Hon tar fighten mot idrottskorruptionen.
Henrik Stub intervjuar Sylvia Schenk

Print Friendly
Juristen och tidigare medeldistanslöparen Sylvia Schenk tröttnade på hemlighetskulturen inom de stora idrottsorganisationerna. Nu föreläser hon världen runt om antikorruptionsstrategier på uppdrag av organisationen Transparency International

Juristen och tidigare medeldistanslöparen Sylvia Schenk tröttnade på hemlighetskulturen inom de stora idrottsorganisationerna. Nu föreläser hon världen runt om antikorruptionsstrategier på uppdrag av organisationen Transparency International

Ska man lyckas minska korruptionen i de stora idrottsorganisationerna finns bara en väg att gå – anställ fler kvinnor i ledande positioner. Det var det otvetydiga budskapet när antikorruptions-krigaren Sylvia Schenk på torsdagen föreläste om sina erfarenheter av en ogenomskinlig idrott.

– Kvinnor är inte bättre människor än män men det händer något konstruktivt med kulturen i de stora idrottsorganisationerna när kvinnor tar plats i ledningsfunktionerna. Gamla lojalitetsband bryts.

För det är i de slutna och manligt homogena miljöerna som mutkulturer uppstår, enligt Sylvia Schenk. Turerna i Fifa är ett utmärkt exempel, menar hon. Schenk är juristen och idrottsledaren som blivit något av en portalfigur i kampen mot korruption inom de stora idrottsorganisationerna. I sitt hemland Tyskland har hon gjort sig känd som ”den där påstridiga kvinnan” som alltid kräver insyn och redlighet i idrottens bokslut. Hon har fajtat för större öppenhet i förbund och klubbar i flera decennier, och personligen fått erfara vad det kostar att utmana de befintliga maktstrukturerna inom sportvärlden.

– Jag kan faktiskt stoltsera med att givit namn till en så kallad affär i tyska medier, Schenkaffären. Det var när jag krävde att det tyska cykelförbundet skulle offentligöra känslig information om höga blodvärlden.

Händelsen inträffade i samband Aten-OS 2004 då Sylvia Schenk själv var ordförande för cykelförbundet. En av de tyska OS-cyklisterna hade två månader före spelen ertappats med misstänkt höga blodvärden, men ingen hade informerat ordförande Schenk om detta. Därför kunde cyklisten åka till OS utan anmärkningar i sitt dopingpass. En tät väv av hemligheter hade spunnits i organisationen för att hålla den omutliga cykelbasen ovetande.

Som blev rasande när det upptäcktes.

– Det ledde till en öppen maktkamp i medierna mellan mig och den övriga förbundsledningen som slutade med att jag avgick som ordförande. Jag kunde inte representera ett förbund som mörklägger fakta och systematiskt stänger insynen till och med för sin egen chef. Efter detta är jag Schenkaffären med den tyska sportpubliken, säger Frankfurtjuristen med ett skratt.

Att det finns könsrelaterad komponent med i bilden när öppenhetskulturer krockar, det är Sylvia Schenk övertygad om. Det är männens slutna nätverk som föder korruption, hävdar hon. Ett illustrativt exempel från hennes egen karriär är åthutningen hon fick av Hein Verbruggen, IOC-höjdare och tidigare ordförande för det internationella cykelförbundet UCI, när hon ville ställa några som hon tyckte helt legitima frågor om UCI:s interna rekryteringsprocesser. ”Se till att anpassa dig till en manlig värld, annars är du rökt”. Den uppenbara undertexten var: Snoka inte i våra manliga belöningssystem.

– Jag har sparat mejlet från Verbruggen och brukar använda det när jag föreläser. Det är sällan man får så tydliga belägg för en mutkultur inom idrotten, säger Sylvia Schenk.

Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message