Nu börjar skid-VM Falun. Uppstartspratet i medierna – som började för något år sedan – är över, skönt! En viss mättnad infinner sig.
I Sverige oroar man sig mycket för att de norska skidåkarna ska dominera stort och vinna många medaljer. I Norge är skidåkningen en ”nationalsport”, så är det inte riktigt i Sverige. Denna ståndpunkt – och försök till förklaring av Norges framgångar – är av gammalt datum. I 1922 års idrottsutredning (”Statsunderstöd för idrottens främjande” ) noterades att ”hela folket” i Norge värnade och praktiserade längdskidåkning. Glädjande var dock, menade utredarna, att intresset för skidåkning i Sverige ”under de senaste åren” ökat väsentligt, ”och det lider nog icke något tvivel att en viktig orsak härtill är att finna i det organisations- och propagandaarbete, som nedlagts från föreningarnas sida”. Skollärarnas insats hade också varit viktig när det gällde skidsportens ökande popularitet. Ett problem var dock utrustningen, att många skolbarn inte hade några skidor.
Den lösning på utrustningsproblematiken som föreslogs i 1922 års utredning säger något om hur tiderna förändrats: ”Genom skidslöjden kunna gossar i åldern 12-14 år själva skaffa sig skidor, såsom också skett i många skolor, och det har visat sig att barnen genom denna skidtillverkning få en mera ingående kännedom om skidan, dess skötsel och vård. Statsmedel anses emellertid endast böra användas för att kostnadsfritt kunna tillhandahålla lämpliga modellskidor och brättjärn. Anskaffandet av övriga verktyg och virke bör åligga skolorna.”
Heja Sverige!
