Hälsosam hälsa i Idrott och hälsa?

Ett problem som alltmer upptar min tid är hälsan i skolämnet idrott och hälsa. Hälsa är svårt, det är i princip möjligt att analysera hälsa med hjälp av alla vetenskapsdiscipliner. Så vem har rätt och vem har fel? Och vad ska eleverna i skolan utbildas i inom ramen för skolämnet? Och varför?

Jag har svårt att konkretisera den hälsa som beskrivs i den nationella kursplanen (Lgr 11), med målsättningen att kunskaper i idrott och hälsa ska vara en tillgång för både individ och samhälle. Jag uppfattar det som att den fysiska hälsan ges företräde, och att det förtydligas än mer i kommentarmaterialet. Ett syfte med undervisningen i idrott och hälsa är enligt kommentarmaterialet:

”att eleverna ska utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet. Det innebär att undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utifrån egna erfarenheter utveckla kunskaper om hur träningsmetoder, rörelseaktiviteter, kost och andra faktorer kan påverka deras fysiska förmåga.” (s.7)

Men vad får denna utgångspunkt egentligen för konsekvenser för hälsan i samhället ”i övrigt”? Med stöd av naturvetenskapliga begrepp kan ansvaret för hälsan läggas på individen. Perspektivet får som konsekvens att eleverna förväntas kontrollera sin hälsa – så hur hälsosam känner man sig om man uppfattar sig själv som för tjock (vilket inte behöver vara ”sant”, ens utifrån samhällets ideal)? Tillhör man B-laget då – de som inte lever upp till förväntningarna?

Blachman, DR2I Aftonbladet lyfter Eva Franchell samhällets oförmåga att prioritera kvinnors hälsa då hon problematiserar det smala kvinnoidealet som kom i slutet av sextiotalet och som fortfarande har stor genomslagskraft i samhället. Småflickor bantar och unga kvinnor tycks må allt sämre.

Och jag undrar, hur kan då naturvetenskaplig kunskap om den fysiska hälsan bidra till tolerans för och ödmjukhet inför utseendemässiga olikheter och en minskad benägenhet att kommentera kvinnors kroppar? Eller har inte detta med ämnet att göra? Ses ämnet som neutralt med objektiv kunskap?

Peter Korp, vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet, uttrycker sig på följande vis i artikeln The symbolic power of ‘healthy lifestyles’:

”The discussion of ‘healthy lifestyles’ needs to focus on the extent to which an ideological representation of a ‘good’ and ‘healthy’ life is in fact implicit in the very notion of the ‘healthy lifestyle’.” (s.24 )

och:

”Since these ideals are held out as a definite and neutral representation of health, while in reality they are produced and maintained by specific social groups, the effect is a discourse promoting specific values and norms regarding healthy living, while at the same time unable to understand other values and norms.” (s. 24-25)

Ifall vi väljer att prioritera den fysiska hälsan i skolämnet idrott och hälsa, menar jag att skolämnet riskerar att förstärka samhällstrenden – en farhåga som jag har är att flickor tenderar att bedömas utifrån sina kroppars utseende, och att pojkar även fortsättningsvis kan bedömas utifrån sina prestationer. En konsekvens av scenariot är att samhällets genusstrukturer reproduceras och att flickor fortsätter att må dåligt – eller åtminstone leder inte idrott och hälsa till mer hälsa.

Korp manar i slutet av artikeln:

”This doxa, and the symbolic power inherent within it, needs to be brought to the surface of the debate over healthy lifestyles within health promotion and medical sociology. Health experts need to know what it is they are promoting and the ideological presumptions behind their strategies.” (s. 25)

Jag menar att alla instanser som är relaterade till skolämnet idrott och hälsa (alltså skolor, lärarutbildning, Skolverket, forskarutbildningar och forskare inom ämnet), här behöver inräknas i gruppen som behöver veta vad det är för hälsa som vi väljer att lyfta fram och vilka ideologiska antaganden (didaktiska principer) som ligger till grund för den tänkta (självklara?), ofta aktivitetsbaserade, undervisningen i idrott och hälsa.

Utifrån vad vi lägger i begreppet hälsa är val (även icke-val) och handlingar relaterade till utbildning och forskning politiska – oavsett inom vilken vetenskapsdisciplin vi verkar och de objektivitetsanspråk/föresatser som proklameras inom densamma. För vilka krav ställs implicit på eleverna ifall vi har föreställningen att det är möjligt att se på en kropp hur hälsosam den är? Vad får det för konsekvenser för eleverna, undervisningen, betygen och samhället? Och även om det finns ett antagande om att den fysiska hälsan inte nödvändigtvis kan observeras med blotta ögat – vilka hälsoproblem i samhället kan ”ämnesföreträdare” med utgångspunkt i den fysiska hälsan, bli medskyldiga till?

Och jag undrar också över relationen till FN:s barnkonvention  –  för vad är egentligen hälsa utifrån barnets bästa i idrott och hälsa?

 

Referens

Korp, Peter (2008). The symbolic power of ‘healthy lifestyles’. Health Sociology Review. 17:1, s. 18-26

 

About author
Katarina Schenker is senior lecturer in sport sciences at Linnaeus University in Sweden. Her research interests concern inclusion and exclusion of children and youth in PE, as well as in the state funded Swedish sports movement. Her research pinpoints how and why teachers’ presumptions and teaching logics act excluding for some children and youth. Additionally, she investigates the relationship between sport and social entrepreneurship in the context of the Swedish sport model and Swedish sport policy. Some of her recent publications are «Health(y) Education in Health and Physical Education», Sport, education and society (2016); «The doxa of PETE – Set in stone?», European Physical Education Review (with Larsson & Linnér, 2016); «Teaching physical activity – a matter of health and equality?», Scandinavian Journal of Educational Research (2017); KIOSK – Idrott och socialt entreprenörskap (with Tomas Peterson, Malmö: Bokbox 2015).
2 total comments on this postSubmit yours
  1. avatar

    Varför ska allt ansvar för hälsa ligga på ämnet ”idrott och hälsa”?

    Varför kan inte den fysiska hälsa få ta företräde i ett ämnet som handlar om just idrott? Var ska den annars få plats, inom socilogin, psykologin, var?

    Det är rätt självklart att att hälsodelen i ämnet ”idrott och hälsa” fokuserar på det som anges kommentarerna:

    ”att eleverna ska utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet. Det innebär att undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utifrån egna erfarenheter utveckla kunskaper om hur träningsmetoder, rörelseaktiviteter, kost och andra faktorer kan påverka deras fysiska förmåga.”

    Låt idrottens hälsa handla om det idrott handlar om, hur den fysiska aktiviteten på verkar vår kroppar. De flesta definitioner av idrott utgår just från termen ”fysisk aktivitet” och vad är idrotten om man plockar bort denna grund?
    För ämnet ”idrott och hälsa” skulle skriften FYSS vara ett perfekt underlag att bygga undervisning i hälsodelen på.

    För om ämnet ”idrott och hälsa” ska täcka in alla dimensioner av begreppet hälsa är det lika bra att vi redan nu plockar bort idrotten och bara kör hälsa. Hälsa är för stort för att kunna rymmas inom ämnet ”idrotts och hälsa”. Eller så låter man varje ingående del av hälsa ta sitt ansvar, sociologin sin, psykologin sin, ekonomin sin osv. Ämnet idrott tar absolut sitt ansvar i samhället och fokusear på det delar man kan, nämligen hur fysisk aktivitet påverka vår hälsa.

    I stället för att sätta en negativ stämpel på det som görs idag inom idrotten ch fysisk aktivitet, som har ett start vetenskapligt stöd, sätt istället press på övriga ämnen att ta sitt ansvar inom ”sin” del av begreppet hälsa.

  2. avatar

    Hej, ja, det är mycket att fundera över. Dels behöver vi, med hälsan i åtanke, fundera över hur vi möter elever som mer eller mindre aktivt väljer bort ämnet, dels måste vi fundera över ämnets innehåll så att det inte reproducerar problem som redan finns i samhället. Allt kan alltid bli bättre.

    Som du ser i texten så riktar jag mig till flera aktörer, och tillsammans över tid behöver vi arbeta med dessa frågor. Det finns inga enkla svar.

Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message