Coaching in på livet

Print Friendly
Per Göran Fahlström
Institutionen för pedagogik, Växjö universitet

 



Robyn Jones, Kathleen Armour
& Paul Potrac
Sports Coaching Cultures:
From Practice to Theory

184 sid, hft.
London: Routledge 2004


Boken Sports Coaching Cultures är en annorlunda bok om coacher och coaching. Avsikten med boken är att försöka visa hur coachernas praktik påverkas av social och kulturell kontext, personliga erfarenheter och filosofi samt praktisk erfarenhet.

Robyn Jones är lektor i ”Coach Education and Sports Development” vid University of Bath. Kathleen Armour är verksam vid ”Physical Education and Sport Pedagogy” vid Loughborough University. Paul Potrac är lektor i ”Sports Coaching” vid University of Otago. De har tidigare skrivit artiklar tillsammans i Sport PsychologistQuest och Sport, Education and Society.

Boken bygger på åtta coachers levnadshistorier. De beskrivna coacherna är

  • Steve Harrison, som bland annat ledde Premier Leagueklubben Middlesbrough FC.
  • Hope Powell, som tränat flera damlag på toppnivå i England och var den första heltidsanställde förbundskaptenen för Englands damlandslag i fotboll.
  • Graham Taylor, en av Englands mest kända fotbollstränare. Han har tränat flera engelska toppklubbar och har varit engelsk förbundskapten.
  • Bob Dwyer, en mycket framgångsrik tränare inom australiensisk rugby, både på klubb- och landslagsnivå.
  • Ian McGeechan, en skotsk rugbytränare som har varit verksam på klubb- och landslagsnivå både i Skottland och England.
  • Di Bass ,en simtränare med över 20 års tränarerfarenhet. Bland annat har flera av de simmare hon tränat deltagit i paralympics.
  • Lois Muir ,landslagscoach i netball från New Zealand.
  • Peter Stanley, en mycket framgångsrik friidrottstränare som bland annat har haft ett långvarigt samarbete med trestegshopparen Jonathan Edwards.

De åtta coachbeskrivningarna innehåller avsnitt som hur och varför man blivit coach, viktiga positiva eller negativa erfarenheter, vilken miljö/kultur de vill skapa, vilken tränarstil de föredrar etc.

Efter beskrivningen av coacherna följer fyra kapitel som behandlar var sitt tema:

Coachingpedagogik | Här diskuterar författarna likheter och skillnader mellan coachers och lärares verksamhet. De slår fast att coaching är intellektuell verksamhet och ”modern pedagogik”, och att coacher kan ha stor nytta av att utveckla sin pedagogiska kompetens.

Coachens roller | Författarna betonar hur coacherna formas av externa sociala krafter som tenderar att likrikta coacherna. De diskuterar också huruvida coacherna ”spelar en roll” som de förväntas spela. Coacherna tycks medvetna om hur normer och förväntningar påverkar dem såväl som de coachförebilder som de haft.

Coachens relation till de aktiva | Författarna diskuterar här hur coacherna på olika sätt försöker försäkra sig om de aktivas respekt eftersom de ser det som väsentligt för framgång. Här skiljde sig coacher från lag- respektive individuella idrotter åt. I de individuella idrotterna försökte coacherna etablera en mera personlig relation med de aktiva.

Coachens makt | Alla coacherna betonade betydelsen av att de aktiva har respekt för coachen både som auktoritet och som person. Författarna diskuterar också hur coacherna utövar sin makt och hur viktigt det är att coachen verkligen accepterar att han/hon har denna maktposition

Som kanske redan framgått kan man se boken som uppbyggd av två delar som går att läsa nästan var för sig. Coachbeskrivningarna är i sig intressant läsning. Den som är intresserad av coachingfilosofi och hur coacher ser sin roll har säkert stor behållning av att bara läsa den första delen. För den allmänt idrottsintresserade är det också spännande att ”lära känna” de åtta coacherna lite närmare.

Den andra delen är mera ”lärobokslik” men gör kanske läsaren lite besviken om man, som förespeglas av titeln, är intresserad av coachingkultur. Kulturbegreppet behandlas inte särskilt ingående, däremot diskuterar författarna coachingens kontext och försöker problematisera hur omvärlden påverkar aktörerna: coacher och aktiva.

Boken har sin styrka i de intressanta coachbeskrivningarna men framför allt i försöken att koppla ihop dessa beskrivningar med olika teoretiska perspektiv. Det gör att boken skiljer från de många normativa coachingböcker som kommer, inte minst, från USA.

Sammantaget menar jag att boken Sports Coaching Cultures är lämplig som litteratur på kurser om coaching/ledarskap på olika akademiska utbildningar, särskilt på moment där olika perspektiv på coachernas utövade ledarskap skall introduceras.

Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message