Idrott och politruk hör inte ihop (Del 1)

Idrott och politik hör inte samman! Detta påstående och dess motsats skallar med jämna mellanrum likt huliganers hetlevrade hejaramsor när habila herrar ska joxa med trasan.

SVT debatt i veckan utgick från de stundande Olympiska vinterspelen i Sotji, Ryssland. Den eviga frågeställningen om huruvida idrott och politik hör samman fick inleda och de vanliga käpphästarna fick trava runt. På ena sidan har vi förbundsfolk, medlemmar av olympiska kommittéer, och idrottare, men även politiker, investerare, samt företagare som verkar eller utför tjänster för de spel som åter väckt debatten till liv. På den andra sidan har vi kulturkritiker, journalister, oppositionspolitiker, samt enskilda tjänstemän i sådana myndigheter och intresseorganisationer som på något vis uppdagat oegentligheter i samband med det evenemang som kritiseras.

OS i Sotji, som är det som för tillfället fått elden att flamma upp, är ett så frapperande fall i frågan om affiniteten mellan idrott och politik att diskussionen inte går att undvika. Spelen är President Vladimir Putins, från början till slut. Ett statsöverhuvud bevakar personligen att hoppbackar blir byggda och testar pisterna själv. Ett skepp kommer lastat. Med vadå? Från Ryssland, över Atlanten, i samband med att dignitärer från den internationella olympiska kommittén skulle sammanstråla för att besluta huruvida vinter-OS 2014 skulle gå till Österrike, Ryssland eller Sydkorea, kom Putin med is tillräckligt för att upprätta en konståkningsbana i Guatemala – ett land där ”halkat runt på banan” dittills bara hade haft en bemärkelse.

Vad jag vill säga är att idrott förutsätter politik. Så har det varit historiskt också. De olympiska spelen anordnades i antiken i direkt kontrast till det politiskt spända läget mellan de olika stadsstaterna. Romerska evenemang i Colosseum och Circus Maximus anordnades delvis för att stävja plebejernas upproriska potential med den kända devisen: Bröd och Skådespel åt Folket! Industrialismens Rule Britannia använde sporten för att kristna världen muskulärt. Som Jörn Hansen visar bidrog den i de framväxande nationalstaterna rådande merkantilismen till att även medborgarna sågs som ”livestock”, och följaktligen att dessa måste danas kroppsligt genom disciplinära program såsom Linggymnastik. Sedan den moderna olympiska rörelsen föddes har idrotten blivit en högintensiv skådeplats för olika politiska systems symboliska kraftmätningar. Berlin, Mexico City, Moskva, Los Angeles och München är bara några av de städer som sammankopplas med politiska skärmytslingar och sammandrabbningar av och i olika slag och grad.

Ergo: sambanden mellan idrott och politik är obestridliga. KOM INTE OCH PÅSTÅ NÅGOT ANNAT (ursäkta min internetska)!

Sotji så (nu när debaclet ändå snart skall gå av stapeln). Folk har dött, blivit av med sina hus, naturvärden har förstörts, människor har korrumperats för dessa spel. Marken som spelen äger rum på är figurativt minerad mark i den sekler gamla konflikten mellan Ryssland och folkslagen i Norra Kaukasus. De dokumentärer som står som spön i TV-tablåns slalombacke för tillfället pekar på att Putin med OS i Sotji bygger sitt eget monument som en av Rysslands starkaste ledare och samtidigt visar Rysslands förträfflighet internationellt. Ekonomisk logik anförs också i samma andetag. Sotji, Rysslands enda subtropiska stad (!), är en av de mest attraktiva och tomtdyra platserna i Ryssland, varför oligarker spekuleras vara intresserade av den som lekplats. Laxarna leker inte i floderna där längre. ”Laxarna” har istället krälat upp på land i en vidrig evolution för att omsättas i de snabba klipp och feta mutor i den laglösa villervalla som präglar exproprieringen av vanligt folks hemman i trakten.

Men, nu kommer det som är verkligen intressant. Varför fortsätter vissa, idrottsprotagonister, att säga att idrott och politik inte hör samman? Och framförallt, varför fortsätter begåvat folk att kriga för det banala påståendet att idrott och politik hör ihop, när det är så slående att det är giltigt. Inte minst när det är så övertygande som i fallet för Sotji.

Jag tror att det är fel på frågan: Hör idrott och politik ihop? Formulerad så, d.v.s. möjlig att besvara med ”ja” eller ”nej”, leder den åter till fruktlöst ställningskrig, med start redan nu i sommar när Brasilien står som värd för fotbolls-VM. Istället borde vi överväga att ställa frågor som: Vad menas med påståendet att idrott och politik inte hör ihop? På vilka sätt hänger idrott och politik ihop? Vad kan idrotten manifestera i politik? Vad kan politiskt manifesteras i idrott?

About author
Jag forskar om idrott på Linnéuniversitetet. Med projektnamnet "BodyBildung" försöker jag hitta kopplingar mellan tanke och rörelse, teori och praktik, samt mellan filosofi och sport.
Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message