan och etiska frågor. Därvidlag ställer de upp hela tio olika – och i min mening något disparata – frågeställningar som de avser att diskutera för att så småningom kunna uttala sig om olika framtida scenarion för galoppsporten.

Boken är indelad i fem huvuddelar. Den första beskriver individerna, såväl hästar som människor involverade i galoppsporten. Andra delen belyser själva hästsportsindustrin och dess strukturer. Häri inkluderas såväl stuterier som tävlingsarrangörer och spelbolag. Tredje delen fokuserar på plats; och belyser bland annat hur olika regioner kan knytas samman med hästbranschen och hur dessa marknadsför sig med hjälp av uppfödnings- och tävlingsverksamhet. Här fokuseras i första hand Kentucky i USA, Upper Hunter i nordöstra Australien och Newmarket i England. Fjärde delen diskuterar etiska utmaningar, framför allt utifrån djurskyddssynpunkt, och olika djurrättsorganisationers arbete analyseras. Slutligen diskuteras i femte delen galoppindustrins framtid.

I studien säger de sig studera i första hand galoppsportens traditionellt stora länder såsom USA, Australien, Storbritannien, Kanada och Nya Zeeland, men också med utblickar mot Irland, Singapore, Hong Kong och Dubai. Detta förefaller vara ett fruktbart grepp för den omfattande studien. Samtidigt är det tydligt att författarnas egen hemvist, Australien, får störst uppmärksamhet och härifrån är en stor del av empirin hämtad, medan exempelvis Storbritannien och Kanada inte får lika mycket utrymme.

Det finns ett otal olika kategorier av aktörer inom såväl galopp- som travsporten som jag själv tidigare studerat. Gemensamt för båda sporterna är de uttalade makthierarkier som grundas i klass, genus och generation. I undersökningen väljer emellertid författarna bort maktdimensionen. I stället undersöks några av kategorierna parallellt med varandra, och utan att de sätts i relation till varandra. De som får plats i framställningen är i hög grad uppfödare, hästägare och spelare. Tränare och jockeyer finns med i några sammanhang medan den grupp som finns längst ned i makthierarkin, hästskötarna förbigås med total tystnad. Frånvaron av dessa gör också att den kategori som finns närmast hästarna i vardagen inte analyseras när det gäller synen på hästen och relationen mellan människa och häst.

Den breda ambitionen i boken är både en förtjänst och en svaghet. Förtjänsten ligger i det transnationella perspektivet, att galoppsportens olika rum förenas i en analys där interaktionen mellan olika länder får en förklarande kraft. På så sätt är studien verkligen en studie av globalisering. Genom att läsaren lätt ser samband mellan exempelvis uppfödarregioner i Australien, USA och England blir globaliseringsperspektiven tydliga. Men den breda ambitionen, på ett begränsat utrymme, gör också att bokens olika delar inte alltid hänger samman, vilket möjligtvis också skulle kunna förklaras av att de tre författarna med sina specialiteter står för olika perspektiv som inte riktigt knyts samman. Därigenom blir boken både deskriptiv och spretig till sin karaktär. Undersökningarna i var och en av bokens fem olika delar tenderar därmed att leva sina egna liv isolerade från de andra. Sambanden dem emellan används inte i analysen.

Tränare och jockeyer finns med i några sammanhang medan den grupp som finns längst ned i makthierarkin, hästskötarna förbigås med total tystnad.

Den andra grenen inom hästkapplöpning – travsporten – är starkt marginaliserad i framställningen. Trots dess förhållandevis stora betydelse i bland annat de nordiska länderna, Frankrike, USA och Australien bara anas den då och då. Ett flagrant exempel på detta är när författarna hävdar att totalisatorspel i stället för direkt vadhållning för första gången introducerades i Nya Zeeland 1951. Då hade det emellertid redan funnits inom travsporte i flera länder i Europa i åtskilliga decennier. I Sverige introducerades spelformen i samband med att spel på hästar legaliserades 1923.

Avsaknaden av travsport i boken innebär dock inte att undersökningen och dess resultat är ointressanta för mig som travsportsintresserad forskare eller för den svenska travsportens aktörer. Tvärtom, författarna synliggör perspektiv och ställer frågor som känns i högsta grad relevanta för den diskussion om travsportens problem som pågår i Sverige just nu. Författarna kastar ljus över frågor som berör svårigheterna för uppfödare och hästägare att få verksamheten att gå runt ekonomiskt, det ställs frågor om djurskydd, det ställs frågor om hur intresse av att spela på hästar kan överföras från en äldre generation till en yngre och vilka konsekvenser det ökande nätspelet utanför själva tävlingsarenorna får, det ställs etiska frågor om till exempel ny teknik för att klona hästar och om det ökade tävlandet med yngre hästar i syfte att öka omslagshastigheten av ägarnas kapital, det ställs frågor om vad som händer med hästarna efter avslutad tävlingskarriär.

Slutligen ställer författarna frågor om den globala galoppsportens överlevnad. Scenariot liknar i hög grad det som kan skönjas inom svensk travsport i dag. Medan travsportens eget spelbolag betalar ut sitt överskott till hästbranschen kommer internationella spelaktörer in på marknaden, och dessa återför inga eller bara marginella ekonomiska resurser till sporten som därigenom blöder ekonomiskt. På sikt reducerar detta antalet uppfödare och hästägare. En annan konsekvens är att mindre tävlingsbanor får allt svårare att överleva därför att spelet i hög grad sköts via nätet. Inom den globala galoppsporten finns det tendenser till att detta leder till att galoppsporten, liksom annan industri, flyttas till länder som Indien och Kina. För den nordiska travsporten är detta ett scenario som förefaller omöjligt eftersom hästkapplöpningar också har en kulturell dimension. På många ställen har travsporten ingen eller ytterst svag kulturell förankring, och den har därmed ingen möjlighet att etablera sig. I stället får den, liksom man gör i galoppsportens viktigaste regioner, förlita sig på de många människor som hyser kärlek till hästen och idkar sporten utan förhoppningar om större ekonomiska vinster. Utan dessa människor överlever varken galopp- eller travsporten i Europa. Därigenom bidrar de också till upprätthållandet av ett mångtusenårigt kulturarv.

Copyright © Mats Greiff 2016

Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message