Rapport från det idrottshistoriska nätverksmötet vid Stockholms universitet den 2–3 november 2017

Tags:

Print Friendly, PDF & Email

Helena Tolvhed
Stockholms universitet


Dag 1, torsdagen den 2 november, inleddes med en nordisk och internationell utblick från de inbjudna gästerna Gaute Heyerdahl, postdoktor vid Seksjon for kultur og samfunn, Norges idrettshøgskole (NIH) och Per Jørgensen, Syddansk Universitet (SDU) i Odense. De berättade om läget för idrottshistoria i Norge och Danmark och redogjorde för ämnets historiografiska utveckling i sina respektive hemländer sedan 1970-talet, och hur olika forskningstrender avlöst varandra i Danmark, Norge och Sverige. Av föredragen och den efterföljande diskussionen framgick att det finns ett behov av att bedriva nordiskt samarbete för att stärka de idrottshistoriska forskningsmiljöerna i Skandinavien.

Därefter följde ett antal presentationer av forskningsidéer. Daniel Alsarve presenterade ett oralhistoriskt forskningsprojekt om kvinnors idrott i Örebro län under 1900-talet som han bedriver i samarbete med Örebro läns museum. Gaute Heyerdahl redogjorde för en rad olika forskningsidéer: professionaliseringsprocesser i norsk idrott, norska OS-ansökningar, samt varför vuxna lämnar föreningslivet inom idrotten. Bill Sund presenterade en forskningsidé om damsportens elitisering i skandinaviskt komparativt perspektiv. Två av bidragen handlade om barnidrottens historia. David Cardell talade om barnidrottens kommersialisering i Sverige och Jens Ljunggren om risker och riskhantering inom svensk barn- och ungdomsidrott under 1900-talet fram till idag. Den första konferensdagen avslutades härefter med en gemensam middag på universitetets fakultetsklubb.

Dagen efter, fredagen den tredje, inleddes med ytterligare tre presentationer, men nu med fokus på pågående och planerade master- och doktorandprojekt. Beatrice Hargefeldt berättade om sitt pågående uppsatsarbete på mastersnivå om flickideal inom Sofiaflickorna, och Wilma Sjöberg, med en masterexamen i historia från Stockholms universitet, presenterade forskningsprojektet ”Att köra i kapp med döden: En historisk studie av genuskonstruktioner i Formel 1 och rally”. Isak Lidström, doktorand i idrottsvetenskap vid Malmö högskola, lade fram en text från sitt pågående avhandlingsarbete om idrott och samer.

Nätverkande idrottshistoriker, rån vänster Daniel Alsarve, Nils-Olof Zethrin, Björn Horgby, Beatrice Hargefeldt, Pia Lundquist Wanneberg, Wilma Sjöberg, Isak Lidström, Helena Tolvhed, Paul Sjöblom, Per Jørgensen (delvis skymd), Karl Örsan, Johnny Wijk, Gaute Heyerdahl, Hans Bolling, Bill Sund. Vid fototillfället, men inte på mötet, saknades David Cardell, Johan Norberg och Jens Ljunggren.

Påföljande programpunkt handlade om tillämpad idrottshistoria och samverkan med samhället, med presentationer av Nils Olof Zethrin, idrott- och fritidsexpert på SKL, och Riksidrottsmuseets Kalle Örsan, sistnämnde tillika ordförande för Svenska idrottshistoriska föreningen (SVIF). Karl Örsan redogjorde för läget vad gäller samverkan mellan den akademiska världen och kulturarvs- och museivärlden och föreslog några möjligheter för framtiden. Han presenterade också SVIF:s verksamhet. Med sin forskningsinriktade årsskrift, två årliga nummer av SVIF-nytt samt möten – närmast nu höstmötet i Stockholm 21:a november med tema dopning – utgör SVIF en brygga mellan forskning och en bredare idrottshistoriskt intresserad allmänhet. SVIF-priset för idrottshistoriska insatser (i eller utanför forskarvärlden) har delats ut sedan 1997[1], och föreningen har nyligen också instiftat ett pris för kandidat- eller magister/masteruppsatser i syfte att uppmuntra studenter med idrottshistorisk inriktning.

Nils-Olof Zethrin lyfte fram några utmaningar vid samverkan med samhälle/myndigheter: leveranssäkerhet/vikten av att hålla deadlines (något vi forskare kanske är vana att kunna tumma på), frågan om rättigheter (myndigheten anser sig ofta äga rätten till forskningen) samt frågor om forskningens legitimitet och oberoende och problemformuleringsprivilegiet. Enligt Nils-Olof Zethrin finns det ett stort behov av utredningar inte minst på kommunal nivå om sådant som idrottens finansieringsformer och dess konsekvenser, om idrottsanläggningar och om idrottens betydelse i och nytta för samhället på olika nivåer. Det finns, menade han, en obalans i att forskningen ofta fokuserat statlig nivå trots att idrott faktiskt huvudsakligen finansieras och organiseras på kommunal nivå.

Den efterföljande diskussionen behandlade samverkan om ansökningar till externa finansiärer, liksom så kallade flexit-anställningar. En aspekt som togs upp är att forskaren kan ha stor nytta av samarbetspartners som RF och SKL som har bra kanaler för att nå idrottsledare, förbund och föreningar runt om i landet.

Efter lunch avslutades mötet med presentation av och diskussion om idrottshistoriska tidskrifter och andra publiceringskanaler. Per Jørgensen gav en kort presentation av danska Forum for Idræt, som nu gått över till att vara en e-tidsskrift och publiceras i samarbete med Det Kgl. Biblioteks tidsskriftsdatabas. Övergången från tryck till onlinepublicering var en finansieringsfråga, men har också fördelen att göra forskningen mer tillgänglig.

Daniel Alsarve, redaktör för Svenska idrottshistoriska föreningens årsbok, talade därefter på temat publicistiska strategier och möjligheter. Han resonerade om de olika syften forskaren kan ha med att publicera: att delta i en forskningsdiskussion, att nå ut till en bred läsekrets, eller kanske ett mer strategiskt, CV-byggande syfte. Diskussionen kom också in på bibliometri, det vill säga kvantifieringen av vår publicering i form av produktivitet, antal citeringar och olika tidskrifters ”impact”, som alla forskare numera måste förhålla sig till.

Efter detta avslutades mötet med en inbjudan från Pia Lundquist Wanneberg till nästa nätverksträff, som kommer att ske på GIH under hösten 2018.

Copyright © Helena Tolvhed 2017


[1] År 2010 gick detta förnämliga pris till idrottsforum.orgs redaktör, som ”… initierat och entusiastiskt förmedlar aktuell information från den idrottsvetenskapliga forskarvärlden, inklusive ämnesområdet idrottshistorias intressanta och viktiga nisch.” [red:s anm.].
Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message