Idrott och kön
Kutte Jönsson
Doktorand i praktisk filosofi
|
|
|
 |
|
|
|
Luciano Gaucci |
|
|
|
|
|
När det svenska damfotbollslandslaget genrepade inför VM i USA mot Danmark fanns talangscouten Ernesto Talarico på läktaren. Talarico specialstuderade Hanna Ljungberg och Victoria Svensson för den italienska klubben Perugias räkning. Perugia spelar i Italiens högsta serie. I herrligan.
Inte desto mindre: Perugias klubbpresident Luciano Gaucci har sagt sig vara intresserad av att värva Ljungberg och Svensson.
Gaucci är känd för sina okonventionella värvningar. Men att värva damspelare till herrlaget anses vara det mest bisarra. Alla skrattar åt idén och högst skrattar sportjournalisterna, som ser infallet främst som en pr-kupp. Å andra sidan är sportjournalister, precis som idrottsvärlden i stort, i allmänhet konservativa.
|
|
|
 |
|
|
Perugias emblem |
|
|
|
|
|
|
|
Ända sedan den moderna idrotten organiserades under 1800-talet, så har eliterna kämpat hårt för att behålla kontrollen över idrotten på olika sätt. Det började med att man stängde ute arbetarklassen från tävlande. Så småningom raserades dock klassbarriären. Sedan bröts även rasbarriären ner. Klassismen och rasismen är numera officiellt nedkämpade. Sexismen däremot är indirekt officiellt fortfarande accepterad. Så lär det förbli så länge man, ofta på godtyckliga grunder, skiljer mellan dam- och herridrott. I vissa idrotter är könsbarriären redan forcerad, exempelvis inom ridsport och motorsport. Tidigare även i skytte. Men 1992 vann en kvinna OS. Så till OS 1996 var inte skytte längre öppet för kvinnor. Detta ändrades till OS 2000, men för att försäkra sig om att någon kvinna inte skulle vinna över männen igen, inrättades en damklass.
|
|
|
 |
|
|
Victoria Svensson |
|
|
|
|
|
|
|
I de flesta idrotter finns det av hävd en dam- och herrklass. Skälet är rättvisegrundat. På samma sätt som det i många idrotter finns viktklasser, så finns det dam- och herrklass. Skillnaden är att det i den senare uppdelningen finns stora individuella variationer. Att ändå behålla könsuppdelningen visar att idrotten är könad; utformad efter maskulinitetsideal som gynnat män och gjort det nödvändigt med en uppdelning mellan dam- och herridrott.
|
|
|
 |
|
|
|
Hanna Ljungberg
|
|
|
|
|
|
|
I själva verket bidrar könsrollerna till att forma vår syn på vad som är idrottsligt möjligt. Så förväntas kvinnor vara svagare än män, och tränas därför efter den mallen. Det blir ett sätt att cementera kvinnors och mäns olika villkor. Möjligen är det priset man får betala för en alltför oreflekterad syn på kopplingen mellan idrott och kön.
Historiskt sett har idrotten ibland fungerat som ett instrument för social förändring, såväl individuellt som kollektivt. Men sociala förändringar kommer inte av sig själva. Pr-kupp eller inte, Perugias stolliga idé avslöjar idrottsvärldens många gånger inkrökta syn på kvinnor och män.
Både Ljungberg och Svensson har däremot visat intresse av att utmana könsbarriären och idrottens könsstereotypiseringar. Och vem vet, kanske fastnar skrattet i halsen. Det har ju hänt förr.
Först publicerad i Sydsvenska Dagbladet (030920).