”Mycket läsvärd berättelse”

Tags:

Print Friendly
Kristian Gerner
Historiska institutionen, Lunds universitet


Jan Lindroth

Idrott under 5000 år
286 sidor, hft., ill.
Stockholm: SISU Idrottsböcker 2011
ISBN 978-91-86323-19-6


År 2012 firar vi hundraårsjubiléet av de olympiska spelen i Stockholm 1912. Inför minnesåret presenterarar nestorn bland svenska idrottshistoriker Jan Lindroth en idrottens världshistoria. Den rappt redigerade och rikt illustrerade volymen fångar redan på omslaget den starka tradition och den ständiga förnyelse som har präglat idrotten. Bokens framsida är ett foto av en antik skulptur, två nakna män i brutal tvekamp. Baksidan pryds av ett färgfoto av en brottningsmatch mellan två kvinnor klädda i funktionella tävlingstrikåer. Rörelseschemat tyder på att det handlar om ett försök till lyft i parterr. Bilderna åskådliggör en sida av civilisationsprocessen: från kaos till kosmos, från en kamp där alla medel är tillåtna till en tävling under noggrant reglerade former. Lindroth skriver om den antika ”allkampen”, pankration, där brottning och boxning ingick, att nästan allt var tillåtet: ”Tvekampen fortsatte tills någon försatts ur stridbart skick. Inte förvånande förekom dödsfall” (44).

Idrott under 5000 år en lärobok. Texten är grundad på moderna forskningsresultat om samhälle och idrott från faraonernas Egypten till det nutida Sverige. I detta stora perspektiv framstår hundraårsperioden 1850-1950 som ett undantag. Det var inte frågan om ett idylliskt tillstånd kännetecknat av allmän snällhet, men det var i alla fall en period under vilken folkhälsans främjande genom idrottsutövning och tävling mellan amatörer var de centrala inslagen, inte minst i Sverige.

De två kapitel som ägnas massidrottens epok inleds med skildringen av hur i Sverige under senare hälften av 1800-talet framväxten av tanken på folkförsvaret och införandet av allmän värnplikt för män förenades med målsättningen att människorna skulle vara fysiskt väl förberedda för utmaningar och påfrestningar under ett befarat krig. Under slutet av 1800-talet etablerades idrotten som en folkrörelse tillsammans med nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. Inom arbetarrörelsen var man kritisk mot ”sportfåneriet”, det vill säga ”pokalraseriet, mästerskapsvurmeriet och fotbollen”.

Det andra kapitlet om idrotten som massrörelse omfattar perioden från första världskrigets utbrott 1914 till etableringen av folkhemmet i Sverige och befästandet av demokratin i Västeuropa (utom Spanien och Portugal) 1950. Lindroth visar hur införandet av åttatimmarsdagen i arbetslivet och synen att ungdomen var en särskild kategori med egna behov och intressen gynnade utvecklingen av både motions- och tävlingsidrotten och gjorde idrotten till ett tydligt inslag i samhällslivet. Utvecklingen av de allmänna kommunikationerna främjade möjligheterna till tävlingar på läns- och riksnivå. Till idrottens stärkta position bidrog också att massmedia nu tog den på allvar. Både tidningarna och radion ägnade allt större utrymme åt reportage och kommentarer.

Inom idrottsforskningen lanserade finländaren Kalevi Heinilä år 1982 begreppet totalisering som beteckning på idrottspolitiken i de socialistiska öststaterna.

Jan Lindroth sätter hela tiden in utvecklingen av idrotten i Sverige i det internationella sammanhanget. Klass-, etnicitets- och könsperspektiv genomsyrar framställningen på ett självklart sätt.  Till detta kommer en sida som är så självklar att den ofta inte ägnas särskild uppmärksamhet i dagens debatter om idrotten samhällsroll, idrottens politiska roll som ett krig med andra medel. Jan Lindroth formulerar väl insikten om att idrotten kan ses som en axel kring vilken det globala konkurrens-(tävlings-!)samhället har rört sig under de hundra år som har gått sedan de olympiska spelen ägde rum i Sveriges huvudstad:

En slutsats blir att den internationella tävlingsidrotten snarare kan ses som en kraftmätning mellan nationella idrottssystem än mellan individuella idrottare. Idrottssystemen innehåller en rad faktorer som går djupt in i det omgivande samhället. Hit hör nationens ekonomi, idrottspolitik, skolväsende, allmänhetens intresse, vetenskaplig nivå, träningsfacitliteter och traditioner. I förehållande till sådana kringfaktorer utgör idrottaren som individ spjutspetsen.

[— ]

De svenska framgångarna vid OS 1912 byggde på en avancerad nationell resursmobilisering (269).

Lindroth tar upp hur idrotten kan få individerna att försöka övervinna eller åtminstone komma över naturgivna individuella begränsningar för framgångsrik idrottsutövning, särskilt på tävlingsnivå. Han för i sin analys in ett begrepp som ursprungligen skapades inom forskningen om internationella relationer under det kalla kriget. Totalitarismteorin beskrev ett samhälle där alla mänskliga verksamheter kontrollerades och styrdes från ett diktatoriskt centrum. Teorins paradexempel var det nazistiska Tyskland och de kommunistiska öststaterna med Sovjetunionen i spetsen. Inom idrottsforskningen lanserade finländaren Kalevi Heinilä år 1982 begreppet totalisering som beteckning på idrottspolitiken i de socialistiska öststaterna.

Organiseringen av tävlingsidrotten i DDR erbjuder det bästa exemplet på totaliseringsprocessen. Det handlade inte bara om urval till specialträning av barn med särskilda fysiska förutsättningar, som med lämplig, målinriktad träning kunde bli praktexemplar. Barn vars föräldrar hade särskilt stora händer och fötter togs exempelvis ut till simträning om deras övriga förutsättningar gjorde dem lämpade. Det var framför allt fråga om doping, särskilt med anabola steroider. Lindroth tar utan namns nämnande upp den svenske vänsterideologen Torbjörn Tännsjös plädering för doping som ett demokratiskt medel som kan ”utjämna nyckfullt fördelade skillnader i naturlig talang”. Lindroth konkluderar att doping framstår som en del av vad han kallar den internationella tävlingsidrottens totaliseringsprocess.

Idrott under 5000 år ger många inblickar i idrotter som idag framstår som exotiska men som under tidigare perioder – antiken, medeltiden, renässansen och den moderna tiden fram till 1850 – var färgstarka inslag i festligheter, i ceremoniella sammanhang i aristokratiska kretsar och bland landsbygdsbefolkningen. Lindroth markerar redan i inledningen att ambitionen inte är att ge en total global historia. Han har medvetet valt att berätta om de idrotter och samhällsvillkor som är den historiska bakgrunden till de idrotter som utövas i dagens Sverige och vilka massmedia ägnar större delen av sitt utrymme. Han lyckas inte bara med att ge en färgsprakande – illustrationerna är många och välvalda – och mångsidig bild av idrotten som aktivitet och folknöje i äldre tid. Han förmår också att kombinera berättelserna om idrott i snäv mening med ingående redogörelser för de stora samhällsförändringarna, den större ramen för idrotten, och med initierade redogörelser för den medicinska och samhällsvetenskapliga idrottsforskningens resultat.

Lindroths lärobok har stora pedagogiska förtjänster. De särskilda historiska och idrottsteoretiska begreppen förklaras utförligt. Huvudtesen i varje kapitel presenteras i särskilda inledande avsnitt. Alla tänkbara sidor av idrotten tas upp: idrott som hälsopolitik, som tävlingsverksamhet, som motionsutövning och som medel i den internationella maktkampen. Läsningen efterlämnar trots alla bokens förtjänster en vemodig känsla hos en gammal recensent vars främsta idrottsliga merit är ett skolmästerskap på 1500 meter för ett drygt halvsekel sedan. Vemodskänslan infinner sig därför att Lindroth mot slutet av sin skildring av idrotten som en vital del av samhällslivet tar upp den svenska frivilliga skolidrottens nedgång och fall. Han nämner en rad orsaksfaktorer. Den mest tänkvärda lyder:

Idrottslärarna bar länge upp stora delar av den frivilliga skolidrotten genom ideella insatser. Mot slutet av 1900-talet minskade viljan att ställa upp på sådana villkor. Det skedde parallellt med en hårdnande attityd i fråga om skyldigheter och rättigheter från idrottslärarnas fackliga företrädare.

Jan Lindroth är inte ute efter att brännmärka en särskild yrkesgrupp. Han konstaterar helt enkelt att idrottens historia speglar samhällets politiska, ekonomiska och sociala utveckling. Detta konsekvent tillämpade grepp görIdrott under 5000 år till en mycket läsvärd berättelse om ett väsentligt inslag i samhällslivet.

 

© Kristian Gerner 2012.


Köp Idrott under 5000 år från Adlibris.se
Kjøp Idrott under 5000 år fra Capris.no
Køb Idrott under 5000 år fra Adlibris.dk
Buy Idrott under 5000 år from Amazon.co.uk
Buy Idrott under 5000 år from Amazon.com
Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message