Folkfotboll och fasta

Efter de två första friluftslektionerna där vi undersökte is, eld, ljud och marshmallows hade vi vårt första pass inomhus. Hallen är väl ingen höjdare men vi gjorde vad vi kunde på temat luft. Vissa blev besvikna när de upptäckte att vi inte skulle använda trampetter. Med ballonger undersökte vi lungkapacitet och huruvida detta skilde sig mellan vokalister och andra musiker. Det gjorde det inte. I stafetter, matcher, danser och performance-akter fick eleverna sedan själva utforma aktiviteter med ballonger och jättesugrör som rekvisita.

Den unkna luften byttes sedan ut mot ännu ett utomhuspass på Landborgens kant i Helsingborgs millenniegamla stadskärna. Dagen innan hade det varit fettisdag och därmed uppstod ett ypperligt tillfälle att diskutera det vackra spelets fula anfader: folkfotbollen.

På de brittiska öarna spelade man under medeltiden på fettisdagen en slags blandning mellan rugby, fotboll, brottning och boxning. Hela byar, men även fackmässiga sammanslutningar som olika gillen och skrån, kunde sålunda mötas i regelrätta råkurr. Det var inte mer än rätt att även de böljande kullarna runt Sundets pärlas enda medeltidsbyggnad skulle få beskåda en slik palaver.

Men innan Ragnarök bröt ut förde vi ett civiliserat samtal om fettisdagens och fastans religiösa och materiella aspekter.

I den första klassen valde man att dela in sig efter könstillhörighet. Tjejerna skulle försvara Kärnans port medan killarna skulle försvara Grytans scen. Den orange bollen for runt som en avgrundsande på den glatta snön och omöjliggjorde därmed för de skickliga spelarna att excellera. Fast mest låg bollen underst i en hög av barder och trubadurer.

De som hade klätt sig för minusgraderna fick raskt börja ta av sig de yttre lagren och en och annan kunde ses i linne. Det var en fröjd för ögat och för alla förbipasserande precis som när det begav sig. Man kan förstå hur fotbollen fungerade som ett ljus när fataburen gapade tom i den mörka tidsålderns bistraste midvintertimmar; ett flackande ljus som flugorna flockades kring, inte olikt spelarnas jakt på bollen.

När de började gnälla över ojämnheter, både mellan lag och i underlaget, demonstrerade detta bara hur förkroppsligad idén om idrott som någonting någorlunda rättvist och kontrollerat är hos människor av idag. När denna reflektion hade gjorts vidtog nya duster i yster gamman.

Och, ta mig tusan, var det inte någon som utropade ”Välkommen till MegaMusiks gympalektioner!” under lektionen  som en kommentar till tumultet i snön utanför Kärnan.

Till påsk skall tvåorna (som skall få sina slutbetyg i sommar) skriva en uppsats på något av följande teman: fasta, kropp, fotboll eller genus (och gärna i kombination). Ett förslag var också att de skulle försöka avstå från någonting under tiden fram till påsk och beskriva denna process. Om inte, så motivera varför de inte skulle fasta.

I morgon skall vi ägna oss åt bollspel och genus. Speciellt fokus skall läggas vid den monumentala kramen mellan mannamännen David Beckham och Zlatan Ibrahimovic som ägde rum i helgen när Zlatans senaste balja i PSG-tröjan skulle firas.

 

 

 

 

 

 

About author
Jag forskar om idrott på Linnéuniversitetet. Med projektnamnet "BodyBildung" försöker jag hitta kopplingar mellan tanke och rörelse, teori och praktik, samt mellan filosofi och sport.
Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message