Bruksbandy, en kontrast till cynismdopning

Landskapet är nästan magiskt med snön hängandes på träden och de upplogade gatorna med sina vackra, vita vallar efter kanterna.

Granarna är ljusklädda och det är bara någon minusgrad.

Det är som ett julkort. Vi är på väg till Tunets IP. Borlänge bandys hemmaplan. Det är den traditionella Annandagsbandyn och Falu BS gästar grannstaden. Ett riktigt härligt derby.

Planen ligger bakom ett villaområde och på en av åkrarna kommer en i publiken åkandes på nyinköpta träskidor. Det finns bara två små läktare så alla står runt isen, som förr i tiden. Det finns en värmestuga/ kafeteria som är full i paus med cirka 50 personer. Innan matchen börjar går jag för att köpa lite proviant till de mina. 2 hamburgare, 1 korv med bröd och en Festis kostar sammanlagt 90 kronor. Till och med priserna är som förr.

Många har med sig bandyportföljen. Speakern ropar ut med darrande stämma att han mycket ödmjukt vill tacka alla som har kommit, vilket resulterat i ett publikrekord. 983 och en bruksbandyintresserad brukshund som kan ses på bilderna!

Det var som att vara mitt uppe i en idrottsdröm. Även om det var smärtsamt att se Falun åka på storstryk! Vilken PR för bandyn och idrotten i sin helhet!

Allt var inte bättre förr, men dessvärre läser vi ibland betydligt dystrare rubriker om dagens idrott. Kontrasten läser jag om dagen innan julafton. Marit Björgen, den största favoriten till att vinna Tour de Ski har lagts in på sjukhus på grund av hjärtproblem. Hjärtat har rusat under träning. Ännu en gång läser vi om en elitidrottare vars hjärta har fått problem. En del av utgångarna har varit mycket tragiska och publik och lagkamrater har kunnat se en till synes frisk och stark människa segna ner på fotbollsplanen och inte kunnat räddas tillbaka till livet. Lagkamrater har varit med om att öppna badrumsdörren på ett hotell för att hitta sin vän Alexander Dale Oen död i duschen. Det har blivit alltför många rubriker de senaste åren som handlar om idrottare med hjärtproblem. När jag skriver det här har man inte hittat något fel hos Marit Björgen. Vad de olika elitidrottarna har drabbats av är inte fastställt i alla fall. En del har medfödda hjärtfel hos andra är det en gåta vad som har hänt. Oavsett är det för vanligt och idrotten och forskningen måste ta ansvar.

Jag letar efter forskningsartiklar i frågan. Men hittar inte många. En av dem jag dock hittar är den här artikeln: http://www.cardiovascularultrasound.com/content/pdf/1476-7120-9-27.pdf Den handlar om ”The effect of exercise training on left ventricular function in young elite athletes”. Artikeln är publicerad 2011 och tidigt i artikeln står det att det har genomförts väldigt lite forskning i frågan.  En annan artikel heter ”Evaluation de la Performance”. Den handlar främst om man kan utläsa resultat relaterat till hjärtfrekvens. Den är alltså inte relaterat till min fråga egentligen. En annan artikel är ”Cardiologie du Sport”. Den handlar också om hur hjärtfrekvensen är relaterad till resultat.

Enligt läkaren och forskaren i Socialmedicin Tommas Timpka är idrotten kvar på ett ”förindustriellt stadium” när det gäller skadeprevention. Det går att läsa mer om det i den här artikeln http://insajd.nu/2011/09/11/%e2%80%9delitidrotten-kvar-pa-ett-forindustriellt-stadium%e2%80%9d/. Han påpekar dock att det finns vissa ljusglimtar och att det inte är nattsvart och han tar fram Rugbyn som ett gott exempel där man har infört tacklingsregler för att undvika skador. Även sjukgymnasten Rikard Johansson är inne på samma spår och även om han inte forskar så har han tagit aktiv del i ungdomsidrotten och sett dess konsekvenser på behandlingsbordet.  Läs mer här: http://insajd.nu/2011/10/06/%e2%80%9dkrav-skadeprevention-av-klubbarna%e2%80%9d/ . Han menar också att det börjar att bli bättre på vissa håll.

I båda fallen handlar det om fysiska skador på knän etc. i många fall ortopediska skador. Men hur är det ställt med skador kopplade till de inre organen, framförallt hjärtat?

Jag har inte gått igenom all forskning, men det är svårt att hitta forskning som är relaterad till prevention av skador på de inre organen. Det finns dock mer forskning rörande andra sorters skador. Men kunskapen inom idrottsrörelsen är för dålig. Hur vet jag det utan att jag har gjort någon undersökning? Jo, för att det förekommer för mycket skador, vilket jag själv har sett och upplevt, vi ser många skaderelaterade inslag i media och genom att olika forskare varnar och även andra som arbetar med idrottsskador.

Cynismdopning

Vi pratar om dopning av olika slag. Den ”vanliga” medicinska dopningen och på senare år har ordet ekonomisk dopning blivit allt vanligare. När framförallt fotbolls- och hockeyklubbar  lever långt över tillgångarna och räknar med undsättning av någon annan. Min fråga är. Finns det inte också cynismdopning inom, i alla fall delar av, idrotten? Utövarna ses inte som individer utan idrottsmaskiner. Trots att det kommer rubrik på rubrik om hjärtproblem och andra skador väljer man att titta bort. I det här fallet är det inte individen som är dopad utan idrottsrörelsen. Individen kan bara välja mellan att satsa på sin idrott och göra allt för att nå toppen eller låta bli. Forskning inom fältet måste nu få fram resultat som kan spridas uppifrån och ner i idrottsrörelsen. Vad händer annars med idrotten?

Det finns flera forskningsfält som skulle vara intressanta, om mina förslag till forskning redan finns måste den utökas och spridas mer, till exempel forskning inom:

Medicin- Hur mycket klarar kroppen? När börjar det bli farligt? Bör idrotten sätta in regler för hälsans skull?

Filosofi och etik: Hur behandlas utövaren? Som en individ eller som en maskin? Dopar sig idrotten med cynism?

Medier och kommunikation: Vad har de negativa skaderubrikerna för effekt på idrotten och rekryteringen?

Listan kan göras längre, men det är några förslag.

Finns cynismdopning inom idrotten? Jag tror det, men oavsett om den finns eller inte måste den antingen stoppas eller förekommas.

Allt var som sagt var inte bättre förr. Något som är bättre är att vi har betydligt mer kunskap och forskning om idrott. Idrottsrörelsen måste därför se till att den används på bästa sätt för utövarnas, samhällets och idrottens skull.

2 total comments on this postSubmit yours
  1. avatar

    en verkligen intressant och viktig artikel, speciellt för mej som har intresse av idrottens samhällsvärde …

  2. avatar

    Tack så mycket. Ja, jag hoppas att det händer mer i frågan.
    MVH
    Marit

Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message