Bäste Gustav Fridolin!
Lek på raster och lektioner utomhus i all ära!
Men du som själv varit lärare vet väl att inte all skolpersonal brinner för fysisk aktivitet. Lärarna är ju redan i dag överbelastade. Hur ska de hinna med att också planera och undervisa i ett ämne de inte har utbildning för? Inte alla barn har så bra rörelseförutsättningar att de med liv och lust deltar i fysiska rörelselekar. Vilka är bäst lämpade att i skolan stötta elever i deras motoriska utveckling? – Språklärare, fritidspedagoger, föreningsledare eller – utbildade idrottslärare?
Du menar att barnen ska uppmuntras att leka på rasterna och lägga bort mobiltelefoner samt använda sig mer av utomhuspedagogik, som rörelse-matte. FINT! Men då blir det ju väldigt olika för olika elever, beroende på vilken skola de går på! Och den insatsen RÄCKER INTE!
Du vill att skolan ska samarbeta med idrottsföreningar. Det har de gjort och den insatsen RÄCKER INTE! Regeringen satsade stora pengar i Handslaget och Idrottslyftet, men de förväntade positiva effekterna uteblev. Inte heller läroplanstillägget om att skolan ska sträva efter att erbjuda daglig fysisk aktivitet har fått avsedd effekt. Det blir fortfarande väldigt olika lösningar (och ibland inga alls) på olika skolor.
För enskilda elever kan bristen på idrottsundervisning och möjligheter till stöd i motorisk utveckling få långtgående negativa effekter. Det är alltför många som känner igen sig i denna beskrivning: ”Jag tillhör tyvärr kategorin som brännbollslaget ’fick på köpet’ eftersom jag var kvar till sist. Jag skolkade mig igenom gympan från 7:an och uppåt och har alltid ansett mig som helt värdelös vad gäller fysiska aktiviteter.”
Det är helt onödigt och oacceptabelt att så många elever lider sig igenom skolan utan att få stöd och hjälp med grundläggande motoriska basfärdigheter, något som skulle kunna öka motivationen att vara fysiskt aktiv! I idrottslärares kompetens och erfarenhet finns en stor outnyttjad potential och skolan är den enda arena där alla barn och ungdomar kan nås.
Varför föreslår inte regeringen att fler idrott och hälsa-lektioner schemaläggs? Det finns ju en riksdagsmajoritet för det! (Och lärarbrist duger inte som argument – utbilda fler idrottslärare!)
Forskningsresultaten i Bunkefloprojektet visade att daglig schemalagd idrott och hälsa samt anpassad motorisk MUGI-träning under de obligatoriska skolåren förbättrar inte bara elevers motorik utan också deras skolprestationer, och därtill ökar andelen elever som klarar grundskolans mål och därmed behörighet till gymnasieskolan. (Information om motorikforskning och -träning finns på www.mugi.se.)
I Danmark skrevs 45 minuters daglig motion in på schemat för alla skolelever 2014. Vad gör Per Henrik Ling i sin grav, tror du?
Ingegerd Ericsson
Fil.dr i pedagogik
Docent i idrottsvetenskap
Malmö högskola
Hej Ingegerd Ericsson
Tack för ditt brev till utbildningsminister Gustav Fridolin. Jag har blivit ombedd att besvara brevet och ber om ursäkt för att svaret har dröjt.
Jag vill med detta brev bekräfta att Utbildningsdepartementet nåtts av ditt meddelande.
Utbildningsminister Gustav Fridolin, minister för forskning och högre utbildning Helene Hellmark Knutsson samt folkhälso- och idrottsminister Annika Strandhäll presenterade nyliigen Samling för daglig rörelse –insatser för att fler barn och unga ska röra på sig varje dag.
Det finns flera exempel på medvetet arbete ute på skolor för att elever ska röra sig varje dag. Det kan handla om arbete under raster, samverkan mellan skola och fritidshem, pulshöjande aktiviteter. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att lämna förslag på hur exempelvis skärpningar i läroplanen kan göra så att detta går från enskilda projekt, till att målet nås om att alla elever är del av fysisk aktivitet varje dag.
Alla elever ska under sin tid i grundskolan i dag ha 500 timmar idrott och hälsa, och från 2019 utökas planen till 600 timmar.
Med vänlig hälsning
Simon Boström
Departementssekreterare
Kommunikationssekretariatet
Utbildningsdepartementet
(skickat den 21 augusti 2017)
En utökning med 100 timmar för 9 läsår innebär inte många minuter per vecka och är alltså långt ifrån daglig idrottsundervisning enligt Bunkeflomodellen. Se http://www.mugi.se
Varför inte gå hela vägen och schemalägga fysisk aktivitet 45 minuter varje skoldag, som Danmark gjorde redan 2014?
En satsning på idrott varje dag ger positiva resultat som visats i Bunkefloprojektet. Hälsa är idag mycket en klassfråga. En satsning här skulle framför allt gynna de motoriskt svaga. Satsa på ökad utbildning i motorikträning på idrottslärarutbildningen så vi får fler välutbildade idrottslärare på de lägre årskurserna i grundskolan.
Så rätt så, Hans! Även blivande förskollärare önskar och behöver mer kunskap om barns motoriska utveckling och hur den kan stimuleras!
Om jag är rätt informerad så behövs stora insatser på utbildningsorterna, här på Umeå universitet startade nu till höst ingen klass med studenter som har valt att utbilda sig till år 1-9. Universitetet har startat klasser som utbildar studenter till gymnasiekompetens och genom det får de även legitimation för de lägre åldrarna men behöver till exempel inte ha någon VFU på år 1-9.
Varför studenterna väljer gymnasiekompetens är enkelt, bättre lön och bättre arbetsvillkor