Heta idrottsdiskussioner innan idrottskonferensen regnade bort i en tyfon

Med stor ödmjukhet ser jag tillbaka på de senaste tre veckorna då jag har semestrat i Sydkorea och bland annat tittat på den olympiska byn inför 2018, varit på konferens i Taipei med idrottsforskare och råkat ut för en tyfon och sedan avslutat tiden på en holme, längst ut i den stockholmska skärgården. Jag förklarade för min chef idag att jag har lite Arja Saijonmaa- känsla just nu: Jag vill tacka livet som har gett mig så mycket(och frasen ska sjungas med hennes röst och accent) .

Idrottskonferensen(ISHPES, www.ishpes.org) pågick 18-22/8. Key note speakers blandades med tre parallella presentationssessioner och en gemensam paneldiskussion.

Måndagens presentationer i sessionsrum 3

Måndagens presentationer i sessionsrum 3

 

 

Det asiatiska perspektivet dominerade, ett perspektiv som även jag hade tagit fasta på och därför presenterade:

“ Japan Strengthens the Olympic Value of Nordic Skiing ”

I det här blogginlägget vill jag belysa paneldiskussionen som genomfördes på måndagen med några av de ledande forskarna inom idrottshistoria med närliggande ämnen. I panelen satt bland annat Gerald Gems. Rubriken till diskussionen var: ”Asian Sports Meets Western Sports: Cross-cultural Exchanges”.

 

Ur ett historiskt perspektiv märks hur påtaglig imperialismen har varit i många av de östasiatiska länderna. Hur västländerna kom och introducerade ”sina” idrotter och hur det högre etablissemanget i bland annat Japan omfamnade de västerländska idealen. Detta gällde både idrotterna och det kroppsliga idealet. Sumon gick rakt emot det västerländska och blev förlöjligad när den presenterades på olika håll i västländerna. Förutom hos president Rosevelt, som omfamnade den. Just Sumons kulturella historia blev dock för stark för de västerländska idrotterna och sumon lyckades med hjälp av sportifieringen att bli Japans nationalidrott.

Imperialismens spår märktes även i paneldiskussionen när man diskuterade hur Väst möter Öst och hur Öst anpassar sig till Väst. I diskussionen framkom att man ville komma bort från de imperialistiska konnotationerna och tankarna. En forskare i publiken tog därför till orda och ifrågasatte om man idag överhuvudtaget kan prata om Väst och Öst? Det ledde till en diskussion, som jag återberättar med mina egna ord och tankar. När vi pratar om Väst och Öst är det lätt att det är den imperialistiska tanken som dominerar, att Öst ska lära av Väst. Forskaren undrade om vi inte ska prata om Nord och Syd istället med tanke på den värdsliga ordningen idag. Den frågan satte igång mina tankar. Om det är den imperialistiska tanken om Västs historiska överlägsenhet i vissa hänseenden(bestämda av Väst) som får oss att ifrågasätta definitionen Öst och Väst undrar jag om vi inte i försöket att få bort den imperialistiska tanken snävar in oss allt för mycket. För Öst består ju inte bara av de Östasiatiska länderna som råkade ut för imperialismen under 1800- och 1900-talen.  Öst betyder ju även många länder i f.d Sovjetunionen och grannstater till dessa länder som har en helt annan historia. I vår tanke att komma bort från imperialism verkar alltså en del länder bli negligerade. Dessutom funderade jag efteråt om Nord- Syd begreppet skulle vara bättre. Jag frågade några av forskarna vilka länder de menade ingår i Nord och de svarade lite olika, men några länder var gemensamma, nämligen de nordiska europeiska länderna. Och vi konstaterade att det är ju faktiskt samma länder som ingår i Väst- definitionen ihop med några till. Och är då Nord- Syd en mer intressant definition att lägga fokus på? För ärligt talat. Även i begreppet Nord och Syd finns det också ofta en implicit värdering, att Nord är den överlägsna delen. Nord är till exempel rikare. I syd finns många utvecklingsländer etc. Och var går gränsen mellan Nord och Syd?

Är dessa definitioner överhuvudtaget intressanta när de kommer till idrottsforskning och idrotten som samhälleligt fenomen? Finns det inte andra definitioner som vore mer intressanta och andra perspektiv? Ett perspektiv som också kom upp under diskussionen var om vi inte lämnar globaliseringen alltmer och riktar in oss på glokalisering?(def. ett internationellt fenomen/ produkt etc. som anpassas till den lokala kulturen/ marknaden/ samhället.) Vore inte det ett mer intressant perspektiv att sätta fokus på än att vi snävar in oss i geografiska definitioner där tolkningarna är oklara?

Det var ett av många ämnen som avhandlades dessa dagar. En mycket välorganiserad konferens som gav ett enormt mervärde i kontakter, diskussioner och framförallt genom miljön och landet vi befann oss i.

Det var bara en sak som ställde till det. En tyfon seglade in på onsdagen och Taipeis kommunledning stängde alla offentliga lokaler. Vilket jag dock hade missat och därför stod helt ensam utanför universitetet för att gå in och lyssna på Malcolm McLeans Key Note presentation. Han var ju inte heller där såklart. Men även de omständigheterna gav mervärde. Malcolm konstaterade nämligen fascinerat att han aldrig tidigare hade fått lov att ställa in en presentation pga en tyfon!

Rudolf Müllner, Österrike, Pascal Charitas, Frankrike och jag trotsade tyfonen för sightseeing

Rudolf Müllner, Österrike, Pascal Charitas, Frankrike och jag trotsade tyfonen för sightseeing

Tack och lov hade vi möjlighet att lyssna till honom när tyfonen började släppa taget om Taipei på torsdagsmorgonen och hela konferensen avslutades därmed med ännu ett intressant ämne, nämligen bojkotter inom sport.

Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message