Fotboll på Irland

Print Friendly
Mats Greiff
Historiska studier, Malmö högskola

 



Neal Garnham
Association Football and Society in Pre-Partition Ireland
260 sidor, hft., ill.
Belfast: Ulster Historical Foundation 2004
ISBN 1-903688-34-5


Från mitten av 1800-talet accelererade de ekonomiska, sociala, politiska och kulturella förändringsprocesser som åren kring första världskriget ledde till att Irland som ö, men också som nation, splittrades. Resultatet blev en självständig irländsk republik och en nordirländsk stat starkt knuten till Storbritannien. Under samma årtionden formerades den irländska idrottsrörelsen, där fotbollen snabbt kom att få en betydelsefull ställning. Fotbollen var också den idrott som tillsammans med hästkapplöpning i hög grad – till skillnad från t ex rugby, cricket eller de gaeliska idrotterna – överskred etniska och politiska skiljelinjer i det sena 1800- och tidiga 1900-talets Irland.[1]

I sitt arbete Association football and society in pre-partition Ireland beskriver Neal Garnham, lektor i historia vid University of Ulster, den irländska fotbollens formeringsfas från den första officiella matchen mellan två inbjudna skotska lag 1878 till 1924. Det senare året bröt samarbetsförhandlingarna mellan de två konkurrerande förbunden i Belfast och Dublin samman. Därmed cementerades ett Fotbollsirland med två olika landslag och skilda ligasystem, vilka dock inte helt och hållet följer den politiska gränsen. Sålunda spelar t ex FC Derry från Nordirland sedan 1985 i den irländska ligan.[2]

Garnhams ambition är att se fotbollen och dess utveckling i en samhällskontext, vilket han bara delvis når upp till. Kanske beror detta på bokens disposition. Han väljer att göra en tematisering, där han i sex skilda kapitel bearbetar utvecklingen av fotbollen och dess organisationer; klubbarna, spelarna, publiken, fotboll och politik samt nedgång och splittring 1914-1924. I viss utsträckning saknas diskussionen kring sambanden mellan dessa olika perspektiv. Kanske kunde användandet av ett begrepp som identitet underlättat för Garnham att knyta samman bokens olika delar på ett mer fruktbart sätt än vad som nu blivit fallet.

I det första kapitlet visar Garnham hur fotbollen fram till 1914 utvecklades markant. Klubbar bildades, fotbollen blev en välorganiserad sport med vissa internationella framgångar och åskådarmassorna strömmade till de viktiga matcherna. Dock fanns det en tydlig koncentration av verksamheten till de båda storstäderna Belfast och Dublin. Landsbygden var ett betydligt svårare område att erövra.

Kapitlet om klubbarna innehåller spännande socialhistoriska analyser av i vilka miljöer de uppstod och i vilka samhällsklasser de sedan upprätthölls. Därvidlag kunde bland annat både kyrkor och pubar spela en viktig roll. Men också företag, bildningsföreningar eller bostadskvarteren kunde utgöra en grund för klubbildningar. I det starkt segregerade Ulster innebar det oftast att vissa klubbar hade en stark anknytning till det katolska samhället och andra till det icke-katolska. Därigenom byggdes politiska och sociala spänningar in i fotbollen. Inte minst tydliggörs det av Belfast Celtics öden under första hälften av 1900-talet.[3]

Kapitlet om spelarna innehåller också en social analys, varvid kontrasterna mellan professionell fotboll och amatörer belyses. Det visar sig att rekryteringen av professionella fotbollsspelare framför allt skedde bland lågavlönade okvalificerade arbetare, medan bättre avlönade yrkesarbetare ofta valde att fortsätta yrkeskarriären och spela på amatörbasis. Detta förklaras med de förhållandevis höga yrkesarbetarlöner som förekom i Belfast – den stad där professionell fotboll förekom. De få irländska professionella klubbarna kunde emellertid vad gällde löner aldrig konkurrera med sina motsvarigheter i England. Detta ledde till att flertalet irländska stjärnspelare valde karriärer i brittiska klubbar; en utveckling som på sikt underminerade kvaliteten på irländsk klubbfotboll.

Liksom beträffande klubbar och spelare görs en social analys av fotbollspubliken, varvid Garnham kommer till det föga överraskande resultatet att majoriteten av åskådare var yngre män ur arbetarklassen. Det förekom visserligen upprepade försök att attrahera också kvinnor, men i det långa loppet var försöken inte särskilt framgångsrika. Garnham pekar också på att det, liksom beträffande klubbar och spelare, fanns en tydlig etnisk skiljelinje inom publiken i Belfasttrakten. Katolska åskådare stödde lag med katolsk bakgrund och med katolska spelare. På motsvarande sätt stöddes lag med bakgrund i protestantiska miljöer och med icke-katolska spelare av åskådare med anknytning till olika slag av icke-katolska kyrkor. Därigenom blev fotbollen – samtidigt som den var en mötesplats för olika etniska grupper – en arena för etnisk-politisk kamp. Under perioder av politisk spänning då frågan om irländskt självstyre aktualiserades tog sig motsättningarna ibland uttryck i omfattande läktarvåld. Sålunda inträffade till exempel vid flera tillfällen skottlossning på läktaren i samband med Belfast Celtics matcher mot lag med icke-katolsk anknytning.

I sin förklaring till varför fotbollen splittrades i två olika förbund vänder Garnham emellertid i slutkapitlet tillbaka till frågor av icke-politisk och icke-social karaktär. Han betonar att splittringen som sammanföll med nationens delning hade sin grund i olika syn på själva fotbollen – bland annat med professionalism i norr och amatörverksamhet i söder – och varifrån den skulle styras. Därmed, menar jag, negligerar Garnham fotbollens identitetsskapande betydelse. Det var en av de få sporter som överskred de etniska skiljelinjerna i dåtidens Irland och attraherade såväl katolska som icke-katolska män. Därmed byggdes etniska och realpolitiska motsättningar in i själva fotbollen på ett helt annat sätt än i någon annan idrott. När dessa motsättningar efter år 1900 alltmer eskalerade blev fotbollen därför en viktig arena för slaget mellan förespråkare för irländskt självstyre och de som ville bevara unionen med Storbritannien.

Icke desto mindre är Garnhams bok spännande och intressant läsning för de som är intresserade av såväl fotbollens som Irlands moderna historia. Framför allt de sociala analyserna av klubbar och spelare ger ett välkommet bidrag till idrottshistorien, som också skulle kunna inspirera svenska forskare.

 

Noter

[2] Se t ex John Sugden & Alan Barnes, Sport, Secterianism and Society in a Divided Ireland, Leicester 1993, s 70ff.

[3] Vad gäller Belfast Celtic se också John Kennedy, Belfast Celtic, Belfast 1989.

 

©  Mats Greiff 2006 

Köp boken från Bokus.se
Kjøp boken fra Akademika.no
Køb bogen fra Akademika.no

 

Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message