Dansk interventionsstudie om barn och fysisk aktivitet

Tags:

Print Friendly

Kristin Fransson
Institutionen för idrottsvetenskap, Malmö högskola


Glen Nielsen Children’s Daily Physical Activity: Patterns and the influence of socio-cultural factors 259 sidor, hft. København: Institut for Idræt 2011 ISBN 978-87-917-7139-2

Glen Nielsen
Children’s Daily Physical Activity: Patterns and the influence of socio-cultural factors
259 sidor, hft.
København: Institut for Idræt 2011
ISBN 978-87-917-7139-2

Debatten gällande barns inaktiva livsstilar och ökningen av välfärdssjukdomar bland unga har den senaste tiden varit relativt lugn i Sverige. Den var desto mer intensiv för 5-10 år sedan då larmrapporter varnade om ungas dåliga matvanor, stillasittande liv framför datorer, för få timmar Idrott och hälsa i skolan, osv. För ungas fysisk aktivitet gäller: ”Minst 60 minuter fysisk aktivitet rekommenderas varje dag. Aktiviteten bör inkludera både måttlig och hård aktivitet. Aktiviteterna kan delas upp i flera pass under dagen. De bör vara så allsidiga som möjligt för att ge kondition, muskelstyrka, rörlighet, snabbhet, kortare reaktionstid samt koordination” (Nordiska rådet 2004). Den fysiska aktiviteten har betydelse för god hälsa, social utveckling och inlärning menar många forskare (se bland annat Engström 1993; Ericsson 2003; Ericsson 2012; Lindén 2006; Sundberg 2001; vidare har Riksidrottsförbundet sammanställt en skrift om Varför idrott och fysisk aktivitet är viktig för barn och unga (2009), där en mängd positiva argument för fysisk aktivitet (okritiskt) presenteras.)

Gällande debatten om ungas fysiska aktivitet i grannlandet Danmark kan man ana att den liknat vår och att forskningsprojektet Ballerup-Tårnby undersøgelsen tagit sin utgångspunkt i detta. Projektet ifråga står i centrum för den avhandlingen som här ska recenseras.

Forskningsprojektet påbörjades år 2000 i Ballerup kommum som tagit beslut om att öka skolbarnens fysiska aktivitet. Skolbarnen, årskurs 1-3, fick fördubblat antal idrottslektioner per vecka, lokaler och utemiljöer förbättrades, och lärarna fick vidareutbildning. Kontrollkommun var Tårnby där inga speciella förändringar gjordes under de tre år projektet varade (Andersen & Froberg 2006). I forskningsprojektet deltog ett flertal forskare och doktorander. Hitintills har sex avhandlingar genererats, där Glen Nielsen författat en av dem (övriga är Bugge 2012; Eiberg 2005; Grønfeldt 2007; Hasselstrøm Albinus 2007). Nielsen disputerade 2011 vid Institut for Idræt i København under forskningsprofilen Idræt, politik, velfærd. Professor Gertrud Pfister (Københavns Universitet) och professor Lars Bo Andersen (Syddansk Universitet) var hans handledare.

Nielsens avhandling handlar om danska barns fysiska aktivitet och den inleds med att vikten av fysisk aktivitet och problem med ungas inaktivitet och barnfetma beskrivs och diskuteras. Enligt Nielsen fyller hans avhandling en lucka då kunskapen om danska barns samlade fysiska aktivitet varit begränsad. Den forskning som finns har antingen varit kvalitativ eller kvantitativ, och därför har han valt att använda båda dessa typer av metoder för att bredda förståelsen om barnens fysiska aktivitet. Avhandlingen utgör den sociologiska delen av Ballerup-Tårnby undersøgelsen med fokus på att studera de sociokulturella faktorer som påverkar barns fysiska aktivitet.

Avhandlingens syfte och upplägg

Syftet med studien är att beskriva och förklara skillnader i skolbarns dagliga fysiska aktivitet. Detta har Nielsen studerat genom att undersöka skolbarnens socio-fysiska kontext och deras sociodemografiska bakgrund samt samspelet dem emellan. Målet är att skapa ytterligare förståelse om och lyfta diskussionen kring hur barns dagliga fysiska aktivitet kan ökas.

Avhandlingen är indelad i fem delar där den första delen består av introduktion samt teoretisk och empirisk bakgrund, del två, tre och fyra består av totalt sex vetenskapliga artiklar.  I den femte och sista delen sammanfattas de övergripande resultaten och delen avslutas med ett antal rekommendationer för barns dagliga fysiska aktivitet vid interventioner.

Metod, teori och källmaterial

Nielsen har använt sig av triangulering vid empiriinsamlingen där både kvalitativa som kvantitativa metoder har använts. Empirin har han sedan studerat med flera sociologiska teorier som bland annat förklarar skillnader mellan etnicitet, kön och klass i en viss kontext. Nielsen vill förstå den sociala verklighet barnen i fråga befinner sig i. Symbolisk interaktionism (Blumer och Becker), struktureringsteori (Giddens) och Bourdies teorier om habitus och kapital har centrala roller i avhandlingen, även om också andra teoretiska perspektiv dyker upp i artiklarna.

Empirin består av data från ca 500-600 barn från de två kommuner Ballerup och Tårnby. Barnens dagliga fysiska aktivitet har mätts med hjälp av accelerometer, vilket är ett instrument som mäter omfattningen av den aktivitet en person utför under en dag (med vissa undantag)[1]. I samband med mätningarna har barnen fått föra anteckningar i en strukturerad dagbok som beskriver det som skett under de dagar då accelerometern använts. Information om barnens bakgrund och dagliga liv samlades in första gången när barnen gick i förskoleklass (6-7 år), där föräldrar och lärare besvarade enkäter. Liknande enkäter användes när barnen gick tredje klass (9-10 år). Nielsen valde dessa angreppssätt för att kunna se mönster i barns fysiska aktivitet och eventuella skillnader och samband samt beskriva förändringar.

Nielsen valde att komplettera ovanstående data med en liknande undersökning från Nya Zeeland. Vidare genomförde han observationsstudier av barns fysiska aktivitet på lekplatser och i organiserad föreningsidrott.

Nielsen menar att barns deltagande i fysisk aktivitet är ett uttryck för personligt val men att det även är en produkt av den omvärld barnet befinner sig i, där den fysiska aktiviteten är en produkt av interaktionen mellan barnet och dennes omväxlande vardag. Barnet påverkas av individuella, kontextuella och sociala faktorer.

Del 2 – Social ojämlikhet i barns fysiska aktiviet

I den andra delen av avhandlingen presenteras tre av Nielsens vetenskapliga artiklar. Nielsen har här använt sig av empiri insamlad genom de danska skolorna, det vill säga mätningar, dagböcker och enkäter. Resultaten har sedan studerats ur tre olika perspektiv. I den första artikeln står barnens socioekonomiska bakgrund i fokus, i den andra är det barn med annan etnisks bakgrund som studeras och i den sista studerar han skillnader mellan flickors och pojkars fysisk aktivitet. Resultatet visar att barn med låga socioekonomiska förutsättningar eller barn med invandrarbakgrund rör på sig i samma utsträckning som andra barn sett till den samlade fysiska aktiviteten, även om de i lägre utsträckning är aktiva i idrottsföreningar. Flickor rör sig totalt sett mindre än pojkar men är lika aktiva i idrottsföreningar som pojkar. Pojkarna rör sig betydligt mer på skolraster och på fritids (vilket går att läsa om även i Jonasson 2010).

Artiklarna är:

  • ”Predisposed to participate? The influence of family socio-economic background in children’s sports participation and daily amount of physical activity” (Nielsen, Grønfeldt, Toftegaard-Støckel & Andersen) i Sport in Society Volume 15, Issue 1, 2012
  • ”Daily physical activity and sports participation among children from ethnic minorities in Denmark” (Nielsen, Hermansen, Bugge, Dencker & Andersen) i European Journal of Sport Sciences Volume 13, Issue 3, 2013
  • ”Gender differences in the daily physical activities of Danish school children” (Nielsen, Pfister & Andersen) i European Physical Education Review Volume 17, Issue 1, 2011

Del 3 – Inflytandet av skolgårdens lekfaciliteter

I den tredje delen presenteras två artiklar som tar utgångspunkt i skolgårdslekplatsens betydelse och inflytande över barns fysiska aktivitet. I den andra artikeln är det den Nya Zeeländska studien som står i fokus. Resultaten visar att antalet lekplatser på en skola påverkar omfattningen av barns samlade fysiska aktivitet. Fler lekplatser inspirerar till mer fysisk aktivitet. Man menar då att fler bra lekplatser på skolgårdarna bör vara kostnadseffektivt för att få barnen mer friska och mer fysiskt aktiva.

Artiklarna är:

  • ”School playground facilities as a determinant of children’s daily activity – a cross-sectional study of Danish primary school children” (Nielsen, Bugge, Hermansen, Svensson & Andersen) i Journal of Physical Activity & Health Volume 9, Issue 1, 2012
  • ”Permanent Play Facilities in School Playgrounds as a Determinant of Children’s Activity” (Nielsen, Taylor, Williams & Mann ) i Journal of Physical Activity & Health Volume 7, Issue 4, 2010

Del 4 – Mellan social kvalitet och sportslig kompetens

Den fjärde delen består av den artikel jag främst tog till mig. ”Mellem social kreativitet og sportslige kompetenser: En analyse af børns bevægelsesaktiviteter i et kulturpsykologisk perspektiv” som Nielsen skrivit tillsammans med professor Reinhard Stelter. Det är en microsociologisk studie av barns fysiska aktivitet och interaktion på lekplatser och i organiserad idrott. Ett stort antal strukturerade observationer har genomförts och här finns flera spännande iakttagelser. Som att barn visar större hänsyn gentemot varandra och kompromissar för att fler ska kunna vara med när idrottsutövandet och leken sker spontant utan vuxnas påverkan.

Jag önskar att Nielsen hade lagt mer krut på denna artikel, att han varit mer kritisk i sin angreppsätt till empirin så att den hade lyfts och att han på så vis kunnat få den publicerad som granskad vetenskaplig artikel istället. Resultaten har potential och jag hade gärna sett en fördjupning av detta.

Avslutande kommentarer

Avhandlingens styrka är att kappan är tydlig, att studien är longitudinell och inbegriper mycket data. Jag tycker det är spännande att den är tvärvetenskaplig, vilket är tydligast i artiklarna, där medicin och fysiologi möter humsamfältet.

Är man intresserad av medicinska- och fysiologiska tester är de vetenskapliga artiklarna värda att läsa. Är användandet av accelerometer som mätmetod något som intresserar bör man även läsa kappan. När det gäller avhandlingen sociologisk ansats är det kappan och den sista artikeln man bör koncentrera sig på.

Det kan väl anses vara både en styrka och svaghet att studiens resultat överensstämmer med tidigare forskning. Den visar att det finns ett samband men samtidigt blir avhandlingen inte särskilt spännande och man undrar vad som är nytt och unikt med denna studie. Nielsen hade gärna fått diskutera detta på ett tydligare och mer övergripande sätt i kappan, för studien är klart viktig och fyller ett visst tomrum vilket beskrivits ovan.

Det som jag upplever som en svaghet med avhandlingen är att mycket information upprepas. Flera artiklar är rätt lika varandra och det är för mycket statistik och för lite diskussion, enligt min åsikt. Jag upplever det även problematiskt att tester som inte Nielsen varit delaktig i tar så stor plats i ett flertal artiklar, det rör sig bland annat om mätningar av BMI, som jag inte tycker har någon relevans för Nielsens studie. Detta hänger även ihop med att det är många författare till artiklarna där alla ska sätta sin prägel på resultatet och redovisa för sina angreppsätt och teoretiska ramar inom forskningsprojektet.

Jag tycker även att professor Reinhard Stelter kunde låtit Nielsen stå för den sista artikeln själv i och med att den inte publicerats i någon högt rankad vetenskaplig tidskrift där en senior forskare är krav för publicering.

Som verksam vid Institutionen för idrottsvetenskap, Malmö högskola, saknar jag naturligtvis en del svenska referenser i avhandlingen i och med likheten med Bunkefloprojektet som genomfördes i Malmö, och det är synd att bilaga 3 som Nielsen hänvisar till inte finns med i slutet av avhandlingen.

Tyvärr läser man sällan en sammanläggningsavhandling från första till sista sidan. Ofta fokuserar man på en eller ett par artiklar, vilket i och för sig kan vara smidigt, men det är de mer beskrivande delarna där författaren syns som läses i sista hand. Det är faktiskt synd för det är en konst att skriva en bra och tydlig kappa. Här står doktoranden helt fri från eventuella medförfattare (i detta fall ett flertal) att tydligt visa på den röda tråden mellan kappa och artiklar samt visa helheten i den process man genomgått.

Referenser:

  • Andersen, Lars Bo & Froberg, Karsten (red.), (2006). Sundhedsmæssige aspekter af fysisk aktivitet hos børn – et treårigt forsøg i to kommuner ved København: Ballerup og Tårnby. København: Sundedsstyrelsen
  • Bugge, Anna (2012). Effects of a longstanding effort to improve and increace sport in schools on the development of risk factors for cardiovascular disease and obesity in children and adolescents: The Copenhagen School Child Intervention Study, a seven-year controlled intervention study. Odense: Syddansk Universitet
  • Eiberg, Stig (2005). Physical fitness, physical activity and cardiovascular disease risk factors in Danish children. København: Københavns Universitet
  • Engström, Lars- Magnus (red.) (1993). Liv 90. Rapport 1, Livsstil, prestation, hälsa : motionsvanor, fysisk prestationsförmåga och hälsotillstånd bland svenska kvinnor och män i åldrarna 20-65 år. Stockholm: Folksam förlag
  • Ericssson, Ingegerd (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestation: en interventionsstudie i skolår 1-3. Lund: Lunds universitet
  • Ericsson, Ingegerd & Karlsson, Magnus (2012). ”Motorskills and School Performance in Children with Daily Physical Education in School –  A 9-Year Intervention Study”. Scandinavian Journal of Medicine and Sience in Sport. Vol 23, Issue 2
  • Grønfeldt, Vivian (2007). Børn, fysisk aktivitet og læring. København: Københavns Universitet
  • Hasselstrøm Albinus, Henriette (2007). Physical Activity and Bone Health in Danish Children. København: Københavns Universitet
  • Jonasson, Kalle (2010). Klungan och barndomens sociala rum: social gränsarbete och figurationer i rastfotboll. Malmö: Holmbergs
  • Lindén, Christian (2006). Physical activity and its effect on bone in the short- and long- term perspective.
  • Nordiska Rådet (2004). Nordic Nutrition Recommendations. 4. uppl. Integrating nutrition and physical activity. Rapport Nord 2004:13. (För svensk översättning av rekommendationen se exempelvis Folkhälsoinstitutet http://www.fhi.se/Vart-uppdrag/Fysisk-aktivitet/Rekommendationer)
  • Riksidrottsförbundet (2009). Varför idrott och fysisk är viktig för barn och unga. Fakta och argument. Stockholm: Riksidrottsförbundet http://rf.se/ImageVault/Images/id_2618/ImageVaultHandler.aspx
  • Sundberg, Martin (2001). Skeletal growth and effects of physical activity during adolescence. Lund: Lunds universitet

Copyright © Kristin Fransson 2013



[1] Accelerometerns fördelar: total fysisk aktivitet, intensitet, duration och frekvens mäts. Kan lagra data upp till 14 dagar. Accelerometerns nackdelar: okänslig för vissa aktiviteter, går ej att använda i vatten, algoritm behövs för att beräkna EE.

 

Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message