Speedway en svensk rotsport
Kutte Jönsson
Doktorand i praktisk filosofi
Jag har stått på ståplatsläktare lite överallt i Sverige. Ofta i samband med industrisemestrar i barndomens sjuttiotal, när familjen hakade på den folkhemska husvagnskaravanen som brukar dra genom landet. Där de temporära bopålarna slogs ner var det sällan långt till en allsvensk fotbollsarena. I enlighet med arbetarklassens könsrollskonservatism var det alltid jag och min far som besökte arenorna. Det som fångade mitt intresse under matcherna var emellertid inte alltid själva spelet, utan lika ofta underhållningen som bjöds från läktarna. Det var dit min blick sökte sig.
Mönstret sitter fortfarande i. Tyvärr. När jag som vuxen gått på elitfotboll, så har jag många gånger förvandlats till sociolog. Akademiskt distanserad och något alienerad har jag studerat matcherna. Härförleden bröts emellertid mönstret. Men det var inte under en fotbollsmatch, utan på motorstadion i Norrköping. En regntung kväll i juni stod jag, tillsammans med tvåtusen andra, inbäddad i ett ångande moln av metanol och ricinolja, för att se elitseriematchen i speedway mellan Vargarna och Indianerna från Kumla. Vart jag än vände mig såg jag välbekanta ansikten. En landsbygdsbefolkning jag själv växt upp med, om än i norra Skåne. Nu hade de lämnat fabrikerna för att se sina pojkar mäta sig med grannpojkarna.
För till skillnad från fotbollen, som gjort klassresan och slukats upp av medelklassen, så har arbetarklassen behållit kontrollen över speedwayen. Närheten mellan förare och publik är obruten. Liksom underdog-perspektivet. För idrott är politik. Och speedway är politik underifrån.
I sin bok Fucking Sverige (Ordfront, 2001) beskriver Göran Greider speedwaykulturen som en sorts första maj utan paroller. Sporten bär i själva verket på inslag av karnevalistisk demonstration för en folklig kultur, menar han. Kanske finns det en politisk förändringspotential inbyggd i detta, efter år av ekonomisk dränering och politisk marginalisering av landsorten.
Hur som helst har speedwayen symboliskt flyttat fram positionerna. Allt oftare intar den numera de fina nationalarenorna. Och därmed har den också blivit medialt intressant. SVT sänder VM-serien. TV4 plus visar elitseriematcher. Dessutom har nu det allra första numret av Speedway-Magasinet precis kommit ut. Och tidningen andas framtidsoptimism.
Speedwayens förankring på landsorten är hur som helst stabil. Inte heller har den förlorat sitt klassursprung; den är tillgänglig för vanligt folk på ett sätt som elitfotbollen inte längre är. Laguppställningarna består alltjämt av en blandning mellan lokala förare som arbetar på ortens industrier och internationella stjärnor.
På Norrköpings motorstadion förtonade till sist även sociologen i mig. Adrenalinet skenade i kroppen när ryttarna tog första kurvan, andra kurvan... Jag hörde mig själv gasta ikapp med båttutorna delar av publiken hade med sig.
Den kollektiva hemkänslan som inte riktigt vill infinna sig på fotbollsmatcher infann sig plötsligt. Om så bara för en kylslagen kväll i juni.
Först publicerad i Sydsvenska Dagbladet (030507).