En tårtdidaktisk reflektion

Skolinspek27984_389025904142_4223197_ntionen har redovisat en riktad tillsyn över 22 idrottsgymnasiers arbete mot kränkande behandling. Flera av dem (10) har fått föreläggande, vilket innebär att de måste visa att de arbetar med att förbättra sitt arbete mot kränkande behandling. Bland annat kan förlorare bestraffas genom extra armhävningar och elever uppfattar att vissa blir favoriserade och andra utfrysta av tränare. Vid en skola (häst- och ridsportutbildning) kritiserade Skolinspektionen att elever som ramlar av hästen ska baka tårta till de andra. Denna ritual visade sig vara en del av ridsportkulturen och flera som tillhör denna kultur har efter Skolinspektionens utlåtande försvarat tårtbakandet.

289939_10150933120274143_104815567_oAtt baka tårtor kan tyckas vara av mindre betydelse, och man kan fundera över hur kränkande en tårta kan vara, i synnerhet i relation till annan kritik som Skolinspektionen lyfte fram. Men tårtan är symboliskt laddad. En tårta kan användas på många sätt, bl a utifrån njutning (smak och estetik), omtanke (att man vill ge någon något som hen blir glad för), eller som belöning och bestraffning, där det senare innebär normering av beteenden – dvs. något anses som bra och något som mindre bra. Tårtans betydelse handlar om dess utseende, handling (vad man ska ha tårtan till) och sammanhang, exempelvis:

  • 29329_395837874142_241987_nTårtkastning på marknader och nöjesfält.
  • Tårtkastning mot t ex politiker.
  • Pinuppor som hoppar ur tårtor.
  • Tårtan som den tidigare kultur- och idrottsministern fick sätta kniven i.

Tårtan är en del i kommunikationen och den innehåller budskap – frågan är vilket/vilka. Med tanke på tårtans tvetydighet bör man kanske alltid vara extra observant om man uppfattar att en tårta används som en del av en ritual, i synnerhet i en statligt finansierad utbildningsverksamhet för unga.

 

Länk till Sveriges Radio, om granskningen

About author
Katarina Schenker is senior lecturer in sport sciences at Linnaeus University in Sweden. Her research interests concern inclusion and exclusion of children and youth in PE, as well as in the state funded Swedish sports movement. Her research pinpoints how and why teachers’ presumptions and teaching logics act excluding for some children and youth. Additionally, she investigates the relationship between sport and social entrepreneurship in the context of the Swedish sport model and Swedish sport policy. Some of her recent publications are «Health(y) Education in Health and Physical Education», Sport, education and society (2016); «The doxa of PETE – Set in stone?», European Physical Education Review (with Larsson & Linnér, 2016); KIOSK – Idrott och socialt entreprenörskap (with Tomas Peterson, Malmö: Bokbox 2016).
Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message