ISSN 1652–7224   :::   Publicerad den 14 december 2005
Klicka här för en utskriftsvänlig version av artikeln
idrottsforum.org
– en idrottsvetenskaplig resurs på Internet

Kjell E. Eriksson
Redaktör, idrottsforum.org [1]




Det världsomspännande datornätverket Internet har på kort tid utvecklats till det dominerande mediet för informationsspridning och -sökning. Inte minst för det akademiska etablissemanget erbjuder Internet fantastiska möjligheter, såväl när det gäller att förkorta ledtider inom akademisk produktion och distribution som för att knyta kontakter och skapa kors- och subdisciplinära nätverk. Universitet, fakulteter och institutioner var tidigt ute med informationstäta hemsidor, och varje akademiker med självaktning och huvudet på skaft har idag en egen hemsida med CV och publikationsförteckning. Forskningsprogram och -projekt väljer allt oftare Internet som huvudsaklig kanal för att informera om fynd och framsteg. Lokala, regionala, nationella och internationella akademiska sammanslutningar existerar inte sällan främst som Internetbaserade informationsnätverk.

Det är mot denna bakgrund man ska se tillkomsten av, och framgångarna för, idrottsforum.org.

En lysande idé

Hösten 2002 växte idén om en nätburen resurs för idrottsforskare fram hos Bosse Carlsson, då lektor vid det idrottsvetenskapliga programmet på Malmö högskolas lärarutbildning. Han samlade ett antal kollegor kring idén, och i möten och samtal utvecklades och konkretiserades visionen till färdiga förslag gällande utseende och innehåll. En grundtanke var att de vetenskapliga utgångspunkterna skulle vara samhällsvetenskapliga och humanistiska; bedömningen var att idrottsmedicin och -fysiologi redan hade en dominerande roll inom idrottsvetenskapen, medan samspelet mellan idrotten och samhället var i behov av starkare belysning. Målgruppen skulle vara nordiska, eller i vart fall skandinaviska idrottsforskare. Sajten skulle också erbjuda idrottens praktiker på olika plan läsbara texter och publiceringsmöjligheter. Det allmänna upplägget skulle ligga nära den vetenskapliga tidskriftens, med vetenskapliga artiklar och recensioner av idrottsvetenskaplig litteratur som huvudsaklig materia, men med utnyttjande av mediets speciella möjligheter och med insikt om dess begränsningar. En möjlighet av betydelse ansågs snabbheten vara, att på kort tid få ut vetenskapliga resultat till relevanta avnämare; en begränsning skulle vara att artiklarna inte skulle kunna bli föremål för vetenskaplig granskning, så kallad peer reviewing. Texter skulle istället granskas av hela eller delar av redaktionen.

Namnet blev, som alltid i dessa sammanhang, föremål för oändliga diskussioner, med en rad mer eller mindre omöjliga förslag som raskt förkastades. Namnet idrottsforum.org godtogs på flera goda grunder. Sajten skulle ju vara ett forum för diskussioner om idrottens roll och funktion i samhället i vid mening, och suffixet .org betonar att det rör sig om en fristående sajt. Dessutom kan namnet förstås i hela det skandinaviska språkområdet, och innehåller varken å, ä eller ö.

Förslaget till grafiskt gränssnitt godtogs med acklamation. Sajtens allmänna upplägg utgår från en löpsedel som byter innehåll vid varje ny uppdatering, som regel varannan vecka under det akademiska läsåret. Från löpet går länkar till de olika avdelningarnas indexsidor, som öppnas i nya fönster, och därifrån når man enskilda artiklar och recensioner.

Under våren 2003 kontaktades ett antal nordiska idrottsforskare med erbjudande om att medverka i den första utgåvan, och texter började strömma in…

Premiärutgåvan

Den 6 juni 2003 debuterade idrottsforum.org på Internet, med buller och bång i form av releaseparty (varm korv och mellanöl) på Malmö Stadsbibliotek. Leif Almö, ordförande i MISO, Malmö Idrottsföreningars Samorganisation, förrättade musklicket som öppnade sajten, som presenterade sig så här vid detta första tillfälle:

Ny Internetportal

Lärare och forskare vid lärarutbildningen, Malmö Högskola, har tagit initiativet till den nya träffpunkten på Internet för seriöst idrottsintresserade. Den 6 juni öppnades portalen idrottsforum.org som ska sammanföra akademiska idrottsforskare, idrottsledare, idrottslärare och en gradvis allt mindre förvirrad allmänhet i ett virtuellt samtal om idrott och samhälle ur samhällsvetenskapliga, beteendevetenskapliga och humanistiska perspektiv.

Löpet toppades av en artikel av Mikael Lindfelt, Åbo Akademi, om ”Idrottsetikens ständiga balansgång” mellan vinnarkultur och jämlikhetsideal. Vidare medverkade Bill Sund med en artikel om fotbollens arbetsmarknadssystem, Claudio Tamburrini med en text om genetisk dopning, och den danske idrottshistorikern Hans Bonde med en artikel om Niels Bukh och den nordiska gymnastikens guldålder. Bergen-baserade Peter Dahlén bidrog med en berättelse om vad som hände när norska skidåkare anklagades för dopning i ett norskt TV-program.

Recensionssidan bestod av nio bokomslag som avbildades som en illustration till vad som komma skulle, när recensionerna väl var skrivna. De första recensionsexemplaren fick köpas in, men snart nog skulle bokförlag världen över utan prut skicka ut gratis böcker för recension på idrottsforum.org.

Den första i en oväntat kort rad av ”Månadens krönikörer” (det blev sammanlagt blott tre) var Lynn Ljungberg, ”gammal” elithandbollspelare och ungt kultur- och fritidskommunalråd i Malmö. Hennes krönika behandlade den klassiska frågan om bredd och elit inom idrotten. Krönikorna kom så småningom att inkorporeras i det som kallas features, här med betydelsen alla texter som inte är vetenskapliga artiklar eller bokrecensioner. Den första featuren publicerades för övrigt i första utgåvan, Torbjörn Anderssons kortreportage i ord och bild från Berlins klassiska arena Poststadion.

Redan i Bosse Carlssons första idéstorm fanns tanken med på en samlad presentation av nordiska idrottsforskare, och inför premiärnumret hade trålen gått och närmare femtiotalet forskare hade inkommit med information om forskningsintressen, projekt och publikationer. Ambitionen, så som den uttrycktes på denna första löpsedel var att ”erbjuda en komplett förteckning”. Efter två och ett halvt års verksamhet kan den femtionde uppdateringen presentera inte mindre än 147 forskare, men komplett är förteckningen inte på långt när.

Att en sådan här idrottsvetenskaplig resursportal skulle ha en länksida var en självklarhet, och den första utgåvan innehåll ett sextiotal länkar, sorterade och i de flesta fall kommenterade.

Utöver detta innehöll löpsedeln en blänkare om och länk till Sköna hem som hade en artikel om hur man gör sommarens idrottsfester (Båstadtennisen, Finnkampen, etc) till ursäkt för idrottspartajer, och ett tips om och länk till det senaste numret av Philosophy Now som var ett temanummer om idrott, samt en gratulatorisk hälsning till Riksidrottsförbundet, ”århundradets hundraåring”. Slutligen erbjöds också möjligheten att abonnera på ett nyhetsbrev som informerar om kommande uppdateringar.

Två och ett halvt år senare

Den 14 december 2005, nästan på dagen två och ett halvt år efter premiärutgåvan, publicerades den femtionde uppdateringen av idrottsforum.org. En jämförelse mellan den första utgåvan och uppdatering nr 50 visar upp många likheter, men också en rad intressanta skillnader.

Grundkonceptet, med en löpsedel som presenterar nyheterna i den aktuella uppdateringen finns kvar, men är till sin design och funktion väsentligt skild från den första löpsedeln. Det har varit en förändring i åtskilliga steg, som lett fram till en mer estetiskt tilltalande, mer lättläst och betydligt mer informativ och funktionell förstasida. Fortfarande presenteras på löpsedeln uppdateringens nya artiklar, vanligtvis två till antalet men denna gång tre på grund av juluppehållet, i text och bild, med direktlänkning till respektive artikel. Detsamma gäller nya recensioner, vanligen tre per uppdatering men denna gång sex, och featuretexter, med varierande frekvens, denna gång denna artikel.

En navigeringslist högst upp på löpet länkar till artikel-, recensions- och featureindex, till idrottsforskarlistan och dess undersidor, till konferenskalendariet, till länksidan, till arkivet, samt till sidorna om idrottsforum.org på svenska och engelska.

En ”Anslagstavla” publicerar information som kommer in från sajtens läsare. Det kan röra sig om en specialkurs på någon idrottshögskola, öppet hus någonstans, eller en sammankomst som inte platsar inom ramen för idrottsforum.orgs konferenskalendarium. Därutöver innehåller löpet tre-fyra inslag som presenterar en extern företeelse av idrottsvetenskapligt intresse.

Kvar finns naturligtvis också möjligheten att utan kostnad abonnera på ett nyhetsbrev om nya uppdateringar.

Artiklarna

Under idrottsforum.orgs 50 uppdateringar har inte mindre än 109 artiklar publicerats, som alla fortfarande finns tillgängliga, blott ett par musklick från löpsedeln. Av artikelförfattarna, 100 till antalet, kommer merparten, 58 personer, från Sverige. Tjugotvå kommer från Norge, 14 från Danmark, två vardera från Finland och Storbritannien, och en från Tyskland.

En mängd olika vetenskapliga discipliner finns representerade i författarskaran, främst sociologi, pedagogik och historia, men också rättssociologi, filosofi, psykologi, ekonomi, statsvetenskap, juridik, etnologi, antropologi m fl. Artikelförfattarna representerar hela skalan av formell akademisk kompetens, från grundstuderande – i mindre utsträckning – till – i huvudsak – disputerade forskare och professorer

Artiklarna behandlar en rad olika idrottsvetenskapliga frågeställningar, som här inte kan redovisas i detalj. Låt mig istället lyfta fram några av de mer dominerande trenderna. Dopningsproblematiken är ett av de ämnen som ägnats riktigt mycket uppmärksamhet, med texter som anlägger filosofisk, rättssociologisk, sociologisk eller medievetenskaplig infallsvinkel. Idrott och genus är likaså en ofta förekommande problemställning, med artiklar om kvinnans plats och ställning i den maskulina idrottsvärlden i Sverige, Norge och Tyskland; om kvinnofotboll och om föreställningar om homosexualitet bland kvinnofotbollens utövare; om synen på den idrottande kvinnan i medier, historiskt och idag; om kvinnligt och manligt inom trav- och galoppsporten.

Den specifikt danska idrottsvetenskapliga forskningstraditionen med inriktning på kropp och rörelse är väl representerad bland artiklarna, med författare som Bo Vestergård Madsen, Henning Eichberg, Lis Engel och Helle Winther. Medievetenskaplig forskning i Norge har en stark vinkling mot idrotten, med såväl historiska som samtida perspektiv. Inte minst medarbetare vid Bergens medievetenskapliga institut har flitigt medverkat med artiklar; försteamanuensen där, Peter Dahlén, är för övrigt den som skrivit flest artiklar under den här tiden, med inte mindre än åtta bidrag. Därutöver märks texter om idrottens förmåga (eller oförmåga) att bidra till social och etnisk integration, om rättens och normernas betydelse inom idrotten och i förhållande till samhällets rättsapparat. Vi har vidare publicerat en rad idrottshistoriska texter som inte sällan sammanfaller med någon av ovan nämnda inriktningar.

Fotboll är den form av idrott som intresserat flest artikelförfattare, och fotbollsämnet avhandlas ur historiskt, arbetsmarknadspolitiskt, medievetenskapligt, sociologiskt, genus-, sport management- och rättssociologiskt perspektiv. Den artikel som väckt mest uppmärksamhet (men inte den enda som väckt medias intresse) är Mats Trondmans ”Träna och supa till helgen: Om föreningsidrott, socialt kapital och alkohol i unga vuxnas liv” (publicerad 22/3 2005). Trondmans forskning som redovisades i artikeln visade att idrottsungdomar inte bara dricker mer alkohol jämfört med ungdomar i allmänhet, utan att de dessutom dricker mer alkohol ju mer de idrottar och ju mer idrottsintresserade de är! Dessa fynd väckte berättigad uppmärksamhet och blev en nyhet i ett stort antal svenska tidningar och i radio och TV. I ingressen till artikeln – dock inte i själva artikeln – ställdes forskningsresultaten mot de uttalade målen i Riksidrottsförbundets alkoholpolitiska program, och juxtapositionen väckte viss irritation på RF.

Recensioner

I och med de sex bokrecensioner som publicerades i den femtionde uppdateringen har totalt 192 böcker med idrottsvetenskaplig anknytning recenserats, vilket innebär i snitt nästan fyra böcker per uppdatering. Den innehållsliga inriktningen på den idrottsvetenskapliga litteratur som recenseras speglar självfallet trender i förlagens publicering av böcker. Valet av recensionsexemplar som beställs görs ur förlagens kataloger, och ambitionen är att vara så heltäckande som möjligt. Engelskspråkiga böcker dominerar, med svenska på en klar andraplats och betydligt färre danska och norska böcker. Det låter sig inte göras att presentera en sammanställning över recenserade böcker; i stort sett samtliga aspekter på idrott och samhälle finns representerad i förteckningen över recenserade titlar (som för övrigt presenteras med ingress och som lista efter författare respektive titel).  Som nämnts har bokförlagen, även de engelska och amerikanska, insett betydelsen av idrottsforum.org som skyltfönster för deras böcker, och det är numera ingen som vägrar skicka fria recensionsexemplar av de böcker som vi beställer.

Features

Under denna övergripande rubrik publiceras bidrag som inte är artiklar eller recensioner, hittills sammanlagt 36 bidrag. Som nämnts ligger här några krönikor, men också konferensrapporter, ett antal debattinlägg, presentationer av idrottsböcker med mycket bilder, kåserier, mm. På featurelöpet ligger också fyra idrottsforskares kommentarer till den så kallade hockeyskandalen i vintras; Alice Riis Bach, Kutte Jönsson, Håkan Larsson och Tobias Stark diskuterar det inträffade från olika utgångspunkter.

Idrottsforskare

Antalet forskare i idrottsforskarregistret är idag 147. De förtecknas dels alfabetiskt och efter institutionell tillhörighet, dels presenteras de var och en på egen sida, med uppgift om namn, adress, forskningsinriktning, forskning, publikationer samt publiceringar på idrottsforum.org. För närvarande finns det 28 forskare från Danmark (19%), två från Finland, 27 från Norge (18%), 86 från Sverige (59%), samt en från Storbritannien. Det är uppenbart att vi ännu inte nått alla som forskar kring idrott, och det förefaller klart att vi nått en större andel svenska idrottsforskare än från de övriga nordiska länderna. Det finns anekdotiska bevis för att media använder sig av forskarlistan när man söker folk som kan kommentera händelser med idrottsanknytning; vi skulle självfallet önska oss en bättre feedback när det gäller den typen av sekundära effekter.

Konferenskalendariet

Efter en trevande start, med spridda skurar av information på löpsedeln om kommande idrottsvetenskapliga konferenser, har vi nu en skapligt fungerande bevakning och presentation av de allra flesta konferenser av intresse för idrottsforskare inom de inriktningar som idrottsforum.org representerar, det vill säga samhälls- och beteendevetenskap samt humaniora. På en egen sida presenteras konferenserna med en kort introducerande text, och med länkar till relevanta sidor för ytterligare information.

Länkar

Länksidan har varit ett sorgebarn i förhållande till övriga delar av idrottsforum.org. Det har blivit alltmer uppenbart att det krävs en speciell länkredaktör för att länksidan ska fungera som resurs. En sådan finns nu, och i första uppdateringen 2006 lanseras den nya länksidan.

Arkiv

En ambition med lite lägre prioritet men med realistisk plan för realiserande är att alla löpsedlar ska kunna nås från en särskild arkivsida. Idag ligger de elva första ute, två saknas för att 2003 års löp ska vara fullt ut tillgängliga.

In English

Den engelskspråkiga sidan innehåller förutom en engelsk översättning av den svenska ”Om idrottsforum.org”, med uppgifter om mission, vision, redaktion samt en del praktiska uppgifter, en innehållsförteckning med länkar över samtliga engelskspråkiga bidrag på idrottsforum.org. Vi ser gärna att våra skribenter skriver på engelska, ämnet är internationellt till sin karaktär och det är ju alltid en merit att publicera sig på ett internationellt gångbart språk.

Framtiden för idrottsforum.org och idrottsvetenskapen

Under de första två och ett halvt åren har idrottsforum.org haft intern finansiering. Nu har verksamheten erhållit ekonomiskt stöd från Norges forskningsråd, Centrum för idrottsforskning, samt RHIN, Rådet för högre idrottsutbildning i Norden. Framtiden ser med andra ord i just det avseendet ljus ut, och med en stabil ekonomi finns inga orosmoln som hotar verksamheten. Idrottsforskning och idrottsvetenskap är i stark tillväxt i hela Norden, liksom för övrigt i hela världen, i takt med att den organiserade idrottsrörelsen blir en allt viktigare samhällelig aktör, ekonomiskt och socialt. Allt fler människor över hela klotet ansluts till Internet, vars position som informationsförmedlare tills vidare framstår som helt ohotad. idrottsforum.org, med sin inriktning på samhällsvetenskaplig och humanistisk idrottsforskning och -vetenskap kommer således även framgent att vara en central aktör inom idrottsvetenskaplig informationsförmedling och nätverksbildning.

Framtiden för idrottsforum.org kan också diskuteras i termer av mer konkret utveckling och effektivisering av sajten i syfte att ytterligare förstärka dess funktionalitet som resurs för nordiska idrottsforskare. Det är i sådana här sammanhang alltid vist att inte göra alltför vidsträckta eller detaljerade utfästelser. Jag ska därför bara ange riktlinjer för ett par av de ambitioner som finns för de närmaste ett eller två åren.

Det som i första hand av redaktionen upplevs som en brist är en effektiv sökfunktion för hela sajten. Under våren lades en Google-sökmaskin för sajten in på löpet, vilket innebar en väsentlig förstärkning av användbarheten. Målet är emellertid att arbeta fram en sökfunktion som tar sin utgångspunkt i de behov som idrottsforskare och andra intresserade har av att hitta texter som belyser specifika frågeställningar. Redan idag är idrottsforum.org ett hjälpmedel för journalister, inte minst i Sverige, där Expertsvar, en servicefunktion för journalister som tillhandahålls av Vetenskapsrådet, visat stort – och växande – intresse för sajten.

Vi vill också förstärka den skandinaviska eller nordiska prägeln, genom att skapa ett nätverk av rapportörer från de övriga nordiska länderna som ska ge en bredare kontaktyta. Sverige täcks väl av redaktionen, men det är svårt att från Malmös horisont ha motsvarande koll på Norden utanför Sverige. Under hösten har planerna för detta konkretiserats, och kontakter ska tas med i första hand medlemmar av sajtens forskarnätverk.

Mentala rum i cyberrymden

Många kurvor pekar således uppåt, både reellt och extrapolärt. Samtidigt kan jag inte fly undan det bestämda intrycket, insamlat under ett kvartssekel inom det akademiska etablissemanget, varav det senaste dryga decenniet med Internet på skärmen och de senaste två-tre åren i aktiv tjänst som nätnyttjande informatör, att det krävs mycket mer än en ny distributionskanal och ett nytt nätverksmedium för att rubba de djupare akademiska strukturerna, för kunskapsinhämtning och -spridning, för samarbete över disciplin-, institutions- och nationsgränserna, för utbyte av idéer och drömmar i en engagerande miljö. Det har alltid funnits svårgenomträngliga ”brandväggar” inom Akademin; karriärakademikern får tidigt lära sig att inte släppa kollegor in på livet som är eller kan bli konkurrenter.

I det längre akademiska perspektivet är Internet något som kickade in förra veckan. Denna nya kommunikationskanal har med rätta beskrivits som en revolutionerande kraft, som till och med på kort eller medellång sikt kan ha dramatiska och djupgående konsekvenser för hela samhället. Det torde emellertid dröja innan den akademiska världen skakas i grundvalarna.

Med detta sagt vill jag omedelbart inlägga två bestämda reservationer.

För det första har Internet de facto bidragit till att modernisera akademisk kunskapsproduktion och informationsspridning på ett sätt som saknar motstycke sedan Gutenbergs tid. Det handlar om effektivisering av nära nog alla aspekter av akademisk verksamhet: sekundsnabb kommunikation över hela klotet med hjälp av e-post; möjlighet att för en kunskapstörstande värld lägga ut nya forskningsresultat och teoretiska genombrott med omedelbar och obegränsad tillgänglighet; att, som konsekvens, själv ta del av andras framsteg med samma korta accesstid – för att nämna några exempel. Att detta till trots merparten av världens akademiska forskare till allra största delen fortfarande sitter instängd i det egna rummet, fysiskt och mentalt, måste självfallet förklaras. Kanske inte fullt ut just här och nu, men så mycket står väl klart att det får ses mot bakgrund av den avancerade kunskapsutvecklingens natur, i förening med de akademiska institutionernas speciella karaktär vad gäller produktionsförhållanden, ledningsstrukturer och belöningssystem.

För det andra vill jag hävda att det går en skiljelinje genom den akademiska världen, och inte bara i Sverige, mellan de nyare universiteten och högskolorna och de gamla etablerade, anrika universiteten, liksom mellan de klassiska akademiska disciplinerna – så förknippade med de gamla etablerade, anrika universiteten – och nyare forskningsinriktningar och vetenskapsområden, på kors och på tvärs över och mot de gamla. Det ligger nära till hands att här lyfta fram idrottsvetenskap som ett lysande exempel på förnyelsen av det akademiska livet.

Inom det idrottsvetenskapliga området ryms en rad inriktningar som inte sällan emanerar ur de klassiska akademiska disciplinerna: idrottshistoria, idrottspsykologi, idrottsfilosofi, idrottsjuridik, idrottspedagogik, idrottssociologi, för att nämna några exempel. Det ligger i idrottsvetenskapens natur, och i idrottsforskarnas djupaste intresse, att dessa discipliner kan mötas, analogt och digitalt, virtuellt och verifierbart, och att idéer och teorier och spekulationer och slutsatser kan gnuggas och nötas för att i slutändan befruktas och vidareföras i det nya vetenskapsområdet. Idrottsforskarna är så här i ämnets barndom få och väl spridda, och alla mötespunkter beaktas och välkomnas. Det förefaller här, mer än i de traditionella akademiska grenarna, att finnas en större öppenhet för att låta det nya mediet Internet bli mera än en uni- eller bilateral kanal.

Kanske bidrar det till detta förhållande att idrottsvetenskap i långa stycken har mötet som forskningsobjekt: Möten mellan idrottare i tävling; möten mellan idrottsläraren och eleverna; möten mellan idrottsfältet och relevanta överlappande eller tangerande fält. Andra bidragande faktorer är rimligen det tydliga inslaget av ungdom i forskningsobjektet, liksom det faktum att idrottens utövare och managers så snabbt insett värdet av nätburen kommunikation. Idrottsvetenskapen och idrottsforskarna har med andra ord goda förutsättningar att bli goda nätanvändare

Med detta sagt vill jag omedelbart inlägga en bestämd reservation.

Erfarenheterna från två och ett halvt års arbete med idrottsforum.org visar att idrottsforskare som kollektiv inte är fullt så net smart som resonemanget ovan antyder, och inte så intresserade av att utnyttja fullt ut de möjligheter som Internet, och mera specifikt idrottsforum.org, erbjuder skandinaviska idrottsforskare, till exempel när det gäller att förmedla information om den egna forskargärningen. Exempel på bristande intresse är de blygsamma reaktioner som följer på uppmaningar att bidra med texter eller att hålla den egna forskarsidan uppdaterad och aktuell. I många fall finns ett totalt ointresse för att överhuvud taget medverka på idrottsforum.org i någon form. Ett annat exempel är att personalhemsidor på universitet och motsvarande är sorgligt försummade.

Jag frågar mig: Vad beror detta på?

Självrannsakan är på sin plats, helt uppenbart, och en kritisk genomgång av idrottsforum.org leder till att brister uppdagas och planer på att åtgärda dem utarbetas och sätts i verket. Men det är ju inte särskilt klargörande för huvudfrågan: Varför har idrottsforum.org ännu inte blivit den mötesplats i cyberrymden som vi såg framför oss?

Vi har ingen som helst feedback i det här sammanhanget. Inte mycket, men en del beröm kommer vår väg, däremot praktiskt taget ingen negativ kritik. Är det då projektet som sådant som är irrelevant i idrottsforskarens vardagsverklighet? idrottsforum.orgs forskarförteckning innehåller presentationer av närmare 150 idrottsforskare från Norden, alla frivilligt anslutna. Mellan 500 och 600 personer har anmält att de vill ha ett e-postmeddelande när sidan uppdateras, och idrottsforum.org har numera kring 3000 unika besökare per månad, vilket får betraktas som gott med tanke på den smala målgruppen. En inte alltför långsökt slutsats av denna sifferövning är att det inte är ett ointressant och otidsenligt projekt, och att det inte saknar idrottsvetenskaplig förankring.

Vad är det då frågan om? Är det, som föreslagits, den uteblivna ölen på seneftermiddagen och samtal och diskussioner ansikte mot ansikte? Ja, i någon mening är detta ett relevant svar på frågan. Men forskarna på Institut for Idræt i København har aldrig haft möjlighet att avsluta arbetsdagen med en öl tillsammans med forskarna på Norges idrettshøgskola och på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm; eller för den delen med kollegor i Århus, eller ens i Roskilde. Kan vi bara ha projekt – sociala, idrottsliga, vetenskapliga – med den snäva krets som ryms inom begreppet arbetskamrater, hur ska då tanken kunna spira, hur ska vi då nå nya kunskapsnivåer?

Jag tror snarare att svaret är att också idrottsforskare i stor utsträckning sitter kvar i sina fysiska och mentala rum, fångade av strukturella begränsningar, sociala konventioner och professionell ängslighet. idrottsforum.org kommer dock även fortsättningsvis att störa och röra om och försöka skapa nya former för samarbete mellan idrottsforskare, var de än befinner sig.



[1] Denna artikel finns i tidigare versioner publicerad dels i Svensk idrottsforskning 3/2005, dels, i dansk översättning, i boken Digitale bevægelser – idræt, historie og formidling (red. Bo Vestergård Madsen & Thomas Skovgaard), som utkommer på Syddansk Universitetsforlag den 1 februari 2006. Den publiceras här med tillstånd av redaktörer och förlag.

www.idrottsforum.org  |  Redaktörer Bo Carlsson & Kjell E. Eriksson  |  Ansvarig utgivare Aage Radmann