Medaljer som empiri?

Vad berättar (inte) medaljer om idrottskulturer?

IMG_2049

IMG_2051

IMG_2048

IMG_2047

IMG_2050

IMG_2046

Vissa medaljer lyfter i bilden fram den geografiska platsen (landet/staden), så är fallet gällande de två danska loppen i Roskilde och Köpenhamn. På dessa två medaljer framgår också kopplingen till Dansk svømmeunion, som aktivt på olika sätt verkar för att deltagandet i ”Åbent vand”-lopp ska vara säkert och tillgängligt för bredden, dvs. också de som inte har en våtdräkt i sin normalutrustning.

I Halmstad kan man se en tydlig koppling till stadsvapnet, genom ”Tre hjärtan” som ju också är en del av stadens varumärke. På denna medalj finns den arrangerande klubben med i stor stil, som har den röda färgen som sin klubbfärg. En möjlig tolkning är att medaljen med sin röda färg och sina tre hjärtan ska få oss att gilla (känna kärlek för) Halmstad.

Annars kan man med bilden betona betydelsen av själva simningen, vilket man gör i Kalmar, Malmö och i samband med Å-simmet. I Kalmar lyfts tävlingsinslaget genom att porträttera en buckla. Och kanske behöver vissa städer inte mer marknadsföring bildmässigt? Man förväntas veta vad staden står för och känna till kärnvärdena. Jämför med ”Haur du sitt Malmö haur du sitt varden”.

Loppen kan bli en del av både städers och klubbars varumärkesproduktion, och denna koppling kan ibland synas på medaljerna. Jag tror att är det en irreversibel process och att vi kommer att se mer av detta, och tydligare kopplingar till eventuella sponsorer. Möjligen kan man säga att medaljerna också  visar var i denna process som eventet, arrangören och kommunen befinner sig.

Och det finns mer att säga, det här gläntar bara lite på dörren.

About author
Katarina Schenker is senior lecturer in sport sciences at Linnaeus University in Sweden. Her research interests concern inclusion and exclusion of children and youth in PE, as well as in the state funded Swedish sports movement. Her research pinpoints how and why teachers’ presumptions and teaching logics act excluding for some children and youth. Additionally, she investigates the relationship between sport and social entrepreneurship in the context of the Swedish sport model and Swedish sport policy. Some of her recent publications are «Health(y) Education in Health and Physical Education», Sport, education and society (2016); «The doxa of PETE – Set in stone?», European Physical Education Review (with Larsson & Linnér, 2016); «Teaching physical activity – a matter of health and equality?», Scandinavian Journal of Educational Research (2017); KIOSK – Idrott och socialt entreprenörskap (with Tomas Peterson, Malmö: Bokbox 2015).
Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message