Samling vid pumpen

Nedan följer några kommentarer till regeringens pressmeddelande ”Samling för daglig rörelse”.


Ur pressmeddelandet (1)

Det råder fullständig samsyn om vikten av att barn och ungdomar ges goda möjligheter till fysisk aktivitet. Det är bra för välbefinnandet, för folkhälsan och för skolresultaten. Ändå vet vi att barn och unga rör på sig alldeles för lite och är stillasittande en alldeles för stor del av dagen. För att komma till rätta med det här samhällsproblemet krävs en bred kraftsamling från flera aktörer.

Riksidrottsförbundet, Gymnastik- och Idrottshögskolan, Svenskt Friluftsliv samt Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund/Svenska Idrottslärarföreningen är några av de aktörer som bidragit med kunskap och erfarenhet som har lett fram till att regeringen idag kan presentera initiativet Samling för daglig rörelse.

Kommentar

Det vore önskvärt med mer precision i uttalandet – det finns barn och unga som rör sig alldeles för lite, men alla barn rör sig inte för lite. Likaså är det bergfasta uttalandet om skolresultaten problematiskt. Se mitt tidigare inlägg om svårigheten med att genomföra den typen av studier (Fysisk aktivitet är bra för…?).

Längre ner i pressmeddelandet upprepar dock ministrarna (utbildningsministern, minister för forskning och högre utbildning och folkhälso- och idrottsministern) budskapet lite väl många gånger för att det inte ska upplevas som att det ska hamras in i medvetandet:

  • Barn ska röra sig varje dag. Det stärker koncentrationen och lärandet.
  • Det är en bra grund för arbetet framåt, för mer rörelse och stärkt lärande
  • Vi vill göra det här för att forskningen visar att eleverna mår bättre och att deras skolresultat förbättras när de är mer fysiskt aktiva under skoldagen.
  • Vi vet att barn och unga rör sig för lite.


Ur pressmeddelandet (2)

1. Det finns flera exempel på medvetet arbete ute på skolor för att elever ska röra sig varje dag. Det kan handla om arbete under raster, samverkan mellan skola och fritidshem, pulshöjande aktiviteter. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att lämna förslag på hur exempelvis skärpningar i läroplanen kan göra så att detta går från enskilda projekt, till att målet nås om att alla elever är del av fysisk aktivitet varje dag.

Kommentar

Sista meningen är uppbyggd enligt följande: Skolverket ska lämna förslag på hur… exempelvis…. kan… till att målet nås. Med tanke på de olika villkor som skolor har kan jag konstatera dels att det inte är ett lätt uppdrag som Skolverket har fått, dels att det material som Skolverket förmodligen kommer att producera i ärendet behöver vara så pass öppet för kontextuella olikheter att det blir upp till varje skola att omsätta och ta ansvar för vad detta konkret kommer att innebära. Skolverket har med andra ord en stor utmaning i att inte presentera ett uddlöst förslag.


Ur pressmeddelandet (3)

2. Undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa utökas med 100 timmar i grundskolan fr.o.m. 2019. En analys ska göras i vilka årskurser en utökning ger störst effekt och hur det bäst samverkar med punkt 1. Om timmarna skulle koncentreras till exempelvis högstadiet skulle det innebära ungefär 1 extra idrottslektion per vecka.

Kommentar

Detta kräver nog både analyser och förhandlingar. Om timmarna ges till de yngre barnen så ökar möjligheten att fler barn får del av dem, men om de istället läggs på högstadiet och om man inte har kommit tillrätta med den ojämna närvaron i ämnet riskerar vissa elever att få ökad frånvaro i skolan. Ett komplicerande faktum är att det finns fler obehöriga lärare i idrott och hälsa för elever i de yngre åldrarna. Om vanor grundläggs i tidig ålder så borde timmarna läggas där. Samtidigt uppfattar jag att drivande lärare i idrott och hälsa som hörs i debatten om mer fysisk aktivitet oftast undervisar antingen på högstadiet eller på gymnasiet (men det är ju så klart en empirisk fråga), och att de nog gärna ser att timmarna läggs under högstadietiden.


Ur pressmeddelandet (4)

3. Inom initiativet samlas ett ”rörelsenätverk” bestående av Riksidrottsförbundet, Gymnastik- och Idrottshögskolan, Svenskt Friluftsliv samt Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund/Svenska Idrottslärarföreningen för att skapa en kontinuerlig dialog om bl.a. kompetensutveckling och fler behöriga lärare i idrott och hälsa.

Kommentar

Dialogen ska handla om bl.a. kompetensutveckling och fler behöriga lärare i idrott och hälsa. Dialog är en början, men har inte denna dialog pågått länge nu? Och har denna typ av nätverk (där de som ingår inte är alltför olika varandra) förutsättningar att komma på kreativa angreppssätt? Benämningen ”rörelsenätverk” (som förvisso kanske är ett arbetsnamn?) indikerar det motsatta – är det exempelvis eleven eller rörelsen som är i förgrunden? Varför inte ett nätverk för elevhälsa genom sunt förhållningssätt till kropp och rörelse (kan då innebära fysisk vila och eventuellt läxläsning för de elever som redan tränar fyra timmar om dagen)? Saknas det inte betydelsefulla aktörer i nätverket som företräder barn och ungdomar?


Ur pressmeddelandet (5)

4. Riksidrottsförbundet gör inom ramen för den nya rörelsesatsningen en kraftsamling för mer idrott, rörelse och utveckling av rörelseförståelse inom ramen för skoldagen. Satsningen görs i anslutning till skoldagen och leds på regional nivå av distriktsidrottsförbunden i samverkan med kommuner och andra huvudmän.

Kommentar

Det är oklart här om det är i inom ramen för skoldagen eller i anslutning till skoldagen. Kan man ana en viss oenighet? Under skoldagen gäller skolans styrdokument, detta oavsett de viljeinriktningar som har beslutats i idrottsföreningarna. Ska föreningar verka på skoltid så behöver de också ha kunskaper om och kunna följa skolans värdegrund (Ängelholms kommun har genom initiativet Aktivitet förebygger arbetat en del med dessa frågor och utbildat ledare som medverkar under skoldagen. Läs mer om detta här.)


Ur pressmeddelandet (6)

5. Friluftsrörelsen spelar en viktig roll för att skapa intresse och möjligheter för barn och ungdomar att röra på sig i naturen. Regeringen ser hur Svenskt Friluftslivs verksamhet gentemot skolelever som möjliggjorts av anslagsökning i budgetpropositionen för 2016 stärker skolors förutsättningar för daglig rörelse. Vi kommer att i rörelsenätverket föra dialog för att se hur goda exempel kan spridas ytterligare.

Kommentar

Här ska ytterligare dialog föras – för att se hur… goda exempel kan…. spridas ytterligare. Återigen, skolors kontextuella villkor skiljer sig åt. I rörelsenätverket ingår olika intressenter, vilket innebär att de eventuella exempel som lyfts fram också kan ses som resultatet av olika ”rörelsepolitiska” förhandlingar i nätverket. Goda exempel kan därtill svårligen överföras utan att anpassas till de rådande villkoren. Vad som kan fungera bra i ett sammanhang kan fungera dåligt i ett annat, och här blir det då viktigt att lyfta exemplen från att vara just exempel till att de istället innebär en annan form av kunskaper – jämför exempelvis barnkonsekvensanalyser som kortfattat innebär att ett antal frågor ställs i relation till beslut och handlingar utifrån ett barnperspektiv och Barnombudsmannens råd i sammanhanget:

”Det som är det bästa för ett barn i en given situation är inte nödvändigtvis det bästa för ett annat barn. Det som gynnar en grupp barn kan missgynna en annan och så vidare. Det gäller alltså att finna sätt att hantera dessa olika perspektiv på såväl individ- som gruppnivå med utgångspunkt i varje enskild situation.
Det kan också finnas motsättningar mellan ett eller flera barns bästa och andra samhällsintressen. I de fall då barnets eller barnens bästa har fått ge vika för något annat intresse är det särskilt viktigt att analysen och besluten finns dokumenterade så att det framgår vad som har legat till grund för prioriteringen. Det är också av största vikt att barnets eller barnens egna åsikter och önskemål förs fram och dokumenteras” (s. 2 Uppnå kvalitet i beslut som rör barn och unga).


Ur pressmeddelandet (7)

6. Utbildningsdepartementet och Socialdepartementet samverkar för ungas hälsa i syfte att ta ett helhetsgrepp på regeringens olika insatser för barns och ungas fysiska och psykiska hälsa.

Kommentar

I denna punkt kan jag konstatera att rörelse eller fysisk aktivitet inte är omnämnt, istället handlar det om barns och ungas fysiska och psykiska hälsa. Helhetsgrepp är bra – kanske kan då även rörelsenätverkets insatser komma att utvärderas — och varför då inte utifrån Barnombudmannens  råd om barnkonsekvensanalyser i syfte att uppnå kvalitet i beslutsfattandet som rör barn och unga?


Avslutningsvis

Särskilt kallade och mest hugade att föra fram rörelseläran har samlats vid pumpen för att bilda nätverk, föra dialoger, kraftsamla, ta helhetsgrepp och finna goda exempel. Men frågan är vad som händer sedan?


Extra (i sommartider)

Samling vid pumpen av Ulf Peder Olrog

 

About author
Katarina Schenker is senior lecturer in sport sciences at Linnaeus University in Sweden. Her research interests concern inclusion and exclusion of children and youth in PE, as well as in the state funded Swedish sports movement. Her research pinpoints how and why teachers’ presumptions and teaching logics act excluding for some children and youth. Additionally, she investigates the relationship between sport and social entrepreneurship in the context of the Swedish sport model and Swedish sport policy. Some of her recent publications are «Health(y) Education in Health and Physical Education», Sport, education and society (2016); «The doxa of PETE – Set in stone?», European Physical Education Review (with Larsson & Linnér, 2016); «Teaching physical activity – a matter of health and equality?», Scandinavian Journal of Educational Research (2017); KIOSK – Idrott och socialt entreprenörskap (with Tomas Peterson, Malmö: Bokbox 2015).
Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message