Motoriklek, fysisk aktivitet och lärande – en forskningsöversikt

Print Friendly

Ingegerd Ericsson
Institutionen för idrottsvetenskap, Malmö högskola


Motorisk kompetens hos barn verkar minska och fotbollstränare beskriver hur de nu får börja med att träna vanliga svikthopp med barnen, en färdighet som barn ”bara kunde” för några år sedan. Simtränare efterlyser och förespråkar mer landträning för att utveckla barns och ungdomars balans- och koordinationsförmåga, som de upplever försämrats genom åren.

Svenska olympier, ledare och tränare slår larm om barns brister i motoriska färdigheter. De efterlyser bättre fysiskt rustade barn för att öka deras möjligheter att utvecklas inom och med idrott. Sveriges Olympiska kommitté föreslår att alla elever får rätt till en timmes idrott i skolan per dag, vilket det nu finns en riksdagmajoritet för.

De är väl dokumenterat att fysisk aktivitet (FA) kan motverka riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar (Andersen et al., 2011) såsom övervikt (Donnelly et al., 2009) högt blodtryck och diabetes (Albright et al., 2000) samt minska risken för benskörhet (Fritz, 2017), depression, oro och stress (Biddle & Asare, 2011). Men barn som har en otränad motorik är dåligt förberedda för lek och idrott och är mindre motiverade att vara fysiskt aktiva (Ericsson, 2008; Myer et al., 2015). Allsidiga rörelseaktiviteter och positiva rörelseupplevelser främjar barns rörelseförutsättningar och motoriska förmåga. Automatisering av grundläggande motoriska färdigheter, Fundamental Movement Skills (FMS) möjliggör positiv social interaktion som kan motverka motoriskt utanförskap (Ericsson & Karlsson, 2014), förbättra barns självförtroende (Draper et al., 2012) och ge motivation till fortsatt fysisk aktivitet (Bangsbo et al., 2016).

Det finns ett samband mellan spädbarns motoriska färdigheter och deras kognitiva utveckling – ett starkt argument för att satsa på mer idrott i skolan och att ha aktiv motoriklek i förskolan, menar Gottwald et al. (2016). Motorisk färdighetsträning och regelbunden FA har visat sig förbättra skolelevers studieresultat (Myer et al., 2015) och i en konsensuskonferens drar 24 forskare slutsatsen att automatisering av FMS påverkar kognition och skolprestationer positivt hos barn och ungdomar (Bangsbo et al., 2016).

Grovmotorisk utveckling och kognitiva funktioner undersöktes hos 118 förskolebarn. Genom rörelselek fick barnen möjlighet att utveckla, behärska, träna och automatisera FMS. Med åtta månaders träning förbättrades barnens kognitiva funktioner och de uppnådde betydligt bättre motorisk kompetens och objektkontroll jämfört med en kontrollgrupp. Resultaten visar att även relativt begränsad lågintensiv motorikträning kan påverka grovmotorik och kognitiv funktion positivt. Forskarna drar slutsatsen att barns möjlighet att utveckla och behärska FMS utgör grunden för färdigheter som kan användas i lek och idrott senare under uppväxten. Även sociala färdigheter kan förbättras, liksom self-efficacy, dvs. tilltro till sin motoriska och idrottsliga förmåga (Draper et al., 2012).

En investering per elev med 4600 kr för alla nio grundskoleår skulle alltså ge produktivitetsvinster och minskade sjukvårdskostnader motsvarande 38 000 kr per elev, tio år efter avslutad skolgång

Individer som är mer fysiskt aktiva har högre kognitiva funktioner än de som är mer stillasittande. Dock har inget signifikant samband mellan förbättring i kondition och kognitiv förbättring kunnat påvisas (Diamond & Ling, 2016). Det finns heller inga signifikanta effekter på skolprestationer av interventioner med styrke- och/eller cirkelträning. Muskelstyrka har inte visat sig vara associerade med akademisk prestation, varken hos barn eller hos ungdomar (Castelli et al., 2007; Esteban-Cornejo et al., 2015).

Barn med högre nivåer av motorisk kompetens har bättre impulskontroll, uppmärksamhet och studieresultat än barn med sämre motorik (Haapala, 2013). De uppvisar även högre kognitiva funktioner, såsom arbetsminne och processorhastighet. Men det är oklart om motorikträning utan en aerob komponent eller om konditionsträning utan en kognitiv komponent förbättrar kognitiva funktioner hos växande barn. Forskningsresultat indikerar dock att motorikträning har större effekt på barns arbetsminne än konditionsträning. Koutsandréou et al. (2016) undersökte effekter av olika träningsprogram på lågstadiebarns arbetsminne. Eleverna fördelades slumpmässigt till en konditions-, motorik- eller kontrollgrupp. Arbetsminnet förbättrades av både konditions-och motorikträningen, men förbättringen var betydligt större för barn i motorikgruppen jämfört med konditionsgruppen. Medveten motorikträning verkar vara en positiv strategi för att förbättra arbetsminnet hos lågstadiebarn.

Ericsson och Karlsson (2014) studerade långsiktiga effekter på motorik och skolprestationer av ökad idrott och hälsa-undervisning (IoH) över nio år. En interventionsgrupp hade IoH 5×45 min/vecka och om det behövdes en extra lektion/vecka med anpassad MUGI motorikträning (Ericsson, 2008). Kontrollgruppen hade skolans ordinarie IoH två lektioner/vecka. Både pojkars och flickors motorik förbättrades avsevärt (enligt MUGI observationsschema) och skillnaderna mellan dem minskade med daglig IoH och extra motorikträning i skolan. I årskurs 9 fanns inga motoriska brister hos 93 procent jämfört med 53 procent i kontrollgruppen och 96 procent av eleverna i interventionsgruppen jämfört med 89 procent i kontrollgruppen kvalificerade sig för gymnasieskolan. En uppföljning flera år senare visar att resultaten är bestående; en högre andel elever som haft daglig IoH klarar grundskolans mål och därmed behörighet till gymnasiet än elever som endast haft två lektioner IoH/vecka (Fritz, 2017).

Hälsoekonomiska analyser av Bunkeflomodellen visar att daglig IoH i alla skolor i Malmö stad skulle öka det potentiella produktionsvärdet med 59 Mkr under en 10-årsperiod efter avslutad grundskola. Dessutom skulle stadens sjukvårdskostnader minska med 56 Mkr. Dessa värden överstiger vida de16 Mkr som kostnader för personal och lokaler skulle uppgå till. En investering per elev med 4600 kr för alla nio grundskoleår skulle alltså ge produktivitetsvinster och minskade sjukvårdskostnader motsvarande 38 000 kr per elev, tio år efter avslutad skolgång (Gerdtham, Ghatnekar & Svensson, 2013).

Copyright © Ingegerd Ericsson 2017

Referenser

Albright A, Franz M, Hornsby G, Kriska A, Marrero D, Ullrich I, & Verity LS, 2000. American College of Sports Medicine position stand: exercise and type 2 diabetes, Med Sci Sports Exerc nr 32, p. 1345-1360.
Andersen LB, Riddoch C, Kriemler S & Hills A, 2011. Physical activity and cardiovascular risk factors in children. Br J Sports Med nr 45, p. 871-876.
Bangsbo, J., Krustrup, P., Duda, J., Hillman, C., Andersen, L. B., Williams, C. A., Weiss, M., Lintunen, T., Green, K., Riis Hansen, P., Naylor, P.-J., Ericsson, I., Nielsen, G., Froberg, K., Bugge, A., Lundbye-Jensen, J., Schipperijn, J., Dagkas, S., Agergaard, S., von Seelen, J., Østergaard, C., Skovgaard, T., Busch, H., & Elbe, A-M., 2016. The Copenhagen Consensus Conference 2016 – Children, Youth, and Physical Activity in Schools and during Leisure Time. Recommendations. Copenhagen: Copenhagen Centre for Team Sport and Health, University of Copenhagen.
Biddle, SJH & Asare, M, 2011. Physical activity and mental health in children and adolescents: a review of reviews, British journal of sports medicine, bjsports90185.
Castelli, D., Hillman, C., Buck, S., & Erwin, H., 2007. Physical Fitness and Academic Achievement in Third- and Fifth-Grade Students. Journal of Sport & Exercise Psychology nr 29, p. 239-252.
Diamond, A. & Ling, D. S., 2016. Conclusions about Interventions, Programs, and Approaches for Improving Executive Functions that appear Justified and those that, despite much hype, do not. Developmental Cognitive Neuroscience nr 18, p. 34-48.
Draper, C., Achmat, M., Forbes, J., & Lambert, E., 2012. Impact of a community-based programme for motor development on gross motor skills and cognitive function in preschool children from disadvantaged settings. Early Child Development and Care 182 nr 1, p. 137-152.
Donnelly JE, Greene JL, Gibson CA, Smith BK, Washburn RA, Sullivan DK et al., 2009. Physical Activity Across the Curriculum (PAAC): a randomized controlled trial to promote physical activity and diminish overweight and obesi­ty in elementary school children. Prev Med nr 49, p. 336-341.
Ericsson, I., 2008. To measure and improve motor skills in practice. International Journal of Pediatric Obesity, 3 nr 1, p. 21-27.
Ericsson I & Karlsson M., 2014. Motor Skills and School Performance in Children with Daily Physical Education in School – A Nine-Year Intervention Study. Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports 24 nr 2, p. 273-278.
Esteban-Cornejo, I., Hallal, P. C., Mielke, G. I., Menezes, A. M., Gonçalves, H., Wehrmeister, F., Ekelund, U., & Rombaldi, A. J., 2015. Physical Activity throughout Adolescence and Cognitive Performance at 18 Years of Age. Med Sci Sports Exerc 47 nr 12, p. 2552-2557.
Fritz, J., 2017. Physical Activity During Growth. Effects on Bone, Muscle, Fracture Risk and Academic Performance. Doctoral Thesis. Lund: Lund University.
Gerdtham, U., Ghatnekar, O., & Svensson, M., 2013. Health economics evaluations – basic data for the Commission for a Socially Sustainable Malmö. Malmö: Commission for a Socially Sustainable Malmö.
Gottwald, J. M. Achermann, S., Marciszko, C., Lindskog, M., & Gredebäck, G., 2016. An embodied account of early executive function development: Prospective motor control in infancy is related to inhibition and working memory. Psychological Science OnlineFirst, doi:10.1177/0956797616667447.
Haapala, E. A., Poikkeus, A.-M., Tompuri, T., Kukkonen-Harjula, K., Lepänen, P. H. T., Lindi, V., & Lakka, T. A., 2014. Associations of Motor and Cardiovascular Performance with Academic Skills in Children. Med. Sci. Sports Exerc. 46 nr 5, p. 1016-1024.
Koutsandréou, F., Wegner M., Niemann, C., & Budde, H. , 2016. Effects of Motor versus Cardiovascular Exercise Training on Children’s Working Memory. Medicine and Science in Sports and Exercise, (PMID: 26765631).
Myer, G. D., Faigenbaum, A. D., Edwards, N. M., Clark, J. F., Best, T. M., & Sallis, R. E. (2015). Sixty minutes of what? A developing brain perspective for activating children with an integrative exercise approach. Review. British Journal of Sports Medicine 49 nr 1, p. 1-9.
Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message