I skuggan av Sotji: fostran till landslaget

Följande dokumentation är sju år gammal och har legat i ”byrålådan” sedan dess:

Min son är precis fyllda sju år och går i en förskoleklass på en F-3 skola. På rasterna samlas ett antal barn som oftast är pojkar i spridda åldrar och spelar boll. Fotbollsplanen ligger cirka 15 meter utanför skolgården och är omgiven av höga buskar.

En av fotbollslekarna innebär att man spelar med endast ett mål och ”man mot man”. Den som gör mål får poäng, den som missar förlorar poäng och målvakten får poäng om han tar bollen och förlorar poäng om det blir mål. När målvakten fått ett visst antal minuspoäng ska han vända sig mot målet och bocka sig ner. De andra barnen ska en och en skjuta mot målvaktens ända på nära håll, uppskattningsvis 2-3 meter, så hårt de kan. Detta moment kallas för ”rövning”. Den som har minst poäng av utespelarna får sedan stå i mål. (Något barn har utvecklat en strategi för att inte bli målvakt – han skjuter aldrig mot mål och får därför inte några minuspoäng.)

Jag förklarade för min son att han fick vara med i leken, men inte på ”rövningen”. I kontaktboken skrev jag till lärarna att momentet är oacceptabelt, och att barnen kan förlora respekten för varandra. Lärarna svarade att de skulle ta upp det med de andra klasslärarna och med eleverna.

En av lärarna hade samtal med sonen och talade om för honom att han inte fick vara med på ”rövningen”. De övriga barnen fortsatte dock med momentet. En lärare var vid minst ett tillfälle med vid fotbollsplanen och såg ”leken”. Hon sade till sonen att han inte fick vara med under ”rövningen” och att det var hans mamma som hade bestämt det. De övriga barnen accepterade inledningsvis att sonen inte var med, men efter ett tag började ett av de äldre barnen hota förskolebarnen med att de skulle utsättas för något som gjorde ännu mer ont. Till slut fick inte min son vara med alls i leken för några av de äldre barnen om han inte var med på ”rövningen”.

På ett föräldramöte med förskolebarnens och ettornas föräldrar informerade sonens pappa de övriga föräldrarna om leken med ”rövningen”. De tycktes inte känna till den. Flera föräldrar stöttade honom i kravet att momentet måste upphöra. Lärarna gick i svaromål och framhöll att de inte kan vara vid fotbollsplanen hela tiden. Man kom överens om att föräldrarna skulle tala med sina barn och att lärarna skulle tala med de övriga klasslärarna om att de måste ta upp det med sina elever. Momentet upphörde i några dagar för att sedan återkomma som inslag på rasterna och på fritids.

Jag frågade sonen om han förstod varför han inte fick vara med, men det gjorde han inte. Efter att ha fått förklarat för sig hur det kan kännas för målvakten – han har redan misslyckats med att stå i mål, han vet inte om bollarna kommer att träffa honom och han vet inte hur hårt skottet kommer att vara – tycktes sonen förstå något av resonemanget och han föreslog då att det egentligen borde vara vinnaren skulle ”rövas”…

Efter ytterligare ett samtal med fritidspersonal där jag lyfte att barnen troligen inte förstod varför de inte fick göra ”rövningen”, och att barnen måste ges möjlighet att förstå den utsattes upplevelse, upphörde leken – åtminstone enligt vad sonen berättade för mig. Å andra sidan har han sju år gammal fått lära sig ”the hard way” att det i det sociala sammanhanget kan bli än mer smärtsamt att berätta för mamma än att leken tåla.

About author
Katarina Schenker is senior lecturer in sport sciences at Linnaeus University in Sweden. Her research interests concern inclusion and exclusion of children and youth in PE, as well as in the state funded Swedish sports movement. Her research pinpoints how and why teachers’ presumptions and teaching logics act excluding for some children and youth. Additionally, she investigates the relationship between sport and social entrepreneurship in the context of the Swedish sport model and Swedish sport policy. Some of her recent publications are «Health(y) Education in Health and Physical Education», Sport, education and society (2016); «The doxa of PETE – Set in stone?», European Physical Education Review (with Larsson & Linnér, 2016); KIOSK – Idrott och socialt entreprenörskap (with Tomas Peterson, Malmö: Bokbox 2016).
Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message