ISSN 1652–7224 :·: Publicerad den 14 september 2004
Läs mer om ishockey på idrottsforum.org
Tuffa grabbar eller fega kärringar?
En kort reflektion kring bilden av hockey, våld och tuffhet

Bo Carlsson
Docent i rättssociologi, Idrottsvetenskap, Malmö högskola


Traditionellt har svenska hockeyspelare blivit betraktade som fegisar – och rent av hånade som ”chickens” – av transatlantsiska hockeyspelare. Men genom det ökade antalet européer i NHL har bilden blivit något förändrad. Det finns numera även tuffa svenskar i NHL, och här kan speciellt nämnas Tomas Holmström i Detroit Red Wings; en tuff grabb som tycks tåla hur mycket stryk som helst i sin kamp för att skymma motståndarnas målvakt – dock mot rätt bra betalning. Det finns även hockeylirare i Sverige som betraktas som tuffa. Här kan nämnas Magnus Wernblom. Det är även den här tidigare Modo-killen (numera spelande för Skellefteå AIK) som föreliggande reflektion ytterst ska handla om. Reflektionen tar primärt sin utgångspunkt i två videosekvenser: Den första är en reklamvideo för Oddset & Svenska Spel. Den andre videosekvensen är en upptagning av ett överfall som blev ett fall för ishockeyns disciplinnämnd under SM-slutspelet 2004.

Låt oss titta på den första videosekvensen. Trots att Wernblom är den som syns minst i videon är han huvudrollsfiguren. Han framställs som en tuff och stenhård kille som tål det mesta, här symboliserat av varuhusens kundvagnar. Det krävs sannolikt en truck för att få honom ur balans. Den här bilden av Wernblom som en stenhård grabb kan liknas vid den som framkommer i Snacka går ju… där Tomas Sandström, Mikael Renberg och Börje Salming skryter om hur mycket stryk (mätt i antal stygn) de fått och tålt under sina år som hockeyspelare ”i världens tuffaste hockeyliga”. Kort sagt, den som sig i leken ger, bör leken tåla, eller, som man säger over there, shit happens. Även Macho i bastun visar upp tuffa killar – där är det handbollsveteranerna Staffan Olsson och Magnus Wislander – som inte ämnar vika ner sig i första taget. Dessa videosekvenser/reklamfilmer representerar en relativt vanlig bild av idrottare inom lagsporter och inom sporter som baserar sig på kroppskontakt. Det är tuffa och tåliga grabbar! (Gå till Svenska Spel för en presentation av olika reklamfilmer i tuffa idrottsmiljöer.)

Låt oss nu titta på den andra videosekvensen, från en match mellan Modo och HV71 i Kempehallen den 5 mars 2004, och jämföra den bild som där framkommer med den tuffa bilden i reklamsnutten

Den här videon är hämtad från verkligheten, och är inte konstruerad utifrån en idealistisk bild av hockeyns tuffhet som reklamfilmen med Wernblom. Handlingen är dessutom inte speciellt tuff, enbart våldsam och omdömeslös, och Wernblom har enbart tur att ingen allvarlig skada inträffar. Vi kan jämföra med Todd Bertuzzis i Vancouver Canucks mer eller mindre identiska överfall på Steve Moore, i Colorado Avalanche, en attack som resulterade i bruten nacke. Den här typen av handlingar är rent av att beteckna som brottsliga och borde därför leda till polisutredningen och rättslig prövning. Det finns ett antal liknande fall i Sverige som lett till dagsböter eller en månads fängelse (Malmsten, 1994). I England har man utdömt ett års fängelse, bl a i Chapmanfallet 1989, för liknande förseelser på en fotbollsplan.             

Varför är Wernbloms överfall brottsligt? Våldsamma förseelser händer stup i kvarten i hockeyn. Vi har mängder av utvisningar av crosschecking och slashing. Ska dessutom inte den som gett sig in i leken, tåla smällar?

Frågan är emellertid vad spelarna egentligen har samtyckt till när de åker in på rinken? Jo, enligt Mr Sports Law, att spela enligt reglerna (Grayson, 1994). Det påståendet måste dock modifieras något. Reglerna i hockey är inte som i schack; ett brott mot reglerna gör inte att man slutar spela hockey, vilket är fallet i schackspel. Därför finns det även brott som på något sätt ingår i spelet och dess idé eller kultur, och som sanktioneras av domaren via utvisningar och rapporter. Men poängen är att Wernbloms överfall inte ingår i spelet, och att ishockeyns tävlingsregler (utvisningar) inte ger tillräcklig bestraffning. Därför sanktionerar även hockeyns disciplinregler och dess disciplinnämnd Wernbloms beteende med sex matchers avstängning. Men eftersom händelsen ligger utanför spelet och dess regler och praxis, bör och kan även det allmänna rättsväsendet reagera på misshandeln. Vad är det egentligen för skillnad på Wernbloms attack och en misshandel på en restaurang, förutom att attacken ägde rum på en hockeyrink? Precis som syftet med ett restaurangbesök är att roa sig och förhoppningsvis käka god mat (och inte misshandla gästerna) har en hockeymatch till syfte att spela hockey, enligt de regler och den praxis/kultur som finns, och inte att misshandla motståndare – såvida inte syftet är att etablera en ”våldskultur” inom hockeyn. Men då är det inte längre idrott á la Riksidrottsförbundet!

Vid fortsatt  jämförelse av de två filmsnuttarna kan man också se att det kan vara problematiskt att använda idrottsstjärnor som förebilder och som affischnamn för en viss produkt. Man kan givetvis fråga sig när i tiden reklamfilmen producerades; före eller efter Wernbloms attack. När det gäller idrottare som reklampelare för produkter kan Wernbloms attack, precis som AXA:s användning av Ludmilla Enquist innan dopingskandalen, faktiskt användas som en varningsklocka! Idrottare ska associeras med renhet och tuffhet, inte fusk eller fega brott…

Referenser

Grayson, Edward (1994) Sport and the Law. Butterworths

Malmsten, Krister (1994) Idrottsvåld och idrottstvister. 138 rättsfall. Norstedts Juridik 

www.idrottsforum.org  |  Redaktörer Bo Carlsson & Kjell E. Eriksson  |  Ansvarig utgivare Aage Radmann