Ett statsvetenskapligt perspektiv på idrott

Tags: ,

Print Friendly
Annika Eliasson
Lärarutbildningen/Teknik och samhälle, Malmö högskola


Roger Levermore
Adrian Budd
Sport and International Relations:
An Emerging Relationship

208 sid, hft.
London: Frank Cass 2004


ÄNTLIGEN EN BOK SOM tar idrotten på allvar ur en statsvetenskaplig infallsvinkel, och en bitvis riktigt begåvad bok dessutom! I den här antologin tar en samling brittiska specialister på idrott och internationella relationer ett grepp på vad idrotten betyder för både nationella självbilder och relationer mellan nationer. Boken tar upp ämnen som varför internationella relationer och idrotten tidigare ignorerat varandra, hur idrotten bidragit till att upprätthålla uppfattningen att världssamfundet utgörs av just nationalstater, idrottens förhållande till kapitalismen, vilken roll idrotten spelar för att upprätthålla föreställningar om genus i ett nationellt och internationellt sammanhang samt internationell policyutveckling inom idrotten. Dessutom ger den några exempel på hur brittisk politik förhållit sig till idrotten.

Personligen har jag haft störst utbyte av de första kapitlen i boken, där författarna granskar vad olika skolbildningar inom internationella relationer har att tillföra idrottsforskningen. De viktigaste skolbildningarna finns med här – (ny)realism, kritisk teori, marxism, feminism, funktionalism och postmodernism. Även om den realistiska skolans uppfattning att nationalstater utgör det fundament, varpå världssamfundet och internationella relationer vilar, återkommer i dessa kapitel, förhåller sig författarna medvetna och kritiskt reflekterande till den uppfattningen. Denna teoretiska medvetenhet tycker jag är bokens största förtjänst – här genomför författarna verkligen teoretiskt baserade analyser av idrottens betydelse för internationella relationer. Med tanke på att det fortfarande inte är alltför vanligt inom idrottsvetenskaplig forskning att låta teorier slå igenom i analysen menar jag att boken här tillför den samlade idrottsvetenskapen en viktig dimension.

De sista kapitlen handlar framför allt om olika aspekter på förhållandet mellan brittisk politik och idrott. För att få fullt utbyte av dessa kapitel behöver man förmodligen vara väl insatt inom båda områdena, men även den mindre kunnige kan ha behållning av att studera hur dessa analyser genomförts mot bakgrund av den teoretiska orientering som bokens tidigare kapitel gett.

Sammantaget ger den här boken en god orientering om hur ett fruktbart möte mellan idrottsforskningen och studier av internationella relationer skulle kunna se ut. På det hela taget är det här en bok som jag saknat och efter genomläsning inser att jag längtat efter. Jag skulle utan vidare sätta den i händerna på vilken statsvetenskaplig student som helst med intresse för idrottens politiska betydelse, men den skulle säkert också passa för politiskt intresserade idrottsvetarstudenter, inte minst med tanke på den internationalisering som både idrotten och de politiska maktförhållandena är på väg mot.
Submit your comment

Please enter your name

Your name is required

Please enter a valid email address

An email address is required

Please enter your message